En utgångspunkt för arbetslivet bör vara att skapa en arbetsmiljö som ger individer förutsättningar att ingå, kvarstå och utvecklas i arbetet. Arbetsmiljön är betydande för både individers hälsa och verksamheters utveckling samt förutsättningar för tillväxt. Arbetsplatsen betonas därmed vara en betydande arena för förebyggande insatser. Det är arbetsgivaren som har huvudsakligt ansvar för arbetsmiljön. Ingen arbetstagare ska riskera att skadas eller drabbas av ohälsa i arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur psykosocial arbetsmiljö och stress upplevs hos arbetstagare inom restaurangbranschen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna för studien var serviceanställda inom restaurangbranschen. Analys av datamaterial utfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Det resultat som framkom visar att arbetstagarna främst har negativa upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och stress, dock framkommer några variationer gällande nivå av problematik. Deras arbete beskrivs innebära ständig stress och omfattar ett flertal arbetsmiljöbrister. Obalans råder mellan höga krav i arbetet och bristande resurser som påverkar arbetstagarnas hälsa negativt både psykiskt och fysiskt. Arbetstagarna betonar faktorer som överbelastande arbete, bristande återhämtning och ledarskap som påfrestande vilka resulterar i arbetsmiljöproblem. / A starting point for working life should be to create a work environment that gives individuals the ability to enter, remain and progress in work. The work is significant both for individual health and development activities as well as opportunities for growth. Workplace therefore constitutes to be an important setting for preventive interventions. It is the employer who has the principal responsibility for the work. No employee should risk being injured or suffer ill health at work. The purpose of the study was to investigate the psychosocial work environment and stress experienced by workers in the restaurant industry. To answer the purpose a qualitative approach been used and five semi-structured interviews were conducted. Those interviewed for the study were service employees in the restaurant industry. Analysis of the data was performed with a manifest content analysis. The results obtained show that works mostly have negative experiences of their psychosocial work environment and stress, however, is any variations regarding the level of problems. Their work is described involve constant stress and includes a number of work deficiencies. There is an imbalance between the demands of work and lack of resources that affect the health negatively both mentally and physically. Workers emphasize factors of stressful work, a lack of recovery and leadership resulting in health and safety problems.

Bakgrund: Den kvalificerade revisorns huvudsakliga uppgift är att i sin profession gentemot sina kunders intressenter intyga riktigheten eller meddela eventuella oriktigheter eller oegentligheter i sina kunders finansiella rapporter respektive deras förvaltning. Den kvalificerade revisorn är en viktig spelbricka i ett fungerande näringsliv. Revisorsinspektionens roll är att tillse att näringslivet i Sverige har tillgång till de kvalificerade revisorer som behövs och att dessa kvalificerade revisorer har den kompetens de behöver för att klara av sitt uppdrag. Revisorsyrket är en profession med hög status men antalet revisorer som avgår i förtid från sitt yrke har ökat och är per 2018 års ingång nästan lika många som pensionsavgångarna. Syfte:  Syftet med studien är att bidra med att hitta några av de anledningar som gör att kvalificerade revisorer avgår i förtid samt att undersöka och försöka förstå dessa anledningar. Metod: Studien har gjort avstamp i en abduktiv ansats där jag utgått från redan befintlig teori inom närliggande områden. Denna befintliga teori har sedan legat till grund för en teoretisk referensram med begrepp som strukturerats i Herzbergs tvåfaktorsmodell och sedan testats i empiriska studier. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med före detta kvalificerade revisorer. Det material som erhölls i dessa intervjuer har transkriberats och sedan strukturerats och analyserat med hjälp av innehållsanalys i förhållande till den teoretiska referensramen. Resultat: Kvalificerade revisorer avslutar sin anställning för att de anser att det inte finns någon balans i arbetsbelastningen, det finns inga marginaler om något oförutsett skulle hända. Detta skapar en känsla av otillräcklighet som sedermera påverkar önskan att lämna professionen. Utöver detta kan även svårigheter för enskilda kvalificerade revisorer att välja att göra karriär enligt up or out-systemet på byråer inom revisionsbranschen samt svårigheten att samarbeta med mindre kunder där det finns ett större förväntningsgap påverka beslutet att avsluta sin profession i förtid. / Background: The main task of the certified auditor is to ensure that the financial reports from his or her clients are substantially correct and to report any irregularities or fraud found in the financial reports or in the management. The certified auditor is an important member of a well working economy. The main task of the Swedish Public Authority (Sw. Revisorsinspektionen) is to make sure that the Swedish business sector has the correct amount of certified auditors needed and that these certified auditors have the accurate knowledge needed to do the auditing. The profession of auditing is a profession with high status, but the number of auditors who resigned from their occupation prematurely has risen, and is, by the beginning of 2018, almost as high as the amount who resigned due to retirement. Purpose: The aim of this study is to find some of the reasons that render certified auditors to resign as auditors prematurely and to investigate and understand these reasons. Methods: The study sets off in an abductive approach where I build my case from existing theory in adjacent areas. This existing theory is then used to build a theoretical framework in which the concepts that are analyzed using content analysis are structured in Herzberg’s two-factor model and subsequently tested in empirical studies. I have conducted semi-structured interviews with former certified auditors. The material that was thus obtained in these interviews has been transcribed and then structured and analyzed in relation to the theoretical framework. Conclusions: Certified auditors choose to terminate their careers as auditors because they consider the work load to be unbalanced and to crammed, there are no marginals in case something unforeseen happens. This creates a feeling of insufficiency which eventually effects the desire to quit working as an auditor. In addition, there may also be difficulties for individual certified auditors to choose if they want to make career in terms of the up or out-system that exists in audit firms. Also, certified auditors may experience trouble in collaborating with smaller clients in due to the expectation gap. These concepts also affect the decision to terminate the certified auditors profession prematurely.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors. / Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.

Detta arbete är utfört hos Hellgrens Lastvagnsservice i Skellefteå. Företaget tillverkar mest flisvagnar och påbyggnationer för flisbilar. Produkterna är relativt komplexa och består av många olika delmoment och produkter. I detta arbete kommer fokus ligga på en specifik kundorder vid skapande av en resursplanering. Uppgiften bestod i att utifrån en befintlig tillverkningsorder plocka ut ett antal delprodukter och utifrån dessa analysera de produktionsresurser, framförallt timmar, som krävs för varje delmoment. Detta skedde genom att analysera nuläget, genom intervjuer med personal samt ta fram en nuvarande produktionsplanering om hur arbetet utförs idag. Målet med projektet var att ta fram ett förslag till en resursplanering som företaget sedan kan tillämpa på andra ordrar. Idag använder företaget ingen resursplanering utan allt går via produktionsansvarige. De har tidigare haft en resursplanering men som inte är använd sedan 2016. På grund av att de inte har någon tydlig resursplanering leder detta ofta till att arbetarna är helt beroende av produktionsansvarig, samt att dem inte har någon koll alls när de olika delmomenten för ett bygge ska vara klart. Detta ledde ofta till ökad arbetsbelastning och långa övertider när personalen inte hunnit klart ett delmoment innan nästa operation efterfrågade denna del. Under arbetets gång identifierades problemområden inom produktionsplanering, resursbehov och arbetsbelastning. Utifrån problemområdena och via intervjuer med personalen skapades en kravspecifikation över vad resursplaneringen bör förbättra och visualisera, dess områden var, tydlig bild över vem som gör vad, hur lång tid momenten tar, jämnare arbetsbelastning, möjlighet att påbörja slutmonteringen så tidigt som möjligt samt att ha inget eller så litet mellanlager som möjligt. De framtagna kraven viktades utifrån egna åsikter samt från intervjuerna med tillverkningspersonalen, för att bestämma vilka krav som är viktigast att planeringen uppfyller. Genom en kreativ process skapades tre olika koncept, ett koncept som fokuserade på att visualisera de olika delmomenten i bygget med hur många arbetare som behövdes vid varje operation. Det andra konceptet låg största fokusen på att få ett så litet mellanlager som möjligt. Det sista konceptet byggde på att fördela arbetsbelastningen mellan arbetarna så lika som möjligt för att minska övertid för personalen. Utifrån utvärderingen hamnade koncept 2 minskat mellanlager och koncept 3 jämnare arbetsbelastning väldigt nära varandra. Detta ledde till att ett koncept inte kunde väljas enbart utifrån viktningen. Valet av slutgiltiga konceptet skedde då genom att gå tillbaka till intervjuerna med personalen och nulägesanalysen från företaget, för att se vad som verkade vara det största problemet.  Det som flest arbetare efterfrågade var en tydlig planering där dem kunde se vad som skulle göras och när allt skulle vara klara, detta för att inte vara beroende av produktionsansvarig, samt att de enklare kan se om de hinner klart i tid. Koncept 2 minskat mellanlager uppfyllde inte kravet av jämnare arbetsbelastning lika bra som koncept 3 jämnare arbetsbelastning gjorde. Men vid koncept 2 minskat mellanlager bildades nästan inget mellanlager alls. Eftersom alla i personalen efterfrågade någon typ av planering som visa vem som skulle göra vad och när det skulle vara klart, bedömde jag kravet jämnare arbetsbelastning som viktigare än kravet att inget eller ett litet mellanlager skapas.  Det slutgiltiga konceptet blir därför koncept 3 då den uppfyller detta krav bäst. Företaget bör använda sig av koncept 3 Jämnare arbetsbelastning som en mall för att lägga upp en planering för andra byggen. Detta koncept ger arbetarna en möjlighet att själva planera sitt arbete bättre och kan själv hålla reda på vad som ska göras och slipper vara helt beroende av produktionsansvarig. / This project has been performed at Hellgrens Lastvagnsservice in Skellefteå. The company manufactures most wood chip trucks and bodyworks for wood chips trucks. The products are relatively complex and consist of many different parts and products. In this work, the focus will be on a specific customer order when creating a resource plan. The task consisted of selecting several sub-products based on an existing production order and analyzing the production resources, especially the hours required for each component. This was done by analyzing the current situation, through interviews with staff, and looking into the current production plan on how the work is performed today. The aim of the project was to make a proposal for a resource planning that the company then can apply to other customers orders. Today, the company doesn’t use a resource planning. Everything goes through the production managers. They have previously had a resource planning, but it has not been used since 2016. Because of that they do not have a resource planning, the workers are completely dependent on the production manager and that they have no idea at all when the various parts of one project should be finished. This often led to increased workload and long overtime when the staff hadn’t completed a sub-product before the next operation requests it. During this work, problem areas were identified in production planning, resource needs and workload. From the problem areas and through interviews with staff, a requirement specification was created about what resource planning should improve and visualize. Clear picture of who does what, how long the different moments take, even workloads between workers, the ability to start the final assembly as early as possible and to have no or as little inventory as possible is examples of some requirement they had. The requirements were weighted against, own opinion and from the interviews with the manufacturing staff, to determine which requirements are most important for the resource planning to meet. Through a creative process, three different concepts were created, a concept that focused on visualizing the various parts of the project with the number of workers needed in each operation. The second concept was the focus on getting as little inventory as possible. The last concept was based on allocating workload between workers as much as possible to reduce overtime for staff. Based on the evaluation, concept 2 “minskat mellanlager” and concept 3 “jämnare arbetsbelastning” both got almost the same score. As a result, a concept could not be chosen solely based on weight of the requirement specification.  To choose of the final concept I returned to the interviews with the staff and the current state analysis done on the company earlier in this project, to see what appeared to be the biggest problem. What most workers demanded was a clear plan where they could see what would be done and when everything would be done, not depend on production managers and something they could easily see if they were on time with their work. Concept 2 “minskat mellanlager “didn’t meet the requirement of even workload for the staff as good as concept 3 “jämnare arbetsbelastning” did. But at concept 2, “minskat mellanlager “, almost no inventory was formed at all. Because everyone in the staff requested  some kind of plan to show who would do what and when it should be ready, I considered the requirement evener workload more important than the requirement that nothing or a small inventory be created. Consequently, the definitive concept becomes concept 3 as it meets this requirement best. The company should use concept 3 “jämnare arbetsbelastning” as a template for setting up a planning for other projects. This concept gives the workers an opportunity to plan their work better and can keep track of what to do and they do not have to depend on the production manager.

Att arbeta inom socialtjänsten som socialsekreterare inom utredningsenheten för barn och unga kan anses vara ett stressigt arbete med hög arbetsbelastning samt att deras arbetsmiljö ofta är omtalad. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som socialsekreterare inom utredningsenheten för barn och unga upplevde kunde påverka deras psykosociala arbetsmiljö. Studien byggde på kvalitativa intervjuer och resultatet analyserades utifrån kravkontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att socialt stöd är en viktig komponent för att må bra i rollen som socialsekreterare. De slutsatser som vi kan dra genom denna studie är att det finns obalans mellan de krav som ställs på socialsekreterare och de resurser som finns att tillgå. Förutsättningarna behöver bli bättre för att socialsekreterarna inte ska bli utsatta för stress och ohälsa och på så sätt få en bättre psykosocial arbetsmiljö. / To work as a social worker within investigations at social services specialized in children and young adults is assumed to be stressful with a high workload. Consequently, their working environment is often discussed. Therefore, the aim of this paper was to investigate what factors social workers, working under these circumstances, perceive as affecting their psychosocial working environment. This study was based on qualitative interviews and the result is analyzed with help of the demand- control- and support model. The result indicates that social support is an important component to consider in order for social workers to be healthy in their roles. The circumstances need to improve to prevent social workers from being exposed to stress and unhealthiness, and thereby improving their psychosocial working environment. Our conclusion from this study is that there is an imbalance between the requirements asked from social workers and the resources available.

Självmord, eller suicid som det också kallas, är i vårt samhälle ett tabubelagt ämne där en känsla av utanförskap har belysts hos den suicidnära patienten som ibland upplever sin vård som otillräcklig. Syftet med följande studie är därför att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda den suicidnära patienten och för att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts på fyra kvalitativa- samt fem kvantitativa artiklar där resultatet visar att sjuksköterskans syn på patienten, på sig själv samt på sin kompetens i stor utsträckning påverkar patientens upplevelse av vårdandet. Vidare beskrivet är att sjuksköterskan tycks vara benägen att sätta etiketter på patienten där vissa grupper upplevs som svårare att vårda. Sjuksköterskan uppfattar vårdandet som tungt, då den vård som förmedlas inte upplevs ge önskad effekt. Eftersom relationen mellan sjuksköterskan och patienten är av stor vikt för att främja en framtida patienthälsa anses det att en bredare utbildning bör erhållas den grundutbildade sjuksköterskan för att underlätta förmågan att sätta sin förförståelse åt sidan och därmed öka förutsättningen för den psykiskt sjuka patienten. En minskad arbetsbelastning anses även vara av stor vikt då sjuksköterskan tycks uppleva en stress under sin arbetsdag där administrativa arbetsuppgifter tvingas ta utrymme framför patientkontakten. Psykisk sjukdom och ohälsa tros i framtiden utvecklas till den näst ledande folkhälsosjukdomen och ett preventivt arbete, där en vårdande relation sätts i fokus, anses i mötet med denna patientgrupp vara av ytterst vikt för att i framtiden minska antalet suicidförsök och fullbordad suicid vilket anses ge en hållbar utveckling av samhället. Abstract: Society tends to meet the suicidal patient with a lack of understanding. The general taboo nature of the subject, as well as feelings of alienation is factors that lead patients to perceive their healthcare as inadequate. The purpose of this study is therefor to survey the experiences of nurses in their meetings with suicidal patients and to this end the authors have carried out literary studies of four qualitative and five quantitative articles. The analysis of the studies led to the conclusion that the nurse's perception of the patient, herself and her own competence greatly affect the patients’ healthcare experience. Additionally, the studies show that nurses are inclined to perceive their work as difficult when treatment does not have the desired effect and thereby categorize the patients similarly. The relationship between nurse and patient is of great importance for successful healthcare and this study shows the need for a broader education to provide the nurse tools to manage her preconceived notions and thereby provide better conditions for the suicidal patient. Nurses, in their stressful work environment, are often forced to choose between administrative duties and patient contact which highlights the need for a decreased work load. Mental illness is believed to become the next largest public health threat and a preventative approach, with focus on the nurse-patient relationship is central to effectiveness of suicide prevention. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund och problem: Under de senaste årtiondena har kostnadseffektivisering inom den offentliga vårdsektorn inneburit förändringar vilket ökat arbetskraven i form av fler arbetsuppgifter i förhållande till tillgängliga resurser. Kombinationen av hög arbetsbelastning, tidspress och ökad vårdtyngd är bidragande faktorer till ökad stress, minskad motivation samt bristande kvalité inom vården. Författarna till föreliggande studie ser en avsaknad i forskning kring hur en minskad arbetsbelastning påverkar medarbetares upplevelse av stress, motivation och kvalité, därav behandlar studien detta område. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie är att undersöka medarbetares upplevelser av faktorerna stress, motivation och kvalité efter införandet av en arbetsomfördelning vilket gett en förändrad arbetsbelastning. Genom en kvalitativ metod har författarna till studien med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersökt vad konsekvenserna kan bli då en period av hög arbetsbelastning åtgärdas genom en omfördelning av arbetsuppgifter till en minskad arbetsbelastning. Resultat: Före införandet av arbetsomfördelningen beskrev respondenterna en arbetssituation som var tidspressad, hade hög arbetsbelastning, högt patientantal samt att mycket tid lades på arbetsuppgifter som inte direkt rörde patienter och administration vilket är vårdpersonalens kärnuppdrag. Efter arbetsomfördelningen upplevdes förbättringar i arbetsbelastningen då kringuppgifter togs bort från vårdpersonalen. I föreliggande studie framgår att arbetsomfördelningen resulterat i mer fokus på kärnuppdraget samt ökad kontroll över det egna arbetet. Analys och diskussion: De faktorer som tidigare studier lyfter som riskfaktorer är genom arbetsomfördelning inte lika överhängande hos de studerade arbetsgrupperna. Genom en minskad arbetsbelastning visar föreliggande studie att stressnivån har blivit lägre, motivationen har till viss del ökat samt att den upplevda möjligheten att leverera kvalitésäker vård har förstärkts. Slutsats: Genom tidigare studier samt föreliggande studies empiriska material kan det antydas att en minskning i arbetsbelastning ger positiv inverkan på vårdpersonalens upplevelse av stress, motivation och kvalité. / Background and problem: Over the past few decades, cost efficiency in the public health sector has resulted in changes, which has increased labor requirements in terms of more tasks in relation to available resources. The combination of high workload, time pressure and increased care loading are contributing factors to increased stress, reduced motivation and lack of quality in health care. The authors of the present study see a lack of research on how a reduced workload affects employees' experiences of stress, motivation and quality, hence the study deals with this area. Purpose and method: The purpose of the present study is to investigate employee experiences of stress, motivation and quality factors following the introduction of a job distribution, which resulted in a change in workload. Through a qualitative method, the authors of the study, using semistructured interviews, examined what the consequences may be when a period of high workload is remedied by redistributing tasks to a reduced workload. Results: Before the introduction of the job distribution, respondents described a workload that was time-stressed, had high workload, high patient numbers, and a lot of time spent on tasks that did not directly affect patients and administration, which is the healthcare personnel's core assignment. With the job distribution, improvements in workload were experienced when circumcision data was removed from healthcare personnel. The present study shows that the job distribution resulted in more focus on the core assignment and increased control over their own work. Analysis and discussion: The factors that previous studies raise as risk factors are not as consistent with the workgroups through job distribution. Due to a reduced workload, the present study shows that stress levels have been lower, motivation has grown to a certain extent, and that the perceived opportunity to deliver quality assurance has been strengthened. Conclusion: Through previous studies and empirical material of the present study, it can indicate that a reduction in workload gives a positive impact on the healthcare personnel's experiences of stress, motivation and quality.

Denna studie har gjorts i syfte att undersöka nyexaminerade socialarbetares arbetssituation samt för att skapa förståelse för vilka utmaningar de möter i arbetet och hur de hanterar dessa. Med anledning av att resultatet speglas av höga arbetskrav och olika strategier användes krav-kontroll- stödmodellen samt coping för att analysera empirin. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts och intervjuer har gjorts med fem nyexaminerade socialarbetare. Vidare har tidigare forskning inom området som socialarbetares första tid i yrkesrollen, kollegialt stöd, socialarbetares kravfyllda arbetsmiljö, verktyg för att hantera arbetsmiljön samt konsekvenser av den analyserats och använts i arbetet. Resultatet visade att det finns en koppling mellan en bra introduktion och upplevelsen av en god arbetsmiljö. Respondenterna vars upplevelser av en bristfällig introduktion, gav uttryck för en känsla av hög arbetsbelastning och stress. Stressupplevelser varierar samtidigt som respondenterna visar på olika metoder för att hantera sin arbetssituation. Beskrivningar har getts av arbetsplatsens förebyggande arbete för att skapa god arbetsmiljö samt respondenternas upplevelser av det kollegiala stödet. Vidare framgick deras känsla av otillräcklighet inför klienterna. / This study has been conducted with the aim of examining the work situation of newly graduated social workers. This to create an understanding of the challenges they face at work and how they handle them. The requirements-control-support model and coping were used to analyze the empirical data, reflecting the high workload and different strategies of the social workers. Furthermore, has previous research in the field as a social worker ́s demanded work environment, tools for managing the work environment and consequences of it been analyzed and used in the study. The result showed that there is a link between a good introduction and the experience of a good working environment. The respondents, whose experiences of a poor introduction, expressed a feeling of high workload and stress. At the same time stress experiences vary as respondents show different methods for managing their work situation. Descriptions have been given of the workplaces preventive work to create a good working environment and respondent ́s experiences of the collegial support. Furthermore, their sense of inadequacy was apparent to clients.

Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden, där visstidsanställning/ behovsanställning blivit alltmer vanligare anställningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anställning har även sämre psykosociala arbetsförhållanden och upplever större stress på arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohälsa. Även kvinnor upplever sig ha sämre psykosociala arbetsförhållanden jämfört med män. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhållanden, arbetsbelastning, anställningsform samt kön och mental ohälsa. De psykosociala förhållanden mäts genom den så kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför. Resultatet uppvisade positiva samband mellan både psyksociala arbetsförhållanden, alltför många arbetsuppgifter, visstidsanställning, kvinna och mental ohälsa då mental ohälsa var större hos de individer som upplever sig ha höga krav och låg kontroll i arbetet (spänt arbete) än hos individer med låga krav och hög kontroll på arbetsplatsen. Även alldeles för stor arbetsbelastning hade en stor betydelse när det gäller mental ohälsa. Detta gäller även anställningsform då resultatet visade att visstidsanställda var i högre utsträckning utsatta av mental ohälsa än de som har fast anställning. Emellertid vad gäller kön så resultatet uppvisade att kvinnor drabbas i högre utsträckning av mental ohälsa jämfört med män däremot kan detta inte kopplas till krav och kontroll på arbetsplatsen. Studien avslutas med diskussion kring de resultat som har erhållits från regressioner. / There have been major changes in labor markets, where temporary employments have become increasingly more common form of employment in Sweden. Individuals who do not have a permanent job have also worse psychosocial working conditions and experience greater stress in the workplace, which in turn can lead to mental ill health. Although women perceive themselves as having poorer psychosocial working conditions compared to males. The present study examines the relationship between psychosocial working conditions, workload, employment status, sex and mental ill health. The psychosocial working condition measured by the so called demands and latitudes model that includes the type of working the individual performs. The result showed a positive correlation between psychosocial working conditions, too many tasks, temporary employment, women and mental ill health where mental ill health was grater in those individuals who have high demands and low control at work than those with low demands and high control in the workplace. Also heavy workload had a major role in the mental ill health. This also applies to employment status when the results showed that temporary workers were more often affected of mental ill health than those with permanent employment. However, in terms of gender, the results showed that women are affected more often of mental ill health compared to men; however, this cannot be linked to demand and control in the workplace. The study concludes with discussion of the results obtained from the regressions.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans. Gemensamt upplevde samtliga chefer att de ojämna arbetspucklarna, som uppstod i högre grad med anledning av förändringsarbetet, var påfrestande samt påverkade work-life balance negativt. Dessa arbetspucklar medförde minskad kontroll för att hantera arbetskraven. Något som cheferna upplevde frustrerande var att de har begränsade möjligheter att leva upp till kravbilden eftersom resurser och befogenheter saknades.  Vidare visade studien att förhållandet cheferna hade hemma med olika krav beroende på vilken livsfas de befann sig i, hade en mycket stor påverkan på deras upplevda work-life balance. / Previous research suggests that to have a good relationship between work and private life it is important to experience a-good mental health and success at work. The industrial managers’ in this study were undergoing a major change at their workplace and this study found examined how five male managers’ perception of their work-life balance. One of the aims of this study was to examine how the managers’ roles at home affects work-life balance (WLB), to what degree support at home affects WLB, and the impact that a balance or a conflict could have. The study was conducted qualitatively with a semi-structured interview guide and every manager was affected by the change at the workplace. The results showed that some of the managers were experiencing work-life conflicts where others were on the other hand experiencing a good WLB. The most common reason for feeling conflict between work-life was the uneven amount of workload, which occurred to a greater extent due to the change. These periods of uneven workload caused the managers to feel less control. One of the things that caused the managers to feel frustration is that they had limited resources and authority to handle the demands at work. The situation at home also had a very big impact on whether the managers’ experienced a good WLB or not.