Bakgrund: Antalet besökare på akutmottagningarna i Sverige ökar årligen enligt Socialstyrelsen. Detta leder ofta till överfulla akutmottagningar med långa väntetider, ökad belastning, försämrad arbetsmiljö och försämrad patientsäkerhet. Sjuksköterskan har en betydande roll gällande vårdandet av patienten och upprätthållandet av patientsäkerheten. Tidigare forskning visar oftast på hur sjuksköterskan påverkas av arbetsmiljön och inte vilken inverkan arbetsmiljön har på vårdandet. Det är därför av vikt att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön inverkar på vårdandet. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljöns inverkan på det vårdandet som utförs på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes med elva sjuksköterskor som arbetade på två olika akutmottagningar. Analysen gjordes med hjälp av en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån temat "Arbetsmiljöns betydelse för det uteblivna vårdandet" och därefter i de två kategorierna "Arbetsbelastningens inverkan på patienten" samt "Resursernas inverkan på patienten". I dessa två kategorier återfinns totalt åtta underkategorier som redovisar att när arbetsbelastningen är hög påverkas patienten negativt och risken för vårdskador ökar. Faktorer som lokaler och bemanning var även något som sjuksköterskorna upplevde påverkade patienten och därmed patientsäkerheten i form av bristande integritet och möjlighet att bedriva god vård. Slutsats: En hög arbetsbelastning leder att vårdandet av patienten försämras, vilket kan resultera i ökad risk för vårdskada och onödigt lidande för patienten. Vårdskador kan leda till längre vårdtider som bland annat påverkar samhället negativt i form av ökade vårdkostnader. / Background: The number of patients at emergency departments in Sweden are annually increasing. This often leads to overcrowded emergency departments with long waiting times, an increased working load, impaired working environment and patient safety. The nurse has an important role in the nursing care and maintaining the patient safety. Earlier research has usually shown how nurses are affected by the working environment and not the working environment’s impact on the caring. Therefore it is important to examine the nurses experience of the working environment’s impact on the nursing caring. Purpose: Illustrate the nurses’ experience of the working environment’s impact on the nursing caring at the emergency department. Method: A qualitative semi-structured interview study was performed with eleven nurses at two different emergency departments. The analysis was made using a latent content analysis. Results: The results are based on the theme "The working environment’s impact on the missing care", two categories "The workload impact on the patient" and "The resources’ impact on patient safety", and eight subcategories showing that a high workload affects the patient safety and increases the risk of health care injuries. According to the nurses, factors like facilities and staffing were also affecting the patients’ integrity and the nurses’ ability to perform good care. Conclusion: High workload leads to an impaired nursing care, which may result in increased risk of health care injuries and unnecessary suffering for the patient. Health care injuries can lead to longer hospital stays which for example affects the society negatively in increased costs.

<p>SAMMANFATTNING</p><p><p>Ländryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder. Metoden bestod av en tvärsnittsstudie i form av en omfattande enkätundersökning. Urvalet inom polisens utryckningsenhet i Västerås var totalt. Så många som 60 % angav arbetsrelaterade ländryggsbesvär, en större del med besvär var män och förekomst av tunga lyft var vanligare bland svarande med besvär. Personer med ländryggsbesvär tog i mindre utsträckning pauser, kände sig stressade på arbetet och besvärades oftare av kroppslig värk. Deltagarna själva kopplade sina ländryggsbesvär till dåligt utformad arbetsutrustning, dålig sittställning i yrkesfordonen och till fysiska ingripanden. Av litteraturen beskrivna riskfaktorer för ländryggsbesvär var vanligt förekommande inom enheten. Där nämns ogynnsamma arbetsställningar och arbetsmoment samt psykosociala faktorer i form av hög arbetsbelastning, lågt stöd från arbetsledning och låg möjlighet att påverka sin arbetssituation.</p><p>Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för utryckningspoliser bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska- och psykosociala faktorer i arbetet samt utformning av utrustning och arbetsfordon utifrån ergonomi och säkerhet.</p></p> / <p>ABSTRACT</p><p>Low back pain is a common disorder which causes high economic costs for the society. Risk factors for back pain are described as multidimensional, including both work related and psychosocial factors. Police-officers belong to an occupational group were work related diseases are frequently reported, irrespective of gender. The work situation for these officers however is poorly covered by targeted research. The purpose of this study is to survey the health- and work situation among police-officers with the focus on low back pain. The hope is that the results can be used as a base for preventive interventions. A cross sectional design with an extensive survey was used for the study. The selection was total within the unit of patrolling police officers in Västerås. As many as 60 % reported low back pain, with an overrepresentation among men. Heavy lifting was more common among those with low back pain. Those reporting low back pain more rarely took breaks during the work day, they felt more stressed at work and were more often troubled with physical pain. The study participants linked their back problems to badly designed work equipment, badly adjusted vehicles and to physical interventions. Risk factors for low back pain, described by the literature, were common within the unit. Especially, work tasks involving unfavorable movements and body positions were singled out. Among psychosocial factors, low social support from management and low ability to influence the work situation were associated with low back pain.</p><p>Conclusion: To improve the work environment for patrolling police-officers, measures should be focused on load and strain ergonomics, psychosocial factors as well as to develop equipment and vehicles more on the basis of ergonomics and safety measures.</p>

<p>Arbetsbelastningen för föraren i en engreppsskördare är stor. Vid aptering måste föraren fokusera om blicken för att läsa av information från en Head-Down Display (HDD) samtidigt som föraren måste ha kontroll på kranspetsen vilket bidrar till arbetsbelastningen.</p><p>Syftet med projektet var att undersöka om arbetsbelastningen i engreppsskördare reducerades med Head-Up Display (HUD) under aptering. Först testades fyra HUD-gränssnitt i en simulator, därefter omarbetades gränssnitten innan de slutligen testades i en engreppsskördare i fält. En HUD-demonstrator utvecklades för detta ändamål.</p><p>Resultatet visade att arbetsbelastningen samt apteringstiderna minskade i simulatortestet med HUD jämfört med HDD. I fältstudien förblev arbetsbelastningen oförändrad men apteringstiderna minskade.</p><p>Att arbetsbelastningen minskade med HUD jämfört med HDD kan bero på att HUD är bättre än HDD och/eller att konceptens gränssnitt är effektivare att arbeta med än Valmet Maxi gränssnittet.</p><p>En HUD-demonstrator som fungerar under ljusstarka förhållanden och som tål påfrestningarna i en skördare borde utvecklas för vidare tester.</p>

SAMMANFATTNING Ländryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder. Metoden bestod av en tvärsnittsstudie i form av en omfattande enkätundersökning. Urvalet inom polisens utryckningsenhet i Västerås var totalt. Så många som 60 % angav arbetsrelaterade ländryggsbesvär, en större del med besvär var män och förekomst av tunga lyft var vanligare bland svarande med besvär. Personer med ländryggsbesvär tog i mindre utsträckning pauser, kände sig stressade på arbetet och besvärades oftare av kroppslig värk. Deltagarna själva kopplade sina ländryggsbesvär till dåligt utformad arbetsutrustning, dålig sittställning i yrkesfordonen och till fysiska ingripanden. Av litteraturen beskrivna riskfaktorer för ländryggsbesvär var vanligt förekommande inom enheten. Där nämns ogynnsamma arbetsställningar och arbetsmoment samt psykosociala faktorer i form av hög arbetsbelastning, lågt stöd från arbetsledning och låg möjlighet att påverka sin arbetssituation. Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för utryckningspoliser bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska- och psykosociala faktorer i arbetet samt utformning av utrustning och arbetsfordon utifrån ergonomi och säkerhet. / ABSTRACT Low back pain is a common disorder which causes high economic costs for the society. Risk factors for back pain are described as multidimensional, including both work related and psychosocial factors. Police-officers belong to an occupational group were work related diseases are frequently reported, irrespective of gender. The work situation for these officers however is poorly covered by targeted research. The purpose of this study is to survey the health- and work situation among police-officers with the focus on low back pain. The hope is that the results can be used as a base for preventive interventions. A cross sectional design with an extensive survey was used for the study. The selection was total within the unit of patrolling police officers in Västerås. As many as 60 % reported low back pain, with an overrepresentation among men. Heavy lifting was more common among those with low back pain. Those reporting low back pain more rarely took breaks during the work day, they felt more stressed at work and were more often troubled with physical pain. The study participants linked their back problems to badly designed work equipment, badly adjusted vehicles and to physical interventions. Risk factors for low back pain, described by the literature, were common within the unit. Especially, work tasks involving unfavorable movements and body positions were singled out. Among psychosocial factors, low social support from management and low ability to influence the work situation were associated with low back pain. Conclusion: To improve the work environment for patrolling police-officers, measures should be focused on load and strain ergonomics, psychosocial factors as well as to develop equipment and vehicles more on the basis of ergonomics and safety measures.

Arbetsbelastningen för föraren i en engreppsskördare är stor. Vid aptering måste föraren fokusera om blicken för att läsa av information från en Head-Down Display (HDD) samtidigt som föraren måste ha kontroll på kranspetsen vilket bidrar till arbetsbelastningen. Syftet med projektet var att undersöka om arbetsbelastningen i engreppsskördare reducerades med Head-Up Display (HUD) under aptering. Först testades fyra HUD-gränssnitt i en simulator, därefter omarbetades gränssnitten innan de slutligen testades i en engreppsskördare i fält. En HUD-demonstrator utvecklades för detta ändamål. Resultatet visade att arbetsbelastningen samt apteringstiderna minskade i simulatortestet med HUD jämfört med HDD. I fältstudien förblev arbetsbelastningen oförändrad men apteringstiderna minskade. Att arbetsbelastningen minskade med HUD jämfört med HDD kan bero på att HUD är bättre än HDD och/eller att konceptens gränssnitt är effektivare att arbeta med än Valmet Maxi gränssnittet. En HUD-demonstrator som fungerar under ljusstarka förhållanden och som tål påfrestningarna i en skördare borde utvecklas för vidare tester.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Introduktion: Vårdskador relaterade till fel läkemedelshantering är ett bestående problem inom hälso- och sjukvården globalt. Läkemedelsrelaterade vårdskador har ett tydligt samband med stressade sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar. Stress och avbrott vid läkemedelshantering ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av läkemedelshantering inom slutenvården. Metod: Undersökningen har en kvalitativ metod med en induktiv ansats och ett avsiktligt urval för att bäst svara till syftet. Det genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det finns bra system och möjligheter för en säker läkemedelshantering, samtidigt som de upplyser flera risker som hotar patientsäkerheten. I resultatet framgår också förslag på åtgärder som sjuksköterskorna anser skulle vara till hjälp i arbetet. Olika tekniska hjälpmedel skulle både kunna öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet så sjuksköterskorna kunde få mer tid till patientnära arbete. Slutsatser: Sjuksköterskorna beskrev att läkemedelshantering på avdelningar tog för mycket tid från patienterna i en stressad arbetsmiljö vilket ökar risken för läkemedelsrelaterade fel. För en bättre arbetsmiljö och en säkrare vård med god kvalitet krävs förbättringsarbeten på vårdavdelningarna som är riktade mot läkemedelshantering. / Introduction: Injuries related to errors in drug management are a consistent global healthcare problem. Drug-related health injuries are connected to stressed nurses and understaffed departments. Stress and disruption in drug management increases the risk of errors and reduces patient safety. Aim: To describe the nurse's experience of drug management in the field of inpatient care. Method: The study has a qualitative method with an inductive approach and a strategic selection to best respond the aim of the study. Seven semi structured interviews were conducted which were analysed by a content analysis. Result: Nurses feel that there are useful systems and opportunities for safe drug management, while they indicate several risks that threatens patient safety. The results also show suggestions on measures that nurses consider would be helpful at work. Technical tools could both increase patient safety and efficiency in work and nurses could recieve more time for patient-related work. Conclusions: Nurses described that drug management at departments were time consuming and gave little time for patients in a stressful work environment, increasing the risk of drug-related errors. To obtain a better work environment and safer quality of care improvements that focus on drug management are required in healthcare departments.

I Sverige har det i många år rapporterats från olika arbetsgivare att bristen är stor på sjuksköterskor inom vården då det är svårt att rekrytera både nyutexaminerade och erfarna sjuksköterskor. Hela nio av tio arbetsgivare uttrycker stora svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor. Nio av tio sjuksköterskor utbildar sig till sjuksköterska i syfte att arbeta med att hjälpa människor, och upplever detta som meningsfullt. Varför sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats eller väljer att helt sluta som sjuksköterskor beror på många olika skäl, så som överansträngning/utbrändhet, låg lön, bristande chefskap/organisation, bristande arbetsvillkor samt personlig utveckling. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) ligger i Borås och har under de senaste åren haft problem med att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Detta har inneburit att sjukhussängar och hela avdelningar har fått stängas. Syftet med studien var att ta reda på av vilka orsaker har grundutbildade sjuksköterskor på SÄS 2017 valt att avsluta sin anställning på sjukhuset? Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och syftar till att ge klarhet i varför sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning på SÄS. Studien visar att orsakerna till att så många sjuksköterskor som slutat på SÄS under perioden 2017 i första hand beror på hög arbetsbelastning, tungt arbete, samt att sjuksköterskorna upplevde att deras arbetsområde låg utanför deras kompetens. Näst största anledningen till att sjuksköterskorna slutade var upplevelsen av låg lön/löneutveckling och arbetstider.

Titel: Mellanchefens väg till arbetstillfredsställelse - En kvalitativ studie om hur arbetsdelegering, arbetsbeslutsgrad och arbetstillfredsställelse påverkar varandra sett från  mellanchefens perspektiv. Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Jacob Kjessler och Joakim Delking Handledare: Signe Jernberg och Kristina Mickelsson Datum: 2018 - maj Syfte: Inom företag finner vi mellanchefer, en anställd som befinner sig i mitten av organisationen med ledning och styrelse ovanför sig och anställda under sig. Krav ställs på dessa mellanchefer att arbeta effektivt med hög produktivitet där många beslut behöver fattas. Detta kan medföra att mellanchefer uppfattar en hög press i form av att arbeta hårt med brist på resursen tid och mellanchefer behöver arbeta effektivt för att klara av det dagliga arbetet vilket de kan göra genom deras höga arbetsbeslutsgrad. Denna höga press på effektivitet, produktivitet samt hög arbetstid kan medföra en minskning av mellanchefens arbetstillfredsställelse. För att hantera denna press med begränsade tidsresurs finns ledarskapsverktyget arbetsdelegering. Arbetsdelegering till underordnade gör att mellanchefer kan ge ifrån sig auktoritet och kontroll att utföra uppgifter, vilket har en effekt på att mellanchefens arbetstid frigörs. Med detta sagt finner vi tre begrepp, arbetstillfredsställelse, arbetsbeslutsgrad samt arbetsdelegering som är relaterade med varandra men vi vet inte hur de påverkar varandra. Hur dessa begrepp påverkar varandra kan bana väg för hur mellanchefer kan använda sig av dessa begrepp för att nå en hög arbetstillfredsställelse, inneha en välbalanserad arbetsbeslutsgrad samt arbeta effektivt med delegering. För att förstå detta ställer vi oss frågan; Hur påverkas arbetsbeslutsgraden när delegering av arbetsuppgifter till underordnade sker, påverkar även denna delegering mellanchefens arbetstillfredsställelse samt om fallet är så att delegering påverkar arbetsbeslutsgraden, kan arbetstillfredsställelsen påverkas också? Detta mynnar ut i ett syfte där denna studie vill skapa en fördjupad förståelse hur dessa begrepp påverkar varandra; Arbetstillfredsställelse Arbetsbeslutsgrad Arbetsdelegering till underordnade  Metod: För att göra denna studie möjlig har vi utfört 11 kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi skapade ett urval med hjälp av strategiskt urval som grundar sig i vissa kriterier som vi tror våra respondenter behöver ha för att skapa ett resultat som hjälper oss att finna hur dessa begrepp påverkar varandra. Resultat och Slutsats: Vi fann hur arbetsdelegering och arbetsbeslutsgrad påverkar varandra, samtidigt som dessa två begreppet påverkar varandra fann vi att högre frekvent användning av arbetsdelegering positivt påverkar mellanchefens arbetstillfredsställelse. Då arbetsdelegering minskar arbetsbeslutsgrad fann vi även att den minskade arbetsbeslutsgraden även påverkar arbetstillfredsställelsen positivt. Uppsatsens bidrag: Mellanchefers arbetstillfredsställelse har tidigare inte behandlats inom företagsekonomin. Vi ger därför företagsekonomin en teoretisk insikt i hur arbetstillfredsställelse, arbetsbeslutsgrad samt arbetsdelegering påverkar varandra. Dock på grund av den begränsade forskningen inom detta område ger vi en första inblick sett från mellanchefers synsätt. Förslag på fortsatt forskning: Vi har sammanfattat fyra punkter som förslag till ytterligare forskning. Först anser vi att ytterligare studier behöver genomföras för att styrka vår slutsats, där studier som använder sig av fler respondenter är i fokus. Andra förslaget kretsar kring denna studies synsätt, då vi endast utgått från mellanchefers perspektiv behöver detta kompletteras med fler perspektiv från underordnade och överordnade. Tredje förslaget inkluderar ett mönster vi såg under intervjuerna, teorin menar att mer erfarenhet också kommer resultera i att mellanchefer använder sig utav arbetsdelegering mer frekvent. Detta vad dock inget vi kunde se under våra intervjuer, därför anser vi att fortsatt forskning inom området hur erfarenheten hos mellanchefer påverkar deras sätt att se på arbetsdelegering. Sista och fjärde förslaget innebär vad kontroll och auktoritet över en uppgiften egentligen är? Nyckelord: Arbetsbeslutsgrad, arbetsbelastning, arbetstillfredsställelse, mellanchefer, arbetsdelegering. / Title: The Middle level managers road to job satisfaction - A qualitative study of how job delegation, job decision latitude and job satisfaction affect eachother, from a middle level managers perspective. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jacob Kjessler and Joakim Delking Supervisor: Signe Jernberg and Kristina Mickelsson Date: 2018– May Aim: Within companies we find the middle level managers, located in the middle of the organization with managers above them, as well as employees underneath. Requirements are made on these middle level managers to work efficiently with high productivity, where many decisions need to be made. This may cause middle managers to perceive high pressure in terms of working hard with lack of resource time, middle managers need to work effectively to cope with daily work, which can be summed up as high levels of job decision latitude. This high pressure on efficiency, productivity and high working hours can lead to a reduction of the mid-career's job satisfaction. To manage this press with limited time resources, the leadership tool delegation could be an option. Subordination of work to subordinates allows middle level managers to give authority and control to perform tasks, which has the effect of releasing the mid-term working hours. Having said that, we find three concepts, job satisfaction, job decision latitude, and job delegation that seem to coincide with each other, but we do not know how they affect each other. How these concepts affect each other can pave the way for middle level managers to use these concepts to achieve high job satisfaction, maintain a well-balanced job decision latitude, and see benefits of job delegation. In order to understand this, we ask ourselves the question; How does job decision latitude affect when delegation of duties to subordinates takes place, does this delegation affect the middle level managers job satisfaction, and if the case is such that delegation affects the level of job decision latitude, can job satisfaction also be affected? This opens up for a aim in which this study wants to create an in-depth understanding of how these concepts affect each other; Job satisfaction Employment Decisions Degree Work delegation to subordinates Method: In order to make this study possible we have conducted 11 qualitative semistructured interviews. We created a selection using strategic selection based on certain criteria that we believe our respondents need to create a result that helps us find out how these concepts affect each other. Result &amp; Conclusions: We found how job delegation and job decision latitude affect each other. While these two concepts affect each other, we found that higher frequent use of job delegation positively affects the middle level managers job satisfaction. As labor delegation reduces the level of workability we also found that the reduced job decision latitude also has a positive impact on job satisfaction. Contribution of the thesis: Middle level managers job satisfaction has previously not been addressed in the business administration. We therefore give the business economics a theoretical insight into how job satisfaction, job decision latitude and work delegation affect each other. However, due to the limited research in this area, we provide a first insight from the middle level managers approach. Suggestions for future research: We have summarized three points as suggestions for further research. First, we consider that further studies need to be conducted to reinforce our conclusion, where studies that use more respondents are in focus. The second proposal focuses on this study approach, since we only started from the middle managers perspective, we ask further studies to include more perspectives from subordinates and superiors. The third suggestion includes a pattern we saw during the interviews, the theory means that more work experience will also affect how much middle managers uses job delegation as a management tool. This, however was nothing we could see during our interviews, we therefore believe that further research in the field should be made of how the experience of middle managers affects their way of looking at work delegation. The last and fourth proposals mean what control and authority over a task really is? Key words: Job Decision Latitude, Job Demands, Job Satisfaction, Middle level manager, Job Delegation.

Bakgrund: Stress är en del av sjuksköterskornas vardag. Lite stress gör gott, medans höga stressnivåer påverkar negativt. Arbetsbelastningen på sjuksköterskor kan vara överväldigande, stressande och påfrestande. Detta kan resultera i att patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Att undersöka om sjuksköterskans upplevelse av stress och överbelastning i sjuksköterskeyrket påverkar omvårdnaden av patienten. Metod: Studien använde sig av en systematisk litteraturstudie med 12 originalartiklar. För att hitta relevanta artiklar till studien söktes artiklar i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Fyra kategorier av sjuksköterskans upplevelse av stress identifierades: patientsäkerhet, utmattning, arbetsmiljö och arbetsbelastning och arbetsskift. Det framgick att stressen påverkade omvårdnaden på ett negativt sätt. Stressen uppkom av olika anledningar, till exempel hög arbetsbelastning eller dålig arbetsmiljö. Detta berodde på för långa arbetspass och för många patienter per sjuksköterska. Många sjuksköterskor var missnöjda med situationen på sin arbetsplats och många hade funderat på att byta jobb. Stressen kunde även leda till att sjuksköterskorna blev utmattade och utbrända. Stressen hängde därför ihop med utmattning, men även med arbetsbelastning och arbetsmiljö. Slutsats: Det var för höga stressnivåer inom vården och därigenom påverkades omvårdnaden. Effekten av överbelastning på sjuksköterskor var en stor faktor till den stress som påverkade omvårdnaden. Vidare forskning skulle kunna användas för att optimera vården. / Background: Stress is a part of nurses' everyday lives. Low stress levels are good, while high stress levels affect people negatively. As the workload on nurses can be overwhelming, stressful and heavy, there might be a risk that the patients’ safety can be jeopardised. Aim: To examine if the nurses’ experience of stress and a heavy workload in the nursing profession affects the care of the patient. Method: The study used a systematic review with 12 original articles. To find relevant articles the authors searched in the databases of Pubmed and Cinahl. Result: Four categories of nurses’ experiences of stress were identified: patient safety, burn out, working environment and workload and shift work. The result showed that stress had a negative impact on nursing. The stress arose because of assorted reasons, such as a heavy workload or poor working environment. The reason to this was to long work shifts and to many patients per nurse. Many nurses were dissatisfied with their work situation and many of them had thought about changing their jobs. The stress could also lead to exhaustion and burnout among the nurses. Therefore, the stress related to exhaustion, but also with the heavy workload and work environment. Conclusion: There were too high stress levels in healthcare, which thereby affected the nursing. The effect of a heavy workload on nurses is a major factor in stress affecting the healthcare. Further research could be used to optimize the healthcare.