First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work. / Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.

Detta förbättringsprojekt är både sjukhusövergripande och klinikbaserat och syftar till att på ett nytt sätt ta sig an ett systemproblem, närmare bestämt sjuksköterskebristen. Brister i bemanning och kompetens ger ökad stress, sämre kommunikation och samverkan och i slutändan drabbas patienterna av vårdskador. Konsekvenserna förstärker grundproblemet och leder till en negativ spiral. Detta förbättringsarbete bygger på antagandet att ledarskapsbeteendet är avgörande för hur framgångsrik en organisation är för att bryta denna spiral och med stöd av teoretiskt ramverk (COM-B och CLT) har förbättringsarbete och studie planerats och studerats. Syftet är att skapa förutsättningar för samverkan på mesonivå, öka systemförståelsen och kunskaper i förändringsledning och på mikronivå omsätta denna kunskap, ta tillvara på verksamhetskännedomen och genomföra ett förbättringsarbete för att minska arbetsbelastningen. Nolans förbättringsmodell har använts för att strukturera arbetet.  Resultatet på mesonivå visar att förbättringsarbetets design med verksamhetsövergripande studiegrupper uppskattades mycket och över tid ses en ökad systemförståelse och förbättrad kommunikation i organisationen. På mikronivå genomfördes olika förbättringstester. Minskning av antal patienter per sjuksköterska hade direkt inverkan på upplevelsen av att ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter på ett sätt man var nöjd med och genererade en rimlig arbetsbelastning. Förbättringsarbetet har studerats kvalitativt med reflexiv tematisk analys och beskriver organisationens förmåga, möjlighet och motivation att ta sig an systemproblem utifrån både vårdenhetschefs- och sjuksköterskeperspektiv.  I analysen framkommer antagande om Vem som kan? kontra Vem som får? -förändra i organisationen, vilka kulturella och strukturella möjligheter som inverkar samt hur individuella drivkrafter och organisatoriska arbetssätt påverkar motivationen. Med hjälp av COM-B-modellens komponenter framkom att Möjlighet är den mest avgörande komponenten för att åstadkomma systemförändring. Tillvaratagande av Förmågor och Motivation hos medarbetare och VEC är kulturberoende och en förutsättning för förändring av andra ordningen. För att nå framgång behövs att alla organisationsnivåer involveras och skapar ett gemensamt mål att arbeta mot. / This complex and long-term improvement project aims to address a systemic problem, namely the nursing shortage. Deficiencies in nursing staffing and competence lead to increased stress, poorer communication and collaboration, and ultimately risks for patients. These consequences reinforce the problem, and a negative spiral arises.  With COM-B model and CLT as a theoretical framework, this improvement effort assumes that leadership behaviour is crucial for how successful an organization is at breaking this spiral. Using Nolan´s model for improvement, the purpose is thus to create conditions for collaboration, increase a system-understanding and knowledge about change leadership and put this knowledge into practice and carry out improvement work to reduce the workload. The results at a mesolevel show that the design of the improvement work with hospital wide workshops for first line managers was highly appreciated. Over time, an increased system understanding became visible and the communication was improved. Simultaneously at the microlevel, various improvement tests were carried out, where reducing the patients to nurse ratio had a direct impact on the nurses’ experience of having enough time to perform their tasks and thus provided a reasonable workload.   The qualitative study was carried out by conducting interviews with first line mangers and nurses and was analysed through reflexive thematic analysis. The result of the analysis describes the organization's capability, opportunity and motivation to take on systemic problems. The analysis reveals assumptions about Who can? versus Who gets? to change in the organization, how culture and structure affects, and how individual driving forces and organizational working methods affect motivation.  The conclusion is that opportunity is the most influential component to achieve change in the overall system. The ability to benefit from the capability and motivation from the staff is dependent on the organizational culture. To achieve this, all leadership levels need to be involved with a shared aim.

Bakgrund: Säker vård innebär att sjuksköterskor ska arbeta förebyggande mot att minskaoch förhindra vårdskador, vilket både Svensk sjuksköterskeförening ochPatientsäkerhetslagen omnämner. Det är en viktig del i det dagliga omvårdnadsarbetet försjuksköterskor att bedriva patientsäker omvårdnad. Trots att det ingår både ikompetensbeskrivningen och svensk lagstiftning drabbas över 100 000 patienter årligen avnågon form av vårdskada i Sverige.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever attarbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten på akutmottagningar.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapligaartiklar inkluderades. Databaserna som användes när artiklarna söktes fram var CINAHL ochPubMed. De artiklar som inkluderades var publicerade mellan åren 2011 - 2021.Resultat: Sjuksköterskorna upplevde flera områden som bidrog till brister ipatientsäkerheten där tidsbrist och teamarbete var de mest framträdande. Andra områden somvar bidragande var svårarbetad arbetsmiljö, konsekvenser av personalbrist och bristandekommunikation. Sammantaget av dessa områden kunde utgöra svårigheter försjuksköterskorna att arbeta patientsäkert och prioritera den grundläggande omvårdnaden.Slutsats: Sjuksköterskor är ofta medvetna om patientens risker och hur det förebyggandearbetet ska gå till för att undvika vårdskada, men det som visas i resultatet tyder på att det ärområden som påverkar patientsäkerheten. Det som i grund och botten skapar vårdskador är attsjuksköterskorna inte har tid att vara noggrann i sitt arbete. Sammanfattningsvis pekarresultatet på att det finns ett glapp mellan den forskning som finns om patientsäkerhet och hurverksamheten är utformad och strukturerad. / Background: Nurses must work to reduce and prevent injuries caused by healthcare thatsafe care entails, which both Svensk sjuksköterskeförening and Patientsäkerhetslagenmention. It is an important part of the daily care for nurses to conduct patient-safe care.Despite the fact that it is included in both the competence description and Swedish legislation,more than 100,000 patients suffer from some form of healthcare injury annually in Sweden.Aim: The aim is to explore how nurses experience that the workload affects patient safety inemergency departments.Method: This study was conducted as a literature review which included 15 qualitativearticles. The databases used when searching for the articles were CINAHL and PubMed. Thearticles that were included were published between the years 2011 - 2021.Results: The nurses experienced several factors that contributed to deficiency in patientsafety, where lack of time and teamwork were the most outstanding. Other factors that werecontributed were difficult work environment, staff shortages and lack of communication.Overall, these factors made it difficult for the nurses to work patient safely and prioritize basiccare.Conclusions: Nurses are often aware of the patient's risks and how the preventive workshould be done to avoid injuries, but what is shown in the results indicates surroundingfactors. What basically creates care injuries is that the nurses do not have time to be accuratein their work. In summary, the results indicate that there is a gap between the research thatexists on patient safety and how the organization is designed and structured.

Inom det sociala arbetet jobbar yrkesutövare ständigt för att hjälpa samt stödja människor som är i behov av hjälp och stöd. Denna studie har sitt fokus på hur organisationen och arbetssituationen påverkar socialsekreterares arbete samt beslut. Studien har påvisat att dessa faktorer har en påverkan på socialsekreterares arbete samt beslut, vilket var de frågeställningar som vi sökte svar på. Socialsekreterare arbetar utifrån organisationens föreskrivna riktlinjer samt regelverk och dessa lagar samt regler begränsar socialsekreterares handlingsutrymme. Påverkan av arbetssituationen kan vara varierande periodvis då socialsekreterare kan uppleva en hög arbetsbelastning samt en hög personalomsättning som därmed kan bidra till en stressig arbetssituation. Denna studie är genomförd med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer och deltagarna var fem verksamma myndighetsutövare. Vi har samlat in material och analyserat det genom teorierna, stressteorin samt gräsrotsbyråkratin och genom tidigare forskning. Studien påvisar att socialsekreterare upplever brister inom organisationen, då det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning och att organisationen begränsar socialsekreterarnas arbete. Det framkom även att arbetsplatsen har en hög personalomsättning och stressig arbetssituation periodvis. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom organisationen samt den svåra arbetssituationen som vidare kopplas till resultatet.

Bakgrund: Under våren 2020 förklarade World Health Organization att världen befann sig i en pandemi. Stort inflöde av patienter och nya hygienrutiner så som skyddsutrustning inom hälso- och sjukvården förändrade allmänsjuksköterskors arbetsförhållande. Allmänsjuksköterskor var tvungna att anpassa sitt arbete under Covid-19, Roys anpassningsmodellen (2009) kan bidra till att förklara denna process.  Syfte: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad i rådande covid-19 pandemi inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. För artikelsökningen användes databaserna CINAHL och PsycInfo och en innehållsanalys genomfördes. Resultatet bestod av 12 kvalitativa artiklar som analyserades enligt Friberg (2017). Resultat: Resultatet tar upp de faktorer som påverkat sjuksköterskors upplevelse i samband med Covid-19. Resultatet bestod av två huvudkategorier och åtta underkategorier som sammanställdes. Huvudkategorierna är ogynnsamma upplevelser (psykisk påverkan, smittorisk, kunskapsbrist, arbetsbelastning) som sjuksköterskor upplevde negativt under pandemin och förändrad arbetssyn (kollegor, sjuksköterskans profession, förbättrad kunskap, samhällets stöd) som sjuksköterskor upplevde positivt relaterat till anpassning av Covid-19.  Slutsatser: Initialt beskrevs arbetsförhållanden under Coronapandemin som negativa relaterat till bland annat kunskapsbrist och arbetsbelastning samt skyddsutrustning. Med tiden framkom positiva upplevelser relaterat till ökad kunskap och utveckling av professionen. / Background: The World Health Organization declared a worldwide pandemic in spring of 2020. High patient flow and new hygiene procedures such as protective equipment at the hospitals changed the general nurses' working conditions.   General nurses had to adjust their work during Covid-10, the Roy adaption model (2009) can help to explain this process. Aim: The aim was to describe general nurses' experiences of performing nursing in the current Covid-19 pandemic in inpatient care. Method:  Literature review with a qualitative method and inductive approach. CINAHL and PsycInfo were used for the article search and contents analysis were used in the process. The result consists of 12 qualitative articles that were analyzed according to Friberg (2017). Result: The result consists of two head categories and eight subcategories. The head categories are unfavorable experiences (psychological impact, risk of contamination, lack of knowledge, workload) which nurses experienced during the beginning of the pandemic and changed view of work (colleagues, the nurse profession, improved knowledge, support from the community) that nurses experienced related to adjustment of Covid-19. The results address the factors that have influenced nurses 'experiences in connection with Covid-19. Conclusion: Initially the working conditions during the pandemic were described as negative inter alia due to lack of knowledge, workload and protective equipment. In time, positive experiences emerged related to increased knowledge and development of the profession.

Bakgrund De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en stor utmaning vid övergången från student till sjuksköterska eftersom arbetsuppgifterna och ansvaret som kommer med jobbet kan upplevas som en chock för den nya sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar över att upprätthålla en god och säker omvårdnad där delegering och prioritering av arbetsuppgifter ingår. Inom hälso- och sjukvården har arbetsbelastningen ökat mer främst med överbeläggningar och underbemanning av sjuksköterskor vilket har resulterat i en ökad stressnivå hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stressunder det första arbetsåret. Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt av tolv artiklar från hela världen. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Av dessa tolv artiklar var nio stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa och en mixad metod. Resultat Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor hade höga förväntningar på sig vilket ledde till ökad stress. Deras kunskaper och erfarenheter var otillräckliga då patienterna hade komplexa sjukdomar. De försökte hantera ansvaret och förväntningarna som ställdes på dem vilket skapade osäkerhet och rädsla hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är behovet av stöd från kollegor och handledare oerhört viktiga för att de ska känna sig trygga med sitt arbete. För att god kompetens och självförtroende ska utvecklas krävs organisationens stöd för dem. / Background Most newly graduated nurses experience a big challenge with the transition from student to nurse because the assignment and responsibilities that comes with the job have newly graduated nurses in a state of shock. As a nurse, you are responsible for maintaining a good and safe care, which includes delegation and prioritization of tasks. In healthcare, the workload has increased to an increased stress level in newly graduated nurses. Aim The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experience occupational stress during the first year of work. Method The study has been carried out as a literature review of twelve articles from around the world. The databases that was used were CINAHL and PubMed. Of these twelve articles, nine had a qualitative method, two had quantitative method and one mixed method. Result The result showed that newly graduated nurses had high expectations of themselves, which led to increased stress. Their knowledge and experience were insufficient when the patients had complex diseases. They tried to manage the responsibilities and expectations placed on them, which created uncertainty and fear in newly graduated nurses. Conclusions As a newly graduated nurse, the need for support from colleagues and supervisors is extremely important for them to feel secure in their work. In order for good competence and self-confidence to develop, the organization ́s is required to give them support.

Hög arbetsbelastning lyfts ofta när man diskuterar socionomyrket. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av arbetsbelastning hos de yrkesverksamma socionomerna inom myndighetsutövning, hur de hanterar samt kan påverka sin arbetsbelastning själva och vilket stöd dem har inom verksamheten. Detta har vi gjort genom en enkätstudie med kvalitativa frågeställningar samt några bakgrundsfrågor. Får att nå ut till myndighetsutövande socionomer använde vi oss av ett forum för socionomer på Facebook. Enkäten var öppen under en vecka och 27 personer svarade på frågorna. Vi gjorde en tematisk analys för att kunna fånga upp kärnan av deras upplevelser, ur en fenomenologisk synvinkel. När vi analyserade resultaten använde vi oss av krav-kontroll och stödmodellen. Resultaten visade på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierade mellan hög och låg beroende på bland annat ärendemängd och bemanningen på arbetsplatsen vid tillfället. Möjligheten att själva styra sitt arbete påverkade upplevelsen av arbetsbelastningen samt stöd och samverkan inom verksamheten. Konsekvenserna av hög arbetsbelastning gick att återse inom tre områden, klientpåverkan, yrkesverksammas påverkan och inom verksamheten. Det yttrade sig exempelvis genom längre ärendehandläggning, stress samt konflikter i arbetsgrupp. De viktigaste slutsatserna är att arbetsbelastningen upplevs olika hög beroende på framförallt möjligheten att styra sitt arbete och hur gott stöd man hade från ledningen inom verksamheten. En annan slutsats är att socionomer inom myndighetsutövning har mycket positivt att säga om sitt yrkesval trots en hög arbetsbelastningen. Utifrån resultatet är det tydligt att förändring behövs inom myndighetsutövning och det som önskas av de berörda är bättre bemanning och med det en mer balanserad ärendefördelning.

No description available.

Föreliggande litteraturstudie sammanställde forskningsresultat från nio empiriska studierinom forskningsområdet arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress gällandesocialarbetare inom verksamheter för svensk socialtjänst. I studien uppmärksammadesvilka psykosociala- och organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares upplevelseav arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Undersökningsmetoden var en integrativ,begränsad kartläggande litteraturstudie. Studieresultatet analyserades genom en narrativanalysmetod. Resultatet visade att en låg nivå av organisatoriska faktorer, särskiltorganisatoriskt engagemang, hjälp och stöd, human resources, inflytande samt öppenhetvar de vanligaste förekommande förklaringarna till arbetsbelastning och arbetsrelateradstress. Psykosociala faktorer observerades uppstå som konsekvenser av höga arbetskravoch låga nivåer av tillgängliga organisatoriska resurser. Detta ledde till slutsatsen attorganisationer och deras ledning måste göra ansträngningar för att förbättra denpsykosociala arbetsmiljön inom dessa verksamheter för att situationen ska förändras.Vidare forskning bör därför lägga större fokus på att, på en organisatorisk nivå, undersökainterventioner riktade mot den psykosociala arbetsmiljön inom verksamheter för svensksocialtjäns

Arbetssituationen är en stor del till att människor fortsätter att arbeta inom ett visst yrke, dock har undersökningar och rapporter visat att lärare upplever sin arbetssituation som hårt belastande. Syftet med denna studie har varit att undersöka idrottslärares upplevda arbetssituation och belastning samt att skapa en förståelse hur de hanterar ämnesuppdraget. För att uppnå syftet så gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex idrottslärare för att belysa deras upplevda arbetssituation. Behovet av att identifiera faktorerna som påverkar arbetssituationen för att kunna systematiskt jobba med arbetsmiljöarbete inom ämnet idrott och hälsa är av stor betydelse för att kunna förbättra idrottslärarens förutsättningar att hantera ämnesuppdraget. Materialet analyserades utifrån två olika teorier, ramfaktorteori samt teorin om KASAM. Resultaten visar att arbetssituationen främst upplevs som en ständig utmaning där idrottslärarna behöver vara lösningsorienterade för att hantera de fysiska, psykiska och psykosociala faktorerna som påverkar arbetssituationen och som lärarna behöver förhålla sig till. En tematisk analys av intervjuerna framhävde de olika faktorerna som lärarna uttryckte påverkar deras arbetssituation, effekten av dem samt hur idrottslärarna hanterat dessa. Det som framkom av studien var att ingen speciell faktor vägde tyngre än någon annan. Utan resultatet pekade främst på att en kombination av två eller fler faktorerna resulterade i att hanterbarheten blev svårare, vilket i sin tur påverkade den upplevda känslan av arbetssituationen och -belastningen.