Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivningar ökar varje år. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp som har utbildning inom aktivitetsbalans och kunskap om hjälpmedel för vardagsstruktur. Därför bör de vara rustade att hantera självupplevd stress. Stressnivåerna har dock visat sig vara höga även bland arbetsterapeuter och det finns idag begränsad forskning som beskriver strategier för självupplevd stress hos arbetsterapeuter i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever och hanterar stress. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten sammanställdes i tre kategorier: arbetsplatsen påverkar stressnivå, personliga stressorer och dess konsekvenser, Strategier för stresshantering. Där framkom vanliga källor till stress var hög arbetsbelastning och oförstående ledning. De vanligaste strategierna för stresshantering var att söka stöd från arbetsgruppen, preventivt arbete genom användande av kognitiva hjälpmedel samt deltagande i meningsfulla aktiviteter. Nya resultat framkom i vår studie som visar att arbetsterapeuter kan vara mindre benägna att söka hjälp vid stress. Resultaten kan vara värdefulla för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som upplever stress och svårigheter med struktur i vardagen.

No description available.

Vad händer med tjänstemännen i en organisation som genomgår en stor organisationstillväxt? Hinner de med sitt arbete, eller blir bördan för stor att axla när kommunikation och struktur inte hinner med organisationens förändring? Att det finns risker med organisationsförändring är känt sedan tidigare. Riskerna kan bestå av allt från hög arbetsbelastning till bristfälligt samarbete inom organisationen, och kan hanteras genom förberett planerings och åtgärdsarbete från verksamhetens ledning. Förändring inom organisationer kan även medföra arbetsrelaterad stress. Denna stress menar Karasek beror på att kraven som anställda ställs inför överstiger kontrollen de känner inför sitt arbete. Denna rapport har, med hjälp av kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter, undersökt hur tjänstemän upplevt att deras arbete påverkats av att vara i en kraftigt växande organisation. Rapporten presenterar resultat i form av ökat samarbete mellan tjänstemännen, brist på tid och kompetens för utfärdande av arbetsuppgifter samt förslag rörande hur organisationen skulle kunna lösa den upplevda kompetensbristen. Till sist diskuterar rapporten de delade uppfattningarna kring huruvida arbetsbelastningen ökat eller minskat, vad detta skulle kunna bero på och hur de skulle kunna åtgärda den ojämna arbetsbelastningen. / What happens with the clerks in a fast-growing corporation? Do they have enough time for their tasks, or is the workload too much to handle when communication and structure cannot match the pace of the organizational change? The risks of organizational change are well known and can be anything from high workload to lacking cooperation between co-workers. The risks can be managed through prepared planning and action from the business management. Organizational changes can lead to work related stress which can come from the demands (workload etcetera) overpowering the control workers feel over their situation. This study has, with interviews and surveys, investigated how clerks have perceived the change in their workload and overall communication that could have come with the organization’s growth. The study shows results such as increased cooperation between coworkers and a lack of time and competence to handle their tasks. The study also provides suggestions on how the organization can resolve the perceived lack of competence. Lastly the study discusses the divided ideas on whether the workload has increased or decreased, what could be the reason for this and how they could sort the uneven workload if that is the case.

Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt professionsperspektiv synliggöra hur fem förskollärare identifierar sitt uppdrag och att få ökad förståelse för vilka konsekvenser uppdraget, enligt förskollärarna, har för arbetsbelastningen. De tre frågeställningar som studien har utgått ifrån är: Hur beskriver förskollärare sitt didaktiska ansvar utifrån förskolans läroplan? Hur ser, enligt förskollärare, de didaktiska förutsättningarna ut för den aktuella ansvars- och arbetsfördelningen i arbetslaget? Vilka konsekvenser har de didaktiska förutsättningarna för förskollärares arbetsbelastning? Studien har en kvalitativ metodansats och studiens empiri har samlats in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer.     Studiens resultat har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk där begreppen didaktik och profession stått centrala samt i förhållande till tidigare forskning. I resultat- och analysarbetet framkom att förskollärare identifierar sitt uppdrag som ett ansvarsfullt uppdrag och själva yrket som ett yrke i en ständigt föränderlig process. Ett yrke som följer samhällets utveckling, som kämpar med sin identitet eller status som profession och framförallt ett yrke som saknar behöriga kollegor att dela ansvaret med. Det didaktiska ansvaret utifrån förskolans läroplan upplevs som tungt dock hittar förskollärare stabiliteten i verksamheten med läroplanen som grund. Det konstateras bland annat att de didaktiska förutsättningarna för den aktuella ansvars- och arbetsfördelningen existerar, men upplevs vara sköra på grund av personalbrist, personalneddragningar och den osäkra framtiden. De konsekvenser för förskollärares arbetsbelastning som framkommer i denna studie greppas av förskollärarna bland annat genom att använda sina arbetslivserfarenheter för att tona ner arbetsbördan så att den är hanterbart, genom att använda alla kompetenser som finns i arbetslagen samt genom en bra kommunikation med ledningen och stödet därifrån.

Detta examensarbete har utförts hos Parker Hannifin i Trollhättan under tio veckor mellan januari och mars 2022. Parker har identifierat möjligheten att reducera antalet arbetsmoment och öka graden av standardisering samt underlätta arbetsbelastningen i monteringen som tillverkar variabla hydraulmotorer. Detta görs genom att utföra en förflyttning av ett arbetsmoment till axelgruppen där outnyttjad arbetskapacitet identifierats. Monteringen utvecklas inte i en takt som stämmer överens med utvecklingen i resten av verksamheten med avseende på kvalitet, ergonomi och produktivitet. Detta gäller även arbetsmomentet som nu planeras att flyttas till axelgruppen. För att kunna genomföra denna flytt behöver ytterligare en press anskaffas och en ny ergonomisk, säker och kvalitetssäkrad arbetsstation utformas. Litteraturstudier görs för att erhålla underlag kring ergonomi och pressystem, vilket används som utgångspunkt vid utformning av den nya pressen med tillhörande station och arbetssätt. Informationssökning genomförs i form av observationer och intervjuer för att skapa en bild av nuläget. Arbetet inkluderar även en kartläggning av materialflödet där intervjuer och observationer används för att utreda hur material levereras till arbetsstationen. Ergonomin analyseras genom att använda Arbetsmiljöverkets riskbedömningar och programvaran Humantech. Feleffektsanalys, FMEA, genomförs för att identifiera risker i monteringen både före och efter flytt. Konceptgenerering och konceptval är en del av den generiska produktutvecklingsprocessen, vilken används som metod för att utarbeta idéer till lösningar kring utformningen av den nya pressen med tillhörande pressfixturer och arbetssätt för arbetsstationen. Resultatet är en ergonomisk och säker arbetsstation som beräknas vara framtidssäkrad för nio år framåt. Den nya pressen beräknas minska cykeltiden från 70 till 50 sekunder per axel.Axlarna placeras i pressen på axeltappen och hålls stabila med hjälp av en pressfixtur. Resultatet av detta examensarbete anses uppnå målen eftersom produktiviteten och ergonomin för arbetsmomentet har förbättrats samtidigt som det kvalitetssäkrats. Detta arbete lägger inte fram någon modell på press till arbetsstationen på grund av tidsbrist, menParker förses med det underlag som behövs för inköp av en ny press till det framtagna konceptet. / This bachelor's thesis has been carried out at Parker Hannifin's facility in Trollhättan throughout the course of ten weeks between January and March 2022. Parker has identified the possibility of reducing the number of operations, increase the degree of standardization as well as facilitate the workload in the assembly that manufactures variable hydraulic motors. This is done by performing a transfer of an assembly operation to the shaft group where unused work capacity has been identified. The assembly is not developed at a pace that is in line with the development in the rest of the business in terms of quality, ergonomics, and productivity. This also applies to operation that is planned to be moved to the shaft group. To be able to carry out this move, an additional press needs to be procured and a new ergonomic, safe, and quality-assured workstation designed. Literature studies are done to obtain data on ergonomics and press systems, which is used as a starting point when designing the new press with the associated workstation and working methods. The search for information is done by performing observations and interviews to create a picture of the current situation. The work also includes a survey of the material flow where interviews and observations are used to investigate how the material is delivered to the workstation. Ergonomics are analyzed using the Swedish Work Environment Authority's risk assessments and the Humantech software. The tool FMEA, is performed to identify risks in the assembly both before and after the operation is moved. Concept generation and concept selection are both part of the generic product development process, which is used as a method to develop ideas for solutions when designing the new press with the associated press fixtures as well as working methods for the new workstation.The result is an ergonomic and safe workstation that is expected to manage the demand for shafts for the next nine years. The new press is estimated to reduce the cycle time from 70 to 50 seconds per shaft. The result of this thesis is considered to achieve the goals since the productivity and ergonomics for the assembly operation has improved along with it being quality assured. This thesis does not present a specific model of a press to the workstation due to lack of time, but Parker is provided with the basis needed for the purchase of a new press for the developed concept.

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers upplevelse av sin arbetssituation i Barn och ungdomspsykiatrin. Detta utifrån frågeställningar kring deras syn på organisationen de arbetar i och hur de hanterar sin arbetssituation. I studien framkommer flera faktorer som alla påverkar kuratorerna och behandlas under följande övergripande teman: Upplevelsen av hård arbetsbelastning, Hantering och Upplevelsen av arbetssituationens utveckling. Studien är utförd genom fem semistrukturella intervjuer och har analyserats med hjälp av systemteori samt utifrån copingteori. Resultatet visar att kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin upplever en ökad arbetsbelastning på grund av resursbrist och ökat behov men även på skillnader mellan anställda inom olika delar av verksamheten. Kollegialt stöd inom organisation och upplevelsen av meningsfullheten med arbetet visar sig tydligt i resultatet.

The healthcare sector is today one of the most overburdened industries and this includes a high workload on the healthcare staff. The high workload means that it is an industry that is in constant need of new employees, which in turn means that organizational socialization, which in everyday language is referred to as an onboarding, is a common phenomenon. In order for organizational socialization to take place in an effective manner, organizations usually try to develop some type of tactics for implementation. Regardless of the tactics, it appears that the role of the employees is crucial as a great deal of responsibility is placed on them, which can mean that their mental workload is affected. An overall purpose of our study has therefore been to develop knowledge about organizational socialization in the care sector, but more specifically we intended to investigate how the existing care staff experience that organizational socialization affects their own mental workload. The questions we asked focused on what experiences the existing staff have of organizational socialization in their current workplace, how they feel that their mental workload is affected in connection with it and which socialization tactics appear to be more closely connected with their mental workload being negatively affected. The study is of a qualitative nature and we chose to conduct seven semi-structured interviews with employees in the healthcare sector. Our empirical material has been analyzed on the basis of two models, one of which explains the complexity of mental workload and the other describes socialization tactics. The results showed that the care staff experience a higher mental workload in connection with organizational socialization, however, it did not appear that the choice of socialization tactics was the decisive factor but that the main reason was time pressure. / Vårdsektorn är idag en av de mest belastade branscherna och detta medför även en hög arbetsbelastning på vårdpersonalen. Den höga belastningen innebär att det är en bransch som ständigt är i behov av nya medarbetare vilket medför att organisationssocialisation, som i vardagligt språkbruk benämns som introduktion, är ett vanligt förekommande fenomen. För att organisationssocialisationen ska ske på ett effektivt sätt utgår vanligtvis organisationer från någon typ av taktik för genomförandet. Oavsett taktik framkommer att medarbetarnas roll är avgörande då ett stort ansvar läggs på dem vilket kan innebära att deras mentala arbetsbelastning påverkas. Ett övergripande syfte med vår studie har därför varit att utveckla kunskap om organisationssocialisation inom vårdsektorn men mer specifikt avsåg vi att studera hur den befintliga vårdpersonalen upplever att organisationssocialisation påverkar deras egna mentala arbetsbelastning. De frågor vi ställde oss var vilka erfarenheter den befintliga personalen har av organisationssocialisation på den nuvarande arbetsplatsen, hur de upplever att deras mentala arbetsbelastning påverkas i samband med den samt vilka socialisationstaktiker som framstår som mest framträdande i samband med att den mentala arbetsbelastningen påverkas negativt. Studien är av kvalitativ art och vi valde att utföra sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom vårdsektorn. Vårt empiriska material har analyserats utifrån två modeller varav en förklarar komplexiteten i mental arbetsbelastning och den andra beskriver socialisationstaktiker. Resultaten visade att vårdpersonalen upplever en högre mental arbetsbelastning i samband med organisationssocialisation dock framstod det inte som att valet av socialisationstaktik var den avgörande faktorn utan den främsta anledningen var tidspress.

Intresset för en hybrid arbetsmodell, ett koncept som tillåter anställda att kombinera distans och kontorsarbete, har vuxit det senaste året. De fyra multinationella, i Sverige marknadsdominerande, revisionsbyråerna använder modellen på organisationsnivå. Revisionsbranschen har länge karaktäriserats med en hög arbetsbelastning och personalomsättning som riskerar att påverka revisionens kvalitet. Studiens ändamål är att besvara hur en hybrid arbetsmodell påverkar arbetssituationen för revisorsassistenter. För att besvara frågeställningen har tolv semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter genomförts i en kvalitativ undersökning. Intervjuernas utformning grundar sig på krav-kontroll-stöd-modellen som teoretiskt ramverk och analytisk grund. Resultatet av studien visar att hybridmodellen ger en ökad tillgänglighet och möjlighet att arbeta fler timmar. Parallellt ökade revisorsassistenternas kontroll över arbetet när arbetet kan läggas upp utifrån egna preferenser och behov. Stödet från ledning och seniora kollegor är fortsatt högt, om än marginellt försämrat för de med minst arbetslivserfarenhet. Sammantaget är modellen omtyckt och har en positiv inverkan på revisorsassistenters arbetssituation.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt. Med utgångspunkt från detta undersökte vi hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Vår studie visar på att grundskollärarna i allt högre grad än förskollärare har en arbetssituation som de är missnöjda med beroende på stress, hög arbetsbelastning, dåligt inflytande över sitt arbete, bristen på stöd från skolledning och kollegor. Vidare är det fler förskollärare som upplever sitt arbete som tillfredställande. Vår studie visar också att den största källan till stress bland pedagogerna är stora klasser och stora barngrupper. Endast ett fåtal av våra informanter har angett att det på deras arbetsplats förekommer någon form av stressförebyggande arbete. Vad det gäller hur man kan förebygga och hantera stress på individnivå anges främst god sömn, varierad kost och friskvård.

Det är inget nytt att arbetsmiljön för sjuksköterskor inte är tillfredsställande. Stress är ett vanligt förekommande i arbetslivet, främst hos vårdpersonal. Det finns lagar och föreskrifter som måste följas för att en god arbetsmiljö och hög vårdkvalitet skall kunna uppfyllas, trots det finns det brister inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdkvalitet påverkas av hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterskan. Litteratursökning gjordes i PubMed, Cinahl och Psyc-INFO. Artiklarna skulle belysa vårdkvalitet i relation till hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterska och innefatta åsikter från sjuksköterskor och patienter inom slutenvård. Denna litteraturstudie innefattar tio vetenskapliga artiklar varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa samt en artikel av både kvalitativa och kvantitativ ansats. Resultatet visar att hög arbetsbelastning och stress leder till för lite tid för sjuksköterskor till patientnära vård och det har konsekvenser för vårdkvaliteten. Dessa konsekvenser visade sig vara: brister i läkemedelshantering och dokumentation, att tvingas prioritera, att emotionellt inte räcka till samt brister i det praktiska vårdandet. / It is common knowledge that the work environment of nurses is unsatisfactory. Stress is a commonly occurring in the workplace, especially among health professionals. There are laws and regulations that must be followed to ensure the realization of a good work environment and high quality care, nevertheless, there are shortcomings in the health care. The purpose of this study was to describe how quality of care is affected by high workloads and stress among nurses. Literature search was made in PubMed, Cinahl and Psyc-INFO. The articles would highlight the quality of care in relation to high workload and stress among nurses and include opinions from nurses and patients in hospital. This literature review includes ten scientific articles, five qualitative and four quantitative, as well as an article relating to both the qualitative and quantitative approach. The results show that high workloads and stress lead to insufficient time for nurses to deliver patient-centered care, resulting in negative implications for the quality of care. These implications were found to be: deficiencies in medicine management and documentation, being forced to prioritize, being emotionally inadequate and deficiencies in practical caring.