Denna undersöknings syfte var att beskriva gymnasieelevers upplevelse av tvålärarsystem i matematikundervisningen samt utreda om det fanns något samband mellan elevernas upplevelse av tvålärarsystemet och deras attityd till ämnet. Studien är en mikroetnografi i sluten miljö med öppen forskarroll. De forskningsfrågor som ställs handlar om att identifiera elevernas nuvarande och förutvarande attityd i matematik, beskriva deras upplevelser av tvålärarsystemet de undervisas i och slutligen att försöka dra paralleller mellan eventuella attitydförändringar och tvålärarsystemet. Empiri samlades in genom klassrumsobservationer och intervjuer med åtta elever. Intervjuerna analyserades dels induktivt med hjälp av grundad teori men också deduktivt med utgångspunkt i det teoretiska ramverket. Eleverna beskriver att de tycker att tvålärarsystemet är bra. Det som framhålls som mest positivt av eleverna är att de kan få hjälp snabbare och att de kan få kursinnehållet förklarat på olika sätt. Av de intervjuade eleverna hade två undervisats enligt tvålärarsystem även i grundskolan. Deras attityd hade inte förändrats. Av de sex elever som inte undervisats enligt tvålärarsystemet tidigare hade fem förbättrat sin attityd. Ingen av eleverna hade försämrat sin attityd till matematik sedan de började gymnasiet och ingen av de intervjuade eleverna är negativt inställd till tvålärarsystemet. Att dra slutsatser om eventuella samband mellan tvålärarsystemet och elevernas attityd är dock svårt då flera av dem beskriver att det viktiga är att man har bra lärare snarare än flera lärare.

Denna fallstudie tar sin utgångspunkt i flertalet artiklar där effekter av det så kalladetvålärarsystemet diskuteras. Begreppet tvålärarsystem har sin uppkomst i det amerikanska begreppet co-teaching, som i USA:s klassrum kopplas till en lärare och en specialpedagog. I denna fallstudie har vi valt att förkorta begreppet tvålärarsystem som TLS. Fallstudien grundar sig bland annat på två intervjuer med lärare som arbetar tillsammans i ett lärarpar på en grundskola i en större kommun i Sverige. För att lyckas med TLS är nyckeln att ha en god relation och kommunikation mellan lärarna i lärarparet. Fallstudien visar att svenska skolor och deras socioekonomiska läge är ett argument för att implementera TLS. TLS skapar förutsättningar för en mer individanpassad undervisning, till skillnad från om man arbetar som ensam lärare. Lärarna upplever därmed att de får mer tid till att stötta varje elev och detta gynnar elevernas lärande. TLS skall underlätta inkluderingsarbetet i skolan, det vill säga, elever med olika förutsättningar skall undervisas tillsammans och på så sätt få en mer likvärdig utbildning. Det fallstudiens resultat visar är dock att lärarparen ibland väljer att dela upp klassen i mindre grupper efter kunskapsnivå och genom att göra detta motverkar de inkluderingsarbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: Vilka var argumenten för att införa TLS på skolan?, Vilka är skillnaderna mot hur respektive lärare tidigare arbetat? och slutligen Hur upplever lärare TLS?

I den här studien analyseras och presenteras vad idrottslärare på högstadiet anser att arbetssätten enlärarsystem och tvålärarsystem har för olika för och nackdelar, samt om den likvärdiga undervisningen i ämnet påverkas av huruvida lärare väljer att bedriva sin undervisning. Trots att läraryrkets påfrestningar fortsätter att öka så väljer majoriteten av skolor att bibehålla ett enlärarsystem inom skolverksamheten, även om ett tvålärarsystem både kan ge lärare större förutsättningar till att undvika långtidssjukskrivningar, skapa trygghet vid bedömning och minimera en orättvis skolgång för eleverna. I den här studien har lärares egna tankar kring ämnet samlats in med hjälp av intervjuer för att besvara de framtagna frågeställningarna. Sex högstadielärare runtom i södra Sverige har bidragit i studien, tre som arbetar med ett enlärarsystem och tre som arbetar med ett tvålärarsystem.   Resultatet visar att lärare inom ämnet idrott och hälsa föredrar att arbeta tillsammans med andra lärare. Det grundar sig ofta i att yrket kan vara mycket ensamt och att det kan vara svårt att hinna se varje elev i de praktiska momenten. Att samspela och diskutera med en kollega när det kommer till bedömning skapar en trygghet hos lärarna. Lärarna upplever även att den likvärdiga undervisningen ökar på den skola där ett tvålärarsystem bedrivs, men att det är svårt att nå en nationell likvärdighet bland skolor.

Tvålärarsystem är ett arbetssätt som blir vanligare i svenska skolan. Det går ut på att två klass–eller ämneslärare delar på ansvaret för eleverna och dess tillhörande planering, undervisning och bedömning. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur tvålärarsystemet kan organiseras och genomföras i svensk kontext och hur arbetssättet ur ett lärarperspektiv påverkar undervisningen och möjligheter att möta elevernas behov. Det för att fylla den kunskapslucka som saknaden av svensk forskning kring tvålärarsystemet ger. I kapitlet tidigare forskning presenteras internationell forskning om tvålärarsystemet som kallas co-teaching. Då det saknas forskning om tvålärarsystemet i ett svenskt perspektiv kommer därför även beprövad dokumenterad erfarenhet om tvålärarsystem i Sverige att presenteras. Utifrån den tidigare forskningen framkommer två bärande begrepp ”kollegialt samarbete i klassrummet” samt ”gruppering”, dessa kommer ligga som ett teoretiskt raster över studien. I metodkapitlet beskrivs studiens tillvägagångssätt, beskrivning av informanterna, analysprocessen, etiska övervägande och en metoddiskussion. I resultatkapitlet presenteras informanternas beskrivning av undervisning och vilka konsekvenser det ger upphov till. Fokus ligger på vad den läraren som inte håller i undervisningen gör. I resultatet beskrivs även hur informanterna upplever att arbetssättet påverkar eleverna samt lärarnas möjlighet att möta elevernas behov. I diskussionsavsnittet förs resonemang kring resultatet i förhållande till den tidigare forskningen och de beprövade dokumenterade erfarenheter som presenterats i studien. Slutsatser utifrån studiens resultat är att lärarna är positivt inställda och upplever det lättare att möta elevernas behov, göra anpassningar och skapa en roligare och bättre undervisning. Det framkom att respondenterna saknar bevis för att tvålärarsystemet ökar elevernas måluppfyllelse men att alla har en känsla av att måluppfyllelsen ökar eftersom de känner att de kan möta fler elevers behov. En viktigt förutsättning för arbetssättet är att lärarnas samarbete fungerar. Ytterligare en viktig slutsats är att det behövs forskning om tvålärarsystemet ur ett svenskt perspektiv.

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

Syftet med denna undersökning är att undersöka, analysera och diskutera tvålärarskap för elever i behov av stöd ur specialpedagogers och rektorers perspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie och undersöker vilka fördelar och nackdelar det finns med tvålärarsystemet för inkludering. Till hjälp i insamlandet av empirin har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts för att bidra med kunskap om två rektorers och tre specialpedagogers, från fem olika skolor, syn på tvålärarsystemet för elever i behov av stöd - inom både kommunal och fristående grundskoleverksamhet.De teorier vi har utgått ifrån är ekologisk systemteori och det relationella perspektivet.Bronfenbrenners begrepp mikro-, meso-, exo- och makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat, vilket visar att tvålärarsystemet ger ökad trygghet, studiero och inkludering för eleverna. Resultatet visar också på en större flexibilitet i hur elevgrupper formas, ett fördjupat kollegialt lärande samtidigt som specialpedagogen som enskild yrkesroll blir mindre framträdande.Den specialpedagogiska relevansen syns i tvålärarsystemets anknytning till läraruppdraget. Specialpedagogen utvecklar skolverksamhetens lärmiljöer för att undanröja hinder och svårigheter i den, analyserar svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå samt verkar som ett stöd för alla elever oberoende av stödbehov.

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Syftet med föreliggande studie är att få inblick i vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever vid arbete i ett tvålärarsystem. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet avslöjar att metoden är gynnsam för lärare när det gäller planering, nyttjande av kompetens och minskad arbetsbelastning.

Genom åren har flertalet granskningar visat att en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning inom skolan varit en svår del att uppnå. Därför har denna studie haft som syfte att undersöka hur arbetssättet tvålärarsystem påverkar möjligheterna till att skapa en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning med inriktning mot ämnet idrott och hälsa på högstadiet. För att besvara syftet intervjuades sex högstadielärare med erfarenheter av tvålärarsystem. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att lärarna överlag har en positiv inställning till tvålärarsystem som arbetssätt för att skapa en mer inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Utöver det berättar lärarna om några svårigheter som medföljer vid införandet av tvålärarsystem, där stora elevgrupper och brist på material lyfts fram. Studiens slutsats är att tvålärarsystem medför många fördelar gentemot en inkluderande undervisning och likvärdig bedömning. Några av dessa fördelar är möjligheten till diskussion med kollegan samt mer anpassning och stöd för eleverna. Förutom detta visar studien att en tydlig och strukturerad plan för arbetssättet krävs, detta för på bästa möjliga sätt kunna utnyttja fördelarna gentemot planering, undervisning och bedömning.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur 11 lärarpar (totalt 22 lärare) i fyra svenska grundskolor i tre kommuner beskriver sina erfarenheter av de organisatoriska förutsättningar som följer med ett tvålärarsystem och hur det påverkar deras arbetsmiljö. Empirin utgörs av 11 semistrukturerade parintervjuer och tolkades med hjälp av organisationsteorin och dess fokus på effektivitet kopplat till hur lärarna organiserat sitt samarbete. Det svenska tvålärarsystemet är ett relativt nytt arbetssätt som bygger på ett nära kollegialt samarbete mellan två (eller fler) lärare, och studien visar att tvålärarsystemet skiljer sig åt både organisatoriskt och relationellt jämfört med hur en ensam lärare organiserar sina arbetsuppgifter. Resultatet visar att respondenterna anser att tvålärarsystemet bidrar till en förbättrad arbetsmiljöb åde när det kommer till arbetsbelastningen och till en mer lustfylld arbetssituation. Men de betonar även att relationen mellan lärarna är avgörande för att samarbetet överhuvudtaget ska fungera. Resultatet visar även att tvålärarsystemet bidragit till att de organisatoriska förutsättningarna ändrats för studiens lärare när deras skolor infört tvålärarsystemet som arbetssätt. Dels på grund av den ökade kostnaden som följer arbetssättet med två legitimerade lärare per klass, dels på grund av det kollegiala samarbetets arbetsfördelning som följer med arbetssättet. Resultatet kan även visa att den svenska vetenskapliga forskningen om tvålärarsystemet i stort sett är obefintlig, men att studiens resultat styrks av den internationella forskning som finns om coteaching (förebilden till det svenska tvålärarsystemet). Även internationell och nationell forskning om kollegialt samarbete samt flertalet skildringar om det svenska tvålärarsystemet styrker studiens resultat. Min slutsats av den här studien är sammanfattningsvis att utifrån lärarnas perspektiv är de rörande överens om att tvålärarsystemet är ett arbetssätt som förbättrar deras arbetsmiljö.