Syfte Syftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen: Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande? Metod Studien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat. Resultat Resultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande. För det första att det kan bero på svårigheter i att hantera mängden arbete, för det andra att det kan bero på svårigheter i att hantera yrkets krav på kompetens inom flera områden, för det tredje att det kan bero på svårigheter i att hantera undervisningen i de heterogena elevgrupperingarna och slutligen att det kan bero på svårigheten i att hantera den händelsestyrda aspekten av yrket där man som lärare kan behöva avbryta sitt pågående arbete för att lösa något i stunden. Slutsats De slutsatser som kan dras är möjligen att läraryrkets komplexitet leder till att det uppstår problem i delar av yrket vilket i en förlängning kan påverka lärarkårens upplevelser av att arbetet är psykiskt påfrestande.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress.  Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.   Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades.  Resultat: Resultatet visade att det fanns många olika faktorer på sjuksköterskans arbete som kan leda till negativ stress. Dessa faktorer delades upp i tre huvudkategorier: Brister i organisationen och ledarskapet, med två underrubriker Underbemanning, tidsbrist och otillräckliga resurser och Långa arbetspass och växlande arbetstider, Att inte kunna tillgodose patienten med adekvat vård och Brister i den psykosociala miljön.  Diskussion: Resultatet diskuterades främst utifrån Aaron Antonovskys salutogena modell om Känsla av sammanhang (KASAM).  Resultatet visade sig stämma överens med tidigare utförd forskning inom området. Den negativa stressen påverkade inte enbart sjuksköterskan utan även omvårdnaden med en försämrad vårdkvalitet, försämrad patientsäkerhet och en ökad risk för att begå misstag.

Bakgrund: Det finns stora svårigheter inom vården för vårdpersonal såsom personalbrist, dåliga arbetsförhållanden och arbetsrelaterad stress. Trots tydliga bestämmelser i regelverket visar statistiken en hög nivå av vårdskador.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur patienten påverkas av arbetsrelaterad stress inom vården.Metod: En litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklarna passande för syftet. Sökningar har gjorts i Psycinfo, Cinahl samt Pubmed. Analys gjordes enligt Friberg (Friberg, 2006, s. 121-122) och genererade i tre kategorier med tillhörande underkategorier.Resultat: Den arbetsrelaterade stressen i vården påverkade patienterna psykosocialt och fysiskt men resultatet visade även ingen påverkan. Patienterna fick mindre respekt, deras integritet hotades och informationen samt kommunikationen försämrades. Patienternas grundläggande behov uppfylldes inte, patienternas vårdmiljö blev sämre och patienternas säkerhet minskade på grund av den arbetsrelaterade stressen i vården.Diskussion: Merparten av artiklarna var kvantitativa och gav ett generellt resultat om hur patienten påverkas. Det skulle behövas en fördjupad kunskap för att kunna förbättra vården, detta för att minska risken för vårdskador samt minska patientens beroendesituation.Slutsats: Då resultatet visar hur patienten påverkas av den arbetsrelaterade stressen bör vidare forskning göras samt vägar hittas för att förbättra vården och minska risken för vårdskador / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Sjukskrivningar ökar på arbetsmarknaden och orsaken har ofta visat sig vara arbetsrelaterad stress där förskollärare och barnskötare ses som en av riskgrupperna. Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan arbetsrelaterad stress, utbrändhet, sömnkvalitet och fysisk hälsa. Det undersöktes dessutom eventuella skillnader mellan män och kvinnor i studien. Inbjudan att delta skickades till 64 olika förskolor i en kommun i norra Sverige där 17 valde att delta. Totalt deltog 101 förskollärare och barnskötare med en medelålder på 41 år. Deltagarna fick svara på enkäter rörande stress (Effort-Reward Imbalance model), utbrändhet (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire), sömnkvalitet (Karolinska Sleepiness Scale) och fysisk hälsa. Resultatet visade flera signifikanta samband mellan variablerna ansträngning/belöning (stress), utbrändhet, sömnkvalitet och huvudvärk, tryck över bröstet och ont/spänningar i axlar (fysisk hälsa). Några generella slutsatser drogs inte med tanke på det relativt låga antalet undersökningsdeltagare. Resultatet av studien ger däremot förskolor indikationer på de negativa effekterna av arbetsrelaterad stress och vikten av att identifiera stressorer inom organisationen.

Problemet. Yrkesgrupper som socialsekreterare anses vara mest utsatta för stress grundat på socialtjänstens höga arbetsbelastning. Arbetsrelaterad stress påverkar både organisationen och arbetets kvalité men leder främst till psykisk ohälsa bland de anställda. Syfte. Denna studie undersöker hur yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänsten upplever arbetsrelaterad stress, samt om det finns något samband med känsla av sammanhang (KASAM), verksamma år och kön. Studiens teoretiska bakgrund är baserad på KASAM utifrån det salutogena perspektivet. Metod. Studien utgörs av en kvantitativ forskningsstrategi i form av en tvärsnittsstudie. En enkät med frågor om bakgrund, arbetsrelaterad stress och KASAM har sammanställts och skickats ut via mejl till yrkesverksamma socialsekreterare södra delen av Sverige. Resultat. Svaren som enkäten genererade visar att de främsta stressfaktorerna på arbetet anses vara ökad arbetsbelastning, höga egna krav samt svårigheten över att sätta gränser och att ta ett större ansvar än vad hen bör göra. Resultatet visar ett signifikant samband med ett negativt värde mellan arbetsrelaterad stress och graden av KASAM samt ett signifikant samband mellan yrkesverksamma år och KASAM. Slutsats. Utifrån respondenternas svar är det möjligt att utläsa ett samband mellan socialsekreterares egna höga krav och engagemang i arbetet med KASAM:s tre komponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta tyder på att ett stort engagemang inte alltid är positivt. Vidare finns ett samband mellan socialsekreterares yrkeserfarenhet och grad av KASAM, personliga stresshantering och hälsa. Nyckelord: enkätstudie, arbetsrelaterad stress, KASAM, socialsekreterare

Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur lärare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och vad det är för stressande situationer som kan uppkomma i läraryrket. Tidigare forskning har visat att lärare är en av de yrkesgrupper som upplever mest stress på arbetsplatsen och att det är många lärare som byter yrke på grund av för höga stressnivåer. Forskning visar också att negativ stress kan påverka en person både psykiskt och fysiskt och att förhållningssätt till stress kan påverka hur skadlig stressen blir. Deltagare i studien var 8 lärare med olika undervisningsämnen som arbetat i olika lång tid och de fick under intervjuer dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress i läraryrket. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visade de sex huvudkategorierna: 1) Negativ stress. 2) Ta med arbetet hem. 3) Problemfokuserad coping. 4) Känslofokuserad coping. 5) Krav från omvärlden. 6) Stöd från kollegor och skolledning. Kunskaperna kan användas för att förebygga stress på arbetsplatsen och för att angripa de problem som kan uppstå i läraryrket. Föreliggande studies resultat stämmer således överens med tidigare forskning och visar att läraryrket i många fall är mycket stressande och kräver god planering och stöd från kollegor för att undvika skadlig stress.

Tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid i relation till upplevd stress har uppmärksammats i media under de senaste åren. Studier som har undersökt sambandet har dock visat motsägande resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om arbetstagares upplevda stressnivå kan förklaras utifrån graden av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid. Studien utfördes bland arbetstagare på företag i södra och mellersta Sverige av olika yrkeskategorier där 61 personer deltog, varav 23 var män och 38 var kvinnor. Instrumentet som användes var Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) tillsammans med egenkonstruerade frågor angående demografisk information, antal arbetstimmar per vecka samt grad av tillgänglighet utanför arbetstid. Resultatet visade inget signifikant samband mellan grad av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid och upplevd stress hos studiedeltagarna. Dock visade resultatet en signifikant negativ trend mellan ålder och upplevd stress, där upplevd stress avtog med stigande ålder. / Availability through work e-mail outside of working hours in relation to perceived stress has got more attention in the media during the last few years. Previous studies about the topic has shown contradictable results. The purpose of this essay was to investigate if the perceived stress-level among employees could be explained by the availability through e-mail outside of working hours. The study was conducted among workers in the southern and middle part of Sweden with different occupations. There were 61 participants, 23 males and 38 females. To measure stress-level Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) was used. The participants were also asked to answer demographic questions, working hours per week and availability outside of working hours. The results did not show any statistically significant relationship between the amount of availability through e-mail outside of working hours and perceived stress-level among the participants. However, we did find a significant negative trend between age and perceived stress, where the perceived stress level decreased with increased age.

Dagens akutsjukvård är präglad av högt patientflöde och i kombination med bristande resurser, dålig arbetsmiljö och tidsbrist skapar det stress och sänker arbetstillfredsställelsen hos sjuksköterskan. Höga krav, oförutsägbara situationer samt möten med svårt sjuka patienter konkurrerar med varandra i sjuksköterskans pressade schema. Att ständigt arbeta mot klockan och således tvingas till att prioritera bort viktiga arbetsuppgifter kan ha en negativ inverkan på sjuksköterskans hälsa vilket även påverkar mötet med patienten. Den höga arbetsbelastningen och den bristande arbetsmiljön kan leda till en känsla av maktlöshet och förlorad kontroll hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och deras syn på hur detta kan påverka patientsäkerheten inom akutsjukvård. Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ- och kvalitativ design. De utsedda artiklarna inhämtades via databaserna PubMed och Cinhal. Studiens analys resulterade i tre teman: “organisatoriska stressorer”, “psykosocial arbetsmiljö” och “äventyrad patientsäkerhet” med tillhörande subteman: “bristande arbetsmiljö”, “bristande ledarskap”, “krav och tidspress”, “stressens påverkan på sjuksköterskan”, “risk för vårdskada” samt “risk för utebliven vård”. Utifrån resultatet är slutsatsen att organisatoriska stressorer och bristande psykosocial arbetsmiljö är nära förknippade med varandra och kan båda leda till stress hos sjuksköterskor samt utgöra risk för hotad patientsäkerhet med utebliven vård som följd.

Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar. Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.

Bakgrund: Stress är en försvarsmekanism som förbereder kroppen för flykt eller kamp. I dagens samhälle kan däremot stressen leda till problematik både fysiskt och psykiskt för människan. Det är ett återkommande problem i sjuksköterskans profession och hanteringen av stress är olika samt beroende av vad som orsakar den. Syfte: Att undersöka orsaker till arbetsrelaterad stress utifrån sjuksköterskans upplevelser. Metod: En litteraturstudie som grundar sig i tio kvalitativa artiklar som handlar om arbetsrelaterad stress utifrån sjuksköterskans upplevelser. Analysmetoden som användes var Evans tolkande analysmodell. Resultat: Hög arbetsbelastning visas vara en huvudorsak till arbetsrelaterad stress för sjuksköterskorna vilket kunde påverkas av konkurrerande roller och tidspress. Ytterligare orsak var brist på stöd från kollegor eller verksamheten. En annan stressorsak för sjuksköterskorna var brist på samarbete mellan kollegorna vilket kunde orsakas av brist i kommunikationen. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier: Högt ställda krav, otillräckliga tillgångar på arbetsplatsen och bristande relationer mellan kollegor. Slutsats: Studien har uppmärksammat verksamhetens betydelse för den arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor. Detta problem kan inte enbart hanteras av sjuksköterskorna utan verksamheten måste inneha intresse för förändring.