Syftet med föreliggande studie är att skapa förståelse kring hur sju kuratorer från fyra grund- och gymnasieskolor i Mellansveriges upplever sin arbetssituation, vad som kan bidra till stress, samt hur stress från arbetet hanteras genom copingstrategier. Detta ställs även i kontext med den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar på grundskole- och gymnasienivå. Studien undersöker hur olika faktorer påverkar kuratorns arbete. De centrala faktorerna i föreliggande studie är stress, copingstrategier och förväntningar på den egna profession respektive de förväntningar som förmedlas från andra professioner inom skolverksamheten.Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer har utförts med skolkuratorer verksamma i Mellansverige. Det inhämtade resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Största andelen skolkuratorer målar upp en bild av att belastningen på arbetet har ökat i form av ett större behov av individuella stödkontakter bland eleverna, vilket hänvisas till den ökade psykiska ohälsan. Denna andel skolkuratorer menade att sociala medier var en bakomliggande faktor. En annan bild som målas upp är att arbetets karaktär har förändrats parallellt med den ökade psykiska ohälsan. Det upplevs vara vanligt med olika trender av ohälsa bland eleverna, t.ex. ätstörningar, social ångest samt tankar om suicid. Nästan alla av kuratorerna som deltog i studien kände sig stressade i sitt arbete, men hade då olika copingstrategier att ta till för att reducera stressen. Resultatet visar också att en stor del av arbetsbelastningen berodde på att skolkuratorerna tog på sig mer än vad som ingick i deras arbetsbeskrivning, vilket medförde att andra arbetsuppgifter fick prioriteras bort. Detta dels p.g.a. att de ville leva upp till de förväntningar som fanns, men även för att hjälpa eleverna när andra samhällsinstanser inte uppmärksammade behovet. Elevantalet respektive skolkurator ansvarade över hade också påverkan på arbetsbelastningen.

Staying when everyone else flees – an interview study with experienced social workers on coping strategies and organizational conditions Earlier studies in the field have described a complicated situation with high turnover and recruitment problems within the Swedish social services. The aim of this study was to investigate and get an understanding of how social workers within child protective services cope with challenges in their work and what organizational factors at their place of work that affects their intention to stay. Six social workers with a minimum of three years of experience were interviewed. The empirical material was analysed using a hermeneutic approach with coping and sense of coherence as a theoretical ground. The most important factors for the social workers’ intention to stay were their own experience as a way to cope with the workload, support from their colleagues and from their superiors. The discussion highlights the importance of experience in coping with workload as well as for supporting newly educated social workers.

Med en ökad psykisk ohälsa i samhället trädde den nya arbetsmiljöföreskriften AFS 2015:4 i kraft den 31 mars 2016. Arbetsbelastning är en del som tas upp i arbetsmiljöföreskriften och ett område vi ville få en djupare förståelse kring. Syftet var att bland administrativa medarbetare på en privat specialistklinik studera upplevd psykosocial arbetsmiljö med fokus på  arbetsbelastning  och hälsofrämjande  faktorer. Studien har utgått från ett kvalitativt metodval och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien är genomförd på 12 administrativa medarbetare på en specialistklinik där resultatet visade att de upplevde en god arbetsbelastning på specialistkliniken. Vidare visade resultatet att kommunikation, ledarskap och sociala relationer på arbetsplatsen var hälsofrämjande faktorer. Resultatet diskuterades utifrån teorierna; Krav- kontroll- och stödmodellen samt Human relation teorin. Vi diskuterade ytterligare utifrån tidigare forskning och bakgrund som var relevant för området.

Bemanningsbranschen är en snabbt växande bransch och en stor aktör på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden präglas av höga krav på flexibilitet, högt arbetstempo och hög konkurrens. Detta kännetecknas även i bemanningsbranschen och de anställdas sätt att arbeta. Anställda måste anpassa sig till de intressen och behov som styrs av arbetsmarknaden. Situationen ställer höga krav på de anställda och kan bidra till en hög arbetsbelastning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom ett bemanningsföretag upplever sin arbetsbelastning i förhållande till krav, kontroll och stöd. Tio semi-strukturerade intervjuer har genomförts på ett bemanningsföretag. I studien framkom det att respondenterna upplever höga men hanterbara krav i sitt arbete. De menar att de möjligtvis borde vara mer stressade än de känner sig. Respondenterna uttrycker att de själva valt den här branschen trots vetskapen av höga krav och hög arbetsbelastning. De upplever trots den höga arbetsbelastningen goda möjligheter till att själva vara delaktiga och planera sitt arbete vilket ökar respondenternas upplevelse av kontroll. Relationerna mellan kollegor och chefer är bra och respondenterna trivs på arbetsplatsen. Studiens resultat präglas av påverkan från rådande verksamhetsförändringar vilket påverkar respondenternas upplevelse av krav, kontroll och stöd. Respondenterna upplever att kraven är under förändring och högre än normalt. Då många kollegor valt att lämna företaget i samband med verksamhetsförändringar är även stöttningen begränsad. Detta bidrar även till en högre arbetsbelastning än vad respondenterna är vana vid.

Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande problem inom vården och grundas i underbemanning samt hög arbetsbelastning. Sjuksköterskans tid med patienter påverkas av dessa faktorer. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten utgör grunden för vårdandet. Relationen påverkas genom stress i sjuksköterskans arbete som leder till att patienter inte blir sedda eller bekräftade. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till helheten hos patienten. Stress kan resultera i en försämrad vårdmiljö samt arbetsmiljö. Sjuksköterskan påverkas emotionellt av dessa faktorer vilket kan leda till utbrändhet och avsikt att lämna professionen, samt leda till försämrad omvårdnadskvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av otillräcklighet i vårdandet när sjuksköterskan påverkas av stress. Metod: En systematisk litteraturöversikt är vald och innefattar både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom tre teman, dessa var bristande tid, dokumentationens inverkan samt sjuksköterskans välbefinnande. Slutsats: Sjuksköterskans stressiga arbetsmiljö behöver reduceras för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att uppnå sina omvårdnadsmål och därmed uppleva sig nöjd med vårdandet. Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist är faktorer som påverkar vårdandet och resulterar i försämrad omvårdnad samt patientsäkerhet. Detta påverkar även sjuksköterskan fysiskt och psykiskt. / Background: Stress is a common problem in nursing care, based on understaffing and high workload. The nurse’s time with patients are affected by these factors. The relationship between the nurse and the patient is the basis in nursing care. The relationship is affected by the stress in nurse’s work leading to patients not being seen or confirmed. Nurses have a responsibility to ensure patient’s integrity. Stress can result in a deterioration of care environment and work environment. Nurses are affected by this emotionally, leading to burnout and intention to leave the profession and may result in deterioration in quality of care and patient safety. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of inadequacy in nursing care when the nurse is affected by stress. Method: A systematic literature review is selected and include qualitative and quantitative articles. Findings: The findings revealed three themes: lack of time, the impact of documentation and the nurse’s well—being. Conclusions: Nurse’s stressful work environment needs to be reduced to achieve optimal nursing care and so that they can feel satisfied with their care. Understaffing, high workload and lack of time are factors that affect nursing care and results in deteriorated care and patient safety. This also affects the nurse physically and mentally.

Syftet med den här studien är att belysa olika dilemman för musiklärare, kopplade till luciafirande. I ett försök att ringa in dessa dilemman har jag, med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex musiklärare, arbetsverksamma inom grundskolans senare år, undersökt hur musiklärareupplever luciafiranden i skolan, hur de motiverar Lucias vara eller icke vara, samt hur de definierarde eventuella dilemman som kan uppstå i samband med luciafirandet i skolan. Ursprunget till luciafirandet i skolan är högst oklart, samtidigt som Lucia lyser med sinfrånvaro i styrdokumenten. Därför är intervjuer en viktig del för resultaten i den här studien. Genom ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och intervjuer med musiklärare kan sambandet mellan tidsbrist och läro- och kursplanens innehåll, ramas in som det mest framträdande dilemmat som musiklärare upplever i samband med luciafirandet i skolan.

Sverige kommer inom en snar framtid vara i behov av ett stort antal undersköterskor, ett behov som kommer vara svårt att möta upp och som kommer kräva åtgärder. I ett försök att möta upp kommande utmaningar ses ”ett förlängt arbetsliv”, att fler blir kvar längre i arbetslivet, som en given strategi. Denna studie syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är av betydelse för ett förlängt arbetsliv hos undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. Studien avser att utifrån en kvalitativ ansats undersöka - Vilka arbetsrelaterade faktorer som varit framträdande hos respondenterna i deras beslut om pension? Samt vad respondenterna hade önskat för arbetsrelaterade åtgärder för att möjliggöra ett förlängt arbetsliv? I följande undersökning har 6 stycken semistrukturerade intervjuer tillämpats. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och har kodats efter marginalmetoden. Utifrån intervjumaterial, tidigare forskning och tillämpad teori, Antonovskys - Känsla av sammanhang, har vi haft möjligheten till en fördjupad förståelse utifrån studiens syfte. Resultatet visar på flera faktorer som bidragit till beslut om pension. Respondenterna upplever minskad tid med vårdtagare vilket leder till att det centrala i arbetet får minskat utrymme som leder till att arbetet inte upplevs lika meningsfullt. Bristen på förståelse och stöd från arbetsledningen leder ofta till orimliga mål och visioner och respondenterna upplever ökad arbetsbelastning på grund av detta. Andra faktorer som påverkat respondenterna negativt är nya scheman där fler och kortare arbetspass tillämpas vilket leder till sämre återhämtningsmöjligheter. Undersökningens resultat tyder på minskad meningsfullhet och låg hanterbarhet utifrån rådande förutsättningar.

Utifrån observation och intervjuer upplever vi att läraryrket är ett utsatt yrke präglat av stress och har en hög arbetsbelastning med ständiga förändringar. Utifrån empiriskt material och intervjuer uppfattar vi att lärarna ligger i en högre riskzon än snittet för att bli sjukskrivna med stressrelaterade sjukdomar. Vårt fokus under studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med de befintliga styrdokumenten för att skapa en gynnsam arbetsmiljö för lärarnas hälsa och motivation. Vi har även studerat närmare hur arbetsbelastningen förändrats över tid och hur dokumentations förändringarna medfört mer arbete för den enskilde lärarens i vardagen. För att undersöka detta har vi valt en kvalitativ studie utformad som en fallstudie där vår data består av en observation vid en arbetsplatsträff, sex stycken intervjuer med utbildade lärare och en enkät som nyligen är utförd på skolan vilket blir vår sekundärdata då vi inte själv konstruerat enkäten. Valet av skola är baserat utifrån skolinspektionens ranking av skolkommuner i Sverige, där denna kommun påvisat förbättrat resultat under tre års tid och som har en placering i mitten av rankingen. Sekundärdata utgjorde grunden för vilka frågor vi skulle lyfta i intervjuerna för att få en djupare bild av situationen inom läraryrket. Det som framkommit under studien är en väldigt tydlig bild av att kollegor och arbetsmiljö är den motiverande faktorn och att styrdokumenten, i detta fall skollagen och läroplanen är mer av stöd för läraren att arbeta utifrån. Dessa styrdokument ställer även krav på viss kreativitet hos den enskilde läraren som sedan själv får ”återuppfinna hjulet” för att lösa de problem som uppkommer i det vardagliga arbetet. / We find that the teaching profession is an exposed occupation characterized by stress and has a high workload with constant changes. The teachers are therefore in a higher risk zone than the average rate of sick leave with stress-related illnesses. Our focus during the study has been to investigate how the school works with existing governing documents to create a favorable working environment for the teachers' health and motivation. We have also looked at how workloads have changed over time and how all the documentation that the change has brought has influenced the individual teacher's work in everyday life. To investigate this, we have chosen a qualitative study designed as a case study where our data consists of an observation at a workplace meeting, six interviews with educated teachers and a survey recently completed at school, which becomes our secondary data when we did not construct the survey themselves. The choice of school is based on the school inspectorate's ranking of school municipalities in Sweden, where this municipality demonstrated improved results for three years and has a placement in the middle of the rankings. Secondary data formed the basis for which questions we would raise in the interviews in order to get a deeper picture of the situation in the teaching profession. What has been found in the study is a very clear picture that colleagues and the working environment are the motivating factor, and that the governing documents in this case and the curriculum are more of a support for the teacher to lean against. These guiding documents also require some creativity from the individual teacher who then "reinvents the wheel" to solve the problems that arise in everyday work.

Sambandet mellan social och organisatorisk arbetsmiljö och den anställdes hälsa är väl etablerat, varav på senare tid har det betonats allt mer att en bristande social och organisatorisk arbetsmiljö är den viktigaste riskfaktorn till ökad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. Denna studie syftade till att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö i en kommun, huvudsakligen med utgångspunkt i chefers upplevelser ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Det möjliggjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sju chefer och ett huvudskyddsombud som deltagare. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inom kommunen huvudsakligen upplevs fungera bra ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, framförallt i och med en god kommunikation och en omfattande åtgärdshantering i form av bland annat regelbundna arbetsplatsträffar, prioritering av arbetsuppgifter samt dokumenterade och tillgängliga riktlinjer avseende kränkande särbehandling. Det finns utrymme för förbättring avseende några faktorer. Förslag, baserat på det som framkommit i studien, är att se över krav i relation till resurser för att minska upplevd hög arbetsbelastning hos chefer samt utbilda dem inom gränslöst arbete för att separera arbetsliv från privatliv. Förslag är även att tydliggöra nolltolerans avseende kränkande särbehandling inom de verksamheter där det brister för att fler arbetstagare ska agera på förekomst av det och slutligen, att fler chefer inför en mindre medarbetarundersökning veckovis. Det i syfte att kontinuerligt få en inblick i medarbetarnas upplevelser av deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö för att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv.

Media often reports problems within the healthcare sector. The issues point to that the working environment is unhealthy. One of the examples is that too high of a workload leads to stress, which in turn leads to increased numbers of sick leave and employees looking for other jobs. For an employer, there is a legal responsibility to provide a satisfactory working environment. The fact that workers are the most important resource in a workplace is not new, and it is becoming increasingly important for an employer to work with its personnel issues and try to meet their needs and wishes. The aim of this essay is to elucidate nurses' experiences of their psychosocial work environment, as well as the employer's legal obligations to maintain a good psychosocial work environment. To fulfil the purpose of the study, a legal sociological method has been used, where a legal dogmatic method has been used to determine the applicable law, and a qualitative method has been used to examine nurses' experiences through semi-structured interviews. The study's findings showed that the psychosocial work environment is a problem according to the nurses participating in the study, and that the employer's work to prevent ill-health can often be considered inadequate. The study's results also indicate that there are deficiencies in the law and specific legislative regulations aimed at the healthcare sector should be established.