No description available.

Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.

<p>Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.</p>

The aim of the study was to investigate the relationship between emotion- and cognition components within personal- and collective work identity, and exhaustion. A quantitative method was used, and questionnaires was sent out to employees in the construction industry. Using 2 hierarchical multiple regression analyzes and 149 employees who participated in the study the emotional component (p=.002) of personal work identity and the cognition (p=.04) component in collective work identity showed a negative relationship to exhaustion, indicating that individuals with a strong work identity based on these components show a decreased level of exhaustion. The cognition component (p=&lt;.001) of personal work identity and the emotion component (p=.02) of collective work identity showed a positive relationship to exhaustion, indicating that individuals with a strong work identity based on these components show an increased level of exhaustion. However, the analysis of the collective work identity did not show a significant support for the model as a whole, which indicates that these results should be interpreted with caution.

Most organizations have some form of onboarding process, which is a longer process of an introduction for the new employees. Onboarding can be explained as a relationship between the talent of the new employee and the productivity of the organization. The purpose of this study was to investigate whether the onboarding process predicted work identity (personal/collective). To investigate this, digital questionnaires were sent to various employees in the construction industry. This was to limit our selection as well as interest in the industry. The questionnaires consisted two different parts, the first on onboarding and the second on work identity (personal/collective) and was answered by 152 persons (mean age M = 35,55, SD = 8,98). The responses were first analyzed by a factor analysis where we obtained three components, which were: start-up, experience and culture. Later, four regression analyzes were performed in IBM statistics SPSS 24. The result showed that the experience component (which included questions about preparation, safety and belonging) predicted work identity (personal/collective).

Världen förändras och digitalisering blir en större del av arbetslivet. För att klara av förändringarna mot ett mer digitaliserat samhälle och arbete behövs kompetenser inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT innefattar bland annat SMS, telefonsamtal, mejl, chattfunktioner och sociala medier. Syftet med studien är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. För att kunna möta syftet formulerades tre frågeställningar: hur används IKT av studie- och yrkesvägledare i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap, vilka möjligheter alternativt hinder finns det för studie- och yrkesvägledare att arbeta med IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap och hur kan studie- och yrkesvägledares kompetensutveckling inom IKT beskrivas i förhållande till lärande och identitetsutveckling. En kvalitativ metod har använts för att genomföra intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare vilka arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap.Resultatet har analyserats utifrån Brown och Bimrose modell ”Learning and Identity Development at Work” med hjälp av de teoretiska begreppen: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden samt möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen. Resultatet visar att det har blivit en ökad användning av IKT hos informanterna i och med Covid-19. Den ökade användningen varierar vilket gör att informanterna har utvecklats på olika sätt beroende på personlighet, organisationsstrukturen samt ålder.

The aim was to investigate how different types of work identity (personal/collective) predict two types of self-esteem (personal/organizational). A digital survey was sent out to different organizations within the public sector. The survey was based on four well established instruments, and were answered by 64 persons (age M = 39.1, SD = 12.5). In line with one of our hypothesis it was shown that collective compared to personal work identity in higher degree predicted organizational based self-esteem. There was also a weak tendency to significant result indicating that personal compared to collective work identity in higher degree predicted personal self-esteem. In sum, results are in line with previous research reporting that the way we see our self-worth is reflected by the way others think of us.

Identitet kan definieras på olika sätt. I socialpsykologi används ordet identitet i samband med att man hänvisar till svaret på frågan ”Vem är jag ”, vilket i sin tur innefattar att individer refererar till vad som gör oss lika andra individer, men även vad som utmärker oss själva. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan individuell och kollektiv platsidentitet och individuell och kollektiv arbetsidentitet, samt om det föreligger någon samvariation mellan boendelängd, platsidentitet och arbetsidentitet. Studien är gjord på en större produktionsindustri beläget i ett mindre samhälle där urvalet bestod av kollektivarbetare. Data har samlats in genom en enkätundersökning där fasta svarsalternativ för identitet har utformats och där platsidentitet och arbetsidentitet har undersökts i en 7 -poängs Likertskala. Data har sedan analyserats genom en korrelationsanalys i IBM statistics SPSS 22. Resultatet visar att en samvariation mellan boendelängd och kollektiv platsidentitet finns (r=0,291 p=,040 n=52) samt mellan individuell platsidentitet och individuell arbetsidentitet (r=0,368, p=,006 n=54) samt kollektiv platsidentitet och kollektiv arbetsidentitet (r=0,410, p=,002 n=54).

Studien syftar till att undersöka möjligt formande av arbetsidentitet utifrån aspekterna innehåll,drivkrafter och sociala faktorer hos medarbetare som ställts inför olika lärvillkor till följd avgenomfört traineeprogram eller inte. Aktuell studie fyller en kunskapslucka där arbetsidentitet,traineeprogram och lärvillkor integreras. För att besvara syftet undersöks traineedeltagares ochdirektanställdas upplevelser av faktorer som påverkar arbetsidentitet genom en kvalitativ ansatsoch datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fyra traineedeltagareoch fyra direktanställda. Efter en deduktiv och induktiv tematisk analys visar resultatet faktorersom påverkar möjligt identitetsskapande i form av kompetens, motivation och det socialasamspelet. Resultatet konstaterar att båda gruppernas upplevelser av dessa faktorer liknarvarandra, men även skillnader identifieras. Den stora skillnaden utgörs av synen på egenkompetens där traineedeltagarnas berättelser tyder på osäkerhet i kontrast till de direktanställda.Trots skillnaden är slutsatsen att båda grupperna i stort har goda lärvillkor och således liknandemöjligheter att forma arbetsidentitet. / This study aims to investigate the possible development of work identity through the dimensions of content, incentive and interaction of employees faced with different learning conditions due to participating in a trainee program or not. The study fills a knowledge gap where work identity, trainee programs and learning conditions are integrated. To answer the purpose, trainees' and another group of employees' experiences of the dimensions that affect work identity are studied through a qualitative approach with the data collection method semistructured interviews. The sample consists of four trainees and four employees who have been employed by the organization in other ways. After a deductive and inductive thematic analysis, the results show factors that affect possible identity formation such as competence, motivation and social interaction. The results show that both groups' experiences of these factors are similar, but differences are also identified. The major difference is the view of their own competence, where the trainees' stories indicate uncertainty in contrast to the direct employees. Despite this difference, the conclusion is that both groups overall have good learning conditions and thus similar opportunities to form work identity.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av work-life balance bland ombudsmän vid ett fackförbund beläget i Mellansverige. Studien utgick från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 10 respondenter. Resultatet analyserades genom en induktiv tematisk analys som genererade tre huvudteman; Personliga förutsättningar, Flexibla arbetsarrangemang och arbetsbelastning samt Rollen som ombudsman. Resultatet påvisade att majoriteten av respondenterna upplevde att de hade en god work-life balance. De menade att arbetslivet och privatlivet inte påverkar varandra i stor utsträckning, men uppgav att de vid ett antal tillfällen framförallt tvingats prioritera åtaganden i arbetslivet. Samtliga respondenter påtalade att deras upplevelse av balans periodvis kan förändras beroende på arbetsbelastning och personliga förutsättningar som familjesituation och erfarenhet av yrket. De menade även att de flexibla arbetsarrangemang och den kultur som präglar ombudsmannarollen har en inverkan på deras upplevelse av balans. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance among ombudsmen within a trade union located in the midst of Sweden. The study was based on a qualitative method conducted through semi-structured interviews with 10 respondents. The results were analyzed by an inductive thematic analysis that generated three main themes; Personal circumstances, Flexible work arrangements and work load and The profession of ombudsmen. The result demonstrated that the majority of the respondents felt that they had a good experience of work-life balance. They argued that their working life and private life do not have a major impact on each other but stated that they on numerous occasions primarily had to prioritize commitments in their working life. The respondents expressed that their experience of work-life balance may periodically change due to workload and personal circumstances such as family situation and experience of the profession. They also argued that the flexible working arrangements along with the culture that characterize their profession have an impact on the experience of work-life balance.