Titel: Användning av styrsystem i skolan - en kvalitativ studie om styrsystemens påverkan på lärares arbetsbelastning Författare: Amanda Berntsson och Jenny Karlsson Handledare: Eva Berggren Nivå: Kandidatuppsats 15 HP, Företagsekonomi, Verksamhetsstyrning, VT 2018 Problembakgrund: År 2035 förväntas det råda en brist på 79 000 lärare i Sverige. Samtidigt är cirka hälften av lärarna alltid eller ofta stressade på jobbet och är tvungna att arbeta på sin fritid då arbetstiden inte räcker till. Denna statistik visar på att det finns ett praktiskt problem varför studien vill undersöka om detta kan kopplas till verksamhetsstyrningen i kommunala gymnasieskolor. Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på verksamhetsstyrning kopplat till elevresultat och inte på dess påverkan på lärares arbetsbelastning. En studie utförd inom vården har visat på ett samband mellan läkares utmattning och förekomst av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter. Därför är det intressant att undersöka huruvida det finns ett liknande samband inom skolväsendet.  Frågeställning: Vilka styrsystem använder rektorer på kommunala gymnasieskolor och hur påverkar det lärares arbetsbelastning? Syfte: Syftet är att beskriva vilka styrsystem rektorer på kommunala gymnasieskolor använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur de olikastyrsystemen påverkar lärarnas arbetsbelastning. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar styrsystem där vi valt att arbeta enligt Merchant och Van der Stede indelning vilken består av resultatstyrning, aktionsstyrning, personalstyrning och kulturell styrning. Slutligen presenteras negativa konsekvenser av tillämpning av de olika styrsystemen.  Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer har genomförts med totalt sex respondenter, varav fyra rektorer och två lärare, som alla är verksamma på två kommunala gymnasieskolor. Empiri: Primärdata för de sex respondenter som intervjuats presenteras var styrsystem för sig och avslutas med negativa konsekvenser av styrning.  Analys: I kapitlet ställs empirin mot den teoretiska referensramen och analyseras var styrsystem för sig.  Slutsats: Studien har lett fram till följande fyra slutsatser- Skolornas användning av styrsystem skiljer sig åt- Större fokus på personalstyrning än resultatstyrning minskar lärares arbetsbelastning- De positiva konsekvenserna av skolans kultur minskar lärares arbetsbelastning- Lärares arbetsbelastning ökar till följd av en bristande kommunikation gällande dokumentationen Nyckelord: Verksamhetsstyrning, styrsystem, styrmedel, arbetsbelastning, skolväsendet / Title: The use of management control systems in school - a qualitative study on the influence of control systems on teachers workload Authors: Amanda Berntsson and Jenny Karlsson Thesis supervisor: Eva Berggren Level: Bachelor thesis 15 HP in Business Economics, Management, VT 2018 Background: By the year of 2035 it will be a lack of 79 000 teachers in Sweden. Simultaneously approximately half of the teachers in Sweden are always or often stressed at work and have to work leisure because the work time is insufficient. These statistics show that there is a practical problem and therefore this study aims to investigate if this problem can be linked to the management control system in municipal upper secondary schools. Problem: Previous studies have focused on management control affect on student results and not on its impact on teachers workload. A study conducted in healthcare has shown a connection between doctors fatigue and the occurrence of unnecessary and unreasonable task assignments. Therefore, it is interesting to analyze if there is a similar connection within the school system. Problem formulation: Which management control systems do the principal use at municipal upper secondary schools and how does it affect the teachers workload? Purpose: The purpose is to describe which management control systems principals at municipal upper secondary schools use. Furthermore, the purpose is to identify how the different control systems affect teachers workload. Theoretical framework: The theoretical framework contains management control systems and we chose to apply Merchant and Van der Stede’s division, which consists of result control, action control, personnel control and cultural control. Furthermore, negative consequences of the application of the various control systems are presented. Methodology: The thesis are based on a qualitative method with abductive approach. Interviews has been conducted with six respondents, four principals and two teachers. All of them are active in two municipal upper secondary schools. Empirical findings: Primary data for the six respondents are presented in each of the four management control systems and finally negative consequences of management control systems is presented. Analysis: In this chapter, empirics compared to the theoretical framework are analyzed each control system individually. Conclusion: The study has led to the following four conclusions:- Schools use of control systems is different- More focus on personnel control instead of results control will reduce teachers workload- The positive consequences of a schools culture will reduce teachers workload- Teacher's workload increases as a result of a lack of communication regarding the documentation  Keywords: Management control, management control system, management, workload, school system

Det gränslösa arbetet har kommit att prägla arbetslivet allt mer och innebär en ökad flexibilitet för individen gällande när, var och hur arbete utförs. Denna studie syftar till att undersöka vilka för- och nackdelar individer upplever med det gränslösa arbetet samt hur de hanterar det. Vidare har även studien undersökt hur det gränslösa arbetet påverkar individernas välbefinnande. Studien är genomförd på åtta tjänstemän på ett kunskapsintensivt företag via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Individualiseringsteorin och krav-kontroll-stöd har tillsammans med tidigare forskning inom området använts för att förklara upplevelsen av det gränslösa arbetslivet. Studien visar att det gränslösa arbetet möjliggör en stor frihet i respondenternas flexibla arbetsform genom att de kan styra när och var man vill arbeta, samt att de lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv vilket de anser är positivt. Det gränslösa arbetet medför dock en diffus arbetssituation som bland annat innebär otydliga förväntningar gällande tillgänglighet, vilket upplevs tämligen problematiskt. Vidare framkommer det att respondenterna har en hög arbetsbelastning som bidrar till att de arbetar mycket utöver ordinarie arbetstid. Respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera sitt gränslösa arbete då vissa har ett större behov av att göra en åtskillnad mellan arbete och privatliv än andra. Överlag så upplever respondenterna att de mår bra i sin gränslösa arbetssituation även om den till viss del innebär tendenser till stress och frustration.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.

Syftet med uppsatsen är att undersöka jobbcoachningsprocessen utifrån ett livsformsperspektiv, genom att utföra livsformsanalys på jobbcoacher och klienter. Relationen jobbcoach/klient står i fokus eftersom det existerar en liten mängd forskning inom området, och jobbcoachningens effekt på arbetslösheten i Sverige har på senare tid ifrågasatts. Livsformsanalysen är även bra verktyg för att undersöka vilka värderingar människor har och varför vi väljer att agera på ett visst sätt. Teorin om livsformsanalys utgår ifrån att människor har olika levnadsmönster och uppfattningar om "det goda livet", vilket benämns som att de lever livsformer. Vi har lagt fokus på kärnbegreppen sociocentrism och neokulturation inom livsformsanalysen: Sociocentrism handlar om människans oförmåga att förstå och erkänna andra livsformer än sin egen. Människor strävar alltid efter att hitta rimliga förklaringar till hur verkligheten är beskaffad utifrån sina egna livsformers syn på “det goda livet”. Eftersom människor som lever livsformer har olika uppfattningar om verkligheten uppstår konflikter när uppfattningarna ”krockar” med varandra. Människor försöker då omedvetet försvara den egna livsformens handlingsmönster och värderingar, vilket inom livsformsanalysen kallas för neokulturationsprocess. I C-uppsatsen ska vi undersöka om tendenser till livsformernas sociocentrism och neokulturation av livsformerna villkorar intervjupersonerna handlingar, på ett sådant sätt attjobbcoachningsprocessen påverkas. Vi intervjuade två jobbcoacher och fyra klienter. Vi kom fram till följande resultat: När jobbcoacher och klienter interagerar är det hög sannolikhet för att de lever olika livsformer och därmed tolkar varandra utifrån sina levda livsformers sociocentrism. Sociocentrism framträder i intervjupersonernas livsformsberättelser och ligger till grund för analysen av neokulturationsprocesser, vilka har delats in i tre områden: Arbetsbelastning, arbetslöshet och separation. Olika aspekter av områdena kan påverka jobbcoachningsprocessen på flera sätt: Hög arbetsbelastning kan medföra att jobbcoachen distanserar sig från klienterna; klienternas arbetslöshet kan leda till att jobbcoachningen fungerar som substitut för arbete; separation kan leda till att hemmafrun, som är ovan att arbeta, har svårt att sätta upp yrkesinriktade mål i jobbcoachningen. Områdena ska förstås som avancerade förlopp genom vilka livsformsanalysen delvis kan hjälpa till att förklara varför människor i utsatta situationer (till exempel klienter i jobbcoachningsprogram) agerar på ett visst sätt. Vi har även i undersökningen uppmärksammat skillnader i hur jobbcoachningsprocessen kan påverkas, beroende på vilken kärleksform som jobbcoacher och/eller klienter lever.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett världsomfattande problem inom hälso- och sjukvården och kan missgynna sjuksköterskornas prestationsförmåga och omvårdnadsarbete. Det finns en obalans mellan sjuksköterskornas resurser och förväntningar från verksamheten vilket är oroväckande för vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet är att beskriva hur patientsäkerheten påverkas i samband med arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt med 16 inkluderade artiklar från olika delar av världen från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Bristande kommunikation, försenad eller utebliven omvårdnad och vårdskador, läkemedelskomplikationer samt sjuksköterskans kognitiva försämring framkom som påverkande faktorer för patientsäkerheten relaterat till sjuksköterskans stressiga arbetssituation. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen har en allmänt negativ påverkan på hälso- och sjukvårdens kvalitet och produktivitet. Studiens resultat visar att sjuksköterskornas stressiga arbetssituation påverkar patientsäkerheten och bidrar till en oförmåga att vårda patienterna på ett respektfullt vis utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Work-related stress is a worldwide healthcare problem and may adversely affect the nurses’ performance and nursing work. There is an imbalance between the nurses' resources and the expectations from the healthcare organization, which causes concern among the nurses about the negative effects for quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe how patient safety is affected by the nurses’ work-related stress in inpatient care. Method: The design of this study was a literature review with 16 included articles from different parts of the world from the databases PubMed and CINAHL. Result: Lack of communication, delayed or non-occurred nursing and care-related injuries, drug complications and nurses’ cognitive failure emerged as influencing factors for patient safety related to the nurses’ stressful work situation. Conclusion: The work-related stress has a generally negative impact on the quality and productivity of healthcare. The study's findings show that the stressful work situation of nurses affects patient safety and contributes to the inability to adequately care for patients from a holistic perspective.

Office environment and its configuration evolve constantly. Research has shown that office environment affects the health of the employees, at work as well as off work. This study used an experimental design aiming to find out how mental workload is affected by background noise in an environment similar to office landscapes compared to a silent environment that resembles a private office. Subjects performed tasks in a simulated office environment where brain activity (EEG), sweat levels (GSR) and self-assessments (NASA-TLX) measured mental workload. Results from the different measures were later compared. NASA-TLX showed that background noise made the task more mentally demanding than an environment without background noise. However, the EEG and GSR data did not show any measurable effect of the sound conditions. A possible explanation to the results could be that the subjects were stressed before the experiment and that the tasks were too mentally demanding. The result regarding perceived mental demand in a noisy environment is consistent with previous research. Perceived mental demand can have a negative impact on health and productivity according to previous research. / Kontorsmiljön och dess utformning är i ständig utveckling. Forskning har visat att kontorsmiljön påverkar de anställdas hälsa, både på och utanför arbetet. Denna studie använde en experimentell design med syfte att ta reda på hur mental arbetsbelastning påverkas av bakgrundsljud, liknande ljudmiljön i öppna kontorslandskap, jämfört med en tyst miljö som mer påminner om privata kontor. Försökspersoner utförde uppgifter i en simulerad kontorsmiljö där hjärnaktivitet (EEG), svettnivåer (GSR) och självskattningar (NASA-TLX) mätte arbetsbelastningen. Resultatet av de olika mätningarna jämfördes. NASA-TLX visade att bakgrundsljud gjorde en uppgift mer belastande än utan bakgrundsljud. Däremot kunde inte EEG- eller GSR-data visa på någon mätbar skillnad mellan ljudbetingelserna. En möjlig förklaring till detta är att försökspersonerna kan ha varit stressade innan experimentet och att uppgifterna var för mentalt belastande. Att öppna kontorslandskap upplevdes som mer mentalt belastande stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Upplevd mental belastning kan enligt tidigare forskning ha en negativ effekt på hälsa och produktivitet.

Sammanfattning Bakgrund: Basala hygienrutiner och klädregler är en säkerhetsåtgärd både för patienten och vårdpersonalen. Alla patienter har rätt till säker vård med en god hygienisk standard. God hygien är elementärt i arbetet med att motverka smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En intervjustudie med deskriptiv design och en induktiv kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen omfattar 11 distriktssköterskor från totalt fyra av åtta inkluderade hälsocentraler. Syfte: Undersöka distriktssköterskors erfarenhet av och reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Resultat: Syftet med att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler är att motverka smittspridning för att skydda patienten och distriktssköterskorna. Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler uttrycktes vara en självklarhet i alla situationer,  kombinationen av sunt förnuft och erfarenhet var grunden för hur och när distriktssköterskorna arbetar utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Det fanns ting som distriktssköterskorna angav inverkade på hur noga de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler, flera av distriktssköterskorna poängterade att attityden gentemot basala hygienrutiner och klädregler samt tidspress och arbetsbelastning är det som inverkar mest. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att det lätt kunde uppstå brister i hur och när de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler dock eftersträvades alltid följsamhet. För att tillgodose patienternas lagstadgade rätt till en säker vård av god hygienisk standard behöver inte bara distriktssköterskor utan hela primärvården kontinuerlig sträva efter att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. / Abstract Background: Basic hygiene routines and clothing regulations is a safety precaution for the patient and healthcare-staff, all patients have the right to safe care with good hygiene standard. Good hygiene is elemental in the efforts to prevent spread of disease and healthcare-associated infections. Method: An interview study with a descriptive design and an inductive qualitative approach. The research-group contains 11 district-nurses from four of the eight included health-centres. Aim: Investigate district nurses experience of and reflections on working on the basis of basic hygiene routines and clothing regulations.  Results: The aim of working according to basic hygiene routines and clothing regulations is to prevent spread of disease to protect the patient and the district-nurses. Working according to basic hygiene routines and clothing regulations was considered a matter of course in all situations, combination of commonsense and experience where the basis for how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Several district-nurses indicated that the attitude against basic hygiene routines and clothing regulations, time-pressure and workload had impact on how thoroughly district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Conclusion: Flaws regarding how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations easily occur even though compliance where always pursued. To accommodate the patients statutory rights to safe care of good hygienic standard not only district-nurses but the whole primary care needs to strive to work according to basic hygiene routines and clothing regulations.

SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.

Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.

Revisionsyrket är en profession kännetecknad av hög arbetsbelastning och tidspress, något som i högre grad karaktäriserar marknadsledande revisionsbyråer. Flertalet studier kring tidspress och hög arbetsbelastning har gjorts, vilka visar att det i många fall påverkar revisorns prestation negativt. Däremot finns även studier som antyder en högre prestation i denna kontext. De motstridiga resultaten kan tyda på att det finns bakomliggande orsaker vilka inte tidigare undersökts och som har betydelse för hanteringen av tidspress och hög arbetsbelastning. Studiens syfte är därför att skapa en mer djupgående förståelse för tidspress bland revisorer. Den teoretiska referensramen indikerar främst att revisorer påverkas negativt av tidspress, samt att kvaliteten på granskningar de utför påverkas negativt. Den visar också att det finns olika personlighetstyper som hanterar olika situationer bättre respektive sämre. Dessutom kan personlighet tillsammans med faktorer som omgivning, erfarenhet och kunskap påverka revisorns professionella skepticism och därmed dennes prestation. Det resultat som insamlats via intervjustudier stämmer till viss del överens med den teoretiska referensramen och slutsatser som kan dras är att vissa personlighetstyper, särskilt samvetsgrannhet, passar bättre in på en revisor. Även omgivning, livssituation och erfarenhet förefaller spela roll i hur revisorer hanterar tidspress. Det är dock svårt att avgöra hur tidspressen påverkar revisionskvaliteten, eftersom definitionen av revisionskvalitet är svår att precisera. Dessutom verkar det föreligga ett förväntningsgap i vad revisorns uppgift egentligen är, vilket försvårar en slutsats angående kvaliteten. / The audit profession is characterized by heavy workloads and time pressure, especially at the market-leading audit firms. Multiple studies regarding time pressure and heavy workloads show that these factors often have a negative impact on the auditor’s performance. However, there are also studies which state that time pressure can lead to better performance. These contradictory results indicate underlying causes not previously investigated which may affect how auditors handle time pressure and heavy workloads. Therefore, the purpose of this study is to create a profound understanding of time pressure among auditors. The theoretical frame of reference indicates that auditors are mainly negatively affected by time pressure and that the quality of the audits they perform are adversely affected. It also shows that people with different personality types handle situations in different ways. Further, it shows that personality as well as other factors such as the work environment, experience and knowledge can influence the auditor’s professional scepticism and thus their performance. The results collected through interviews correspond to some extent with the theoretical frame of reference. The conclusions that can be drawn are that some personality traits, especially conscientiousness, are more suitable for an auditor, but also that the work environment, life situation and experience play a role in how auditors handle time pressure. However, it is difficult to determine how time pressure affects audit quality as the definition of audit quality is hard to specify and grasp. There also appears to be an expectation gap in what the auditor’s tasks really are which makes it difficult to draw a conclusion about the quality.