Den här studien är baserad på tematiska innehållsanalyser av två valda läroböcker i bildämnet och två kvalitativa intervjuer med bildlärare verksamma i grundskolan. Studien syftar till att synliggöra läroböckernas relevans och aktualitet i förhållande till bildämnet genom att ställa frågan: Vilka innehållsliga teman lyfter de valda läroböckerna fram och vilka återfinns i båda? och på vilket sätt kan de innehållsliga teman kopplas till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i kursplanen för ämnet bild? Den syftar också till att bidra med en diskussion om bildämnets behov av och bildlärarens förhållande till läromedel, med specifikt fokus på läroböcker genom att ställa frågorna: Hur uppfattar de intervjuade bildlärarna de utvalda läroböckernas innehåll i förhållande till den egna undervisningen? och Vad framträder i lärarnas utsagor vad gäller uppfattning av läromedel generellt i ämnet?Ur undersökningen av de två valda läroböckerna har det framkommit fem gemensamma teman: Konsthistoria, Identitet, Visuell kultur, Filmprojekt/rörlig bild och Porträtt, vilket visar på arbetsområden som anses aktuella i dagens bildundervisning. Dessa arbetsområden har sedan kopplats till det centrala innehållet för årskurs 7-9 i bildämnet där det framkom att fyra av de fem arbetsområdena har en direkt koppling till det centrala innehållet.Ur de två genomförda intervjuerna med bildlärarna framkom sex gemensamma aspekter: Att man som nybliven lärare tar över bilduppgifterna från den förra bildläraren, En önskan om färdigt material, Internets stora roll när det kommer till att hitta inspiration, Konsthistoria, Budget och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Även här framkom det särskiljande aspekter: Den ena bildläraren menar att det skulle bli mer likriktad kunskap bildlärare emellan om det fanns fullgoda läroböcker man som bildlärare följer runt om i Sverige. Den ena bildläraren uppskattar utformningen av boken Bild för högstadiet då den ger utrymme för idéer och planering, ger en grund för lärare att utgå från och att det är uppdelat i olika teman. Slutligen uppskattar en av bildlärarna att boken Bildundervisning och lärande genom bilder har ett kapitel om bedömning och betygssättning.

The following study is a qualitative interview that studies the student as a resource during the swedish religious education lessons. The essay foucuses on the students feelings of stress and anxiety when their teacher in religious studies inquire them to share their religious experiences for their classmates. Which religion is more stressful to represent for the student? The aim of the study is also to examine the students suggestions on how the teacher in religious education studies can create a safe enviroment in the classroom. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was used. The material that was used to answer the purpose was through seven junior high students whom I got to interview. The result shows that junior high students find it more difficult to share their religious experiences if they have an islamic faith in comparison to christianity and buddhism. The students suggestions on how the teacher could create a safe classroom was among lived religion, the importance of receiving the question and the teachers responsibility to create a safe classroom. The results showed that the pupils suggestions were consistent with previous research. My intention with the following essay is to assist current and future religion teachers in order to manage the student as a resource in a safe way, but also to feel safer in the classroom.

I denna uppsats står egenföretagare i fokus. Med hjälp av David A. Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande riktas särskild uppmärksamhet mot de kompetenser, erfarenheter och informella kunnande som ett urval egenföretagare uppfattar som viktiga för en framgångsrik verksamhet. Därtill riktas intresset också mot dessa egenföretagares gemensamma personlighetsdrag och lärstilar. Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om entreprenörskap. Mer specifikt är syftet att öka förståelsen för vilka erfarenheter och former av kunskap som används av egenföretagare i deras verksamhet och organisation. Utifrån syftet konstruerades följande forskningsfrågor: Vilka lärstilar använder sig entreprenören av för att lära sig den nödvändiga kunskapen för att driva sin organisation? Vilka faktorer påverkar lärandets utveckling inom entreprenörskapet? Vilka former av kunskap använder entreprenörerna i arbetet med sina olika arbetsområden?   Undersökningen består av sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet pekar på att småföretagarnas erfarenheter, kompetenser och kunnande har sina hemvister i vardagen snarare än formella utbildningssituationer, samt att egenföretagarnas lärstilar och personlighetsdrag i mångt och mycket verkar spegla varandra där social kompetens och att vara orädd för misslyckanden var några av de mer framträdande.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning på uppdrag av HR-funktionen på Parker Hannifin AB i Sverige. Då det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förväntningar på HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gällande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrån vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur länge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de är i kontakt med HR. Det undersöktes även ifall åsikter kring förbättringsområden har förändrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frågeformulär som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige. Resultatet tyder på att flera förbättringsområden kvarstår, att befintliga dokument är inkonsekventa i förhållande till varandra samt att det fanns flera signifikanta skillnader mellan chefernas uppfattningar. Förslagsvis bör HR-avdelningarna samt de olika dokumenten bli mer samstämmiga för att rollfördelningen skall bli tydligare. / With real world research as the theoretical framework, a study was conducted as an assignment by the HR-function at Parker Hannifin AB in Sweden. Bearing in mind that there have been ambiguities concerning the roles of managers and HR-staff in previous research and that the managers’ perceptions about the HR-function affects the role of the HR, this study was conducted. This study about perceptions and satisfaction concerning the working of an HR-function aimed to highlight possible differences in customer satisfaction amongst managers based on which unit they belonged to, level of managerial position, the time they have worked as managers in the organization, and the frequency of contact with the HR-department. Moreover, the study considered whether the opinions concerning areas of improvement have changed since the last conducted research. This research was conducted through an analysis of documents and a self-produced questionnaire which was sent to all managers within Parker in Sweden. The results indicated that the same areas of improvement-needs remains, that existing documents are inconsequent in relation to each other, and that several significant differences between managers’ perceptions emerged. The HR-departments along with the different documents should tentatively become more consistent so that their roles become clearer.