Bakgrund: Det intensiva och påfrestande arbetet inom hälso- och sjukvården visade sig kunna leda till arbetsrelaterad stress. En hög arbetsbelastning, personalbrist och överbeläggningar var orsaker som kunde öka stressen hos sjuksköterskorna. Definitionen av stress kunde förklaras på flera olika sätt, yttre och inre krav var gemensamma faktorer som påverkade stressreaktionen. Långvarig stress visade sig kunna leda till negativa effekter såsom hjärt- och kärlsjukdomar, utmattningssyndrom och störd sömnfunktion. Hanteringsstrategier eller så kallad coping innefattar tre huvudstrategier; problemfokuserad, emotionsfokuserad och meningsskapande. Dessa strategier kunde vara användbara för hantering av stress. För att kunna motverka stress i arbetet var Antonovskys teori: en känsla av sammanhang KASAM, användbar genom att öka motståndskraften för stress. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Databassökningarna utfördes i Medline via Pubmed där totalt 11 artiklar inkluderades. Huvudresultat: I litteraturstudiens resultat framkom olika hanteringsstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. En god kommunikation, mentorskap på arbetsplatsen, självkännedom och uppväxt, återhämtning samt prioriteringar i arbetet var komponenter som visade sig vara behjälpliga. Slutsats: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att hanteringsstrategier som sjuksköterskor använde sig av kunde generera i minskad stress på arbetet. Hanteringsstrategierna kan vara förslag som sjuksköterskor kan ta del av och vara användbara i sitt arbete för att hantera arbetsrelaterad stress. / Background: The intensive and stressful work in healthcare proved to be able to lead to work-related stress. A high workload, staff shortages and overcrowding were reasons that could increase the stress of the nurses. The definition of stress could be explained in several different ways, external and internal requirements were common factors that affected the stress response. Prolonged stress has been shown to lead to adverse effects such as cardiovascular disease, fatigue syndrome and impaired sleep function. Management strategies or so-called coping include three main strategies; problem-focused, emotion-focused and meaningful coping. These strategies could be useful for managing stress. In order to counteract stress at work, Antonovsky's theory: was a sense of context KASAM, useful by increasing the resistance to stress. Aim: To describe nurses' experiences of work-related stress. Method: A descriptive literature. The database searches were performed in Medline via Pubmed where a total of 11 articles were included. Main results: The results of the literature study revealed different management strategies for dealing with work-related stress. Good communication, mentorship in the workplace, self-awareness and childhood, recovery and priorities at work were components that proved to be helpful. Conclusion: The results of the present literature study showed that management strategies used by nurses could generate in reduced stress at work. The management strategies can be suggestions that nurses can take part of and be useful in their work to manage work-related stress.

Introduktion/Bakgrund: Akutmottagningar är avsedda för människor med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret och förväntas med hjälp av triage göra snabba bedömningar och ge adekvat vård på ett effektivt sätt. Arbetsuppgifterna kan försvåras vid en ökad arbetsbelastning och bidrar till att sjuksköterskorna upplever och uppfattar stress i arbetet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av stressorer på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Becks (2017) flödesschema med nio steg. Sökningar i CINAHL, PubMed och PsychInfo utfördes där tolv artiklar matchade syftet och de satta inklusion- och exklusionskriterierna. Samtliga artiklar granskades sedan med granskningsmallar. Resultat: Upplevelsen och uppfattningen av stressorerna som har belysts i den här litteraturstudien presenteras i en huvudkategori med fem underkategorier som framträdde under databearbetningens gång. Huvudkategorin var; “Arbetsbelastning” med underkategorierna; “Organisatoriska brister”, “Bristande kompetens och kompetensutveckling”, “Oförutsägbar arbetsmiljö”, “Traumatiska händelser” och “Tidsbrist”. Slutsats: Stressorerna som har presenterats upplevdes och uppfattades som krävande och utmanande för sjuksköterskorna. Som följd av det upplevde sjuksköterskorna att det påverkade deras yrkesutövning och därmed omvårdnaden negativt. Stressen upplevdes även påverka sjuksköterskornas egna fysiska och psykiska hälsa negativt.

Bakgrund: I hälso- och sjukvårdssektorn är arbetsrelaterad stress och psykosocial miljö en vanlig orsak till sjukfrånvaro vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress är något som kan uppkomma vid stort arbetstryck och krav som inte är anpassade efter personens kompetens och förmågor. Patienter kan uppleva låg omvårdnadskvalitet där sjuksköterskor har hög arbetsbelastning och en stressig miljö. Sjuksköterskor med en hög arbetsbelastning kan öka risken för patientsäkerhets incidenter och dödlighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod:Författarna gjorde systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara förhindrad att utföra och ansvara för en god och säker vård samt omvårdnad, Att inte vara överens mellan professionerna om patientens vård och omvårdnad, Att återhämtning är viktigt för att orka utföra en god vård och omvårdnad, Att inte känna stöd och delaktighet från kollegor samt organisationen och Att hantera situationer som strider mot de egna värderingarna. Slutsats: Sjuksköterskor upplever olika former av arbetsrelaterad stress och det behövs mer forskning om strategier för att hantera och förhindra dess uppkomst samt dess konsekvenser på omvårdnaden och patientsäkerheten.

Bakgrund: Det är väl beforskat att stress är vanligt förekommande bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Höga stressnivåer är allmänt accepterat inom hälso- och sjukvården. Upplevelsen av stress påverkar individen både fysiskt och psykiskt. Att vara sjuksköterska innebär stort ansvar och arbetet utförs ofta under tidspress. Krävande och komplexa vårdsituationer medför att det ställs höga krav på professionen. Sjuksköterskor har ansvaret för omvårdnaden av patienter och förväntas besitta kunskaper om medicinska tillstånd och omvårdnad. Hög arbetsbelastning och stress kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress det första yrkesverksamma året inom slutenvård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes och vetenskapliga studier söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt tio vetenskapliga studier inkluderades i resultatet. De utvalda vetenskapliga studierna granskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys samt sammanställdes till ett enhetligt resultat. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Osäkerhet i yrkesrollen, Relationers betydelse samt Arbetsmiljöns påverkan. Utifrån dessa uppkom sju subteman. Konklusion: Kunskap om stress, dess effekter samt strategier för att hantera stress saknades hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Det fanns ett behov av att känna sig accepterad och en önskan om mer stöd i övergången från student till legitimerad sjuksköterska. Att arbetsgivare och utbildningsansvariga är medvetna om den upplevda stressen hos nyutexaminerade sjuksköterskor kan leda till en bättre introduktion till yrkesrollen. Ytterligare studier bör göras i syfte att ta reda på hur den första tiden i yrket kan förbättras för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, första året, nyutexaminerade sjuksköterskor, upplevelser, övergång. / Background: It is well researched that stress is common among newly graduated nurses. High levels of stress are widely accepted in healthcare. The experience of stress affects the individual both physically and mentally. Being a nurse involves a lot of responsibility and the work is often carried out under time pressure. Demanding and complex care situations mean that high demands are placed on the profession. Nurses are responsible for the care of patients and are expected to have knowledge of medical conditions as well as nursing care. High workload and stress can put patient safety at risk. Aim: The purpose of this literature study was to investigate newly graduated nurses’ experiences of stress in their first professional year at inpatient care. Methods: A qualitative literature study was conducted and research articles were searched in the databases CINAHL and PubMed and a total of ten research articles were included in the results. The results of the selected research articles were examined according to SBU’s template and analyzed with content analysis and compiled into a consistent result. Results: The results revealed three categories: Insecurity in the professional role, the Importance of relationships and the Impact of the work environment. Based on these, seven subcategories emerged. Conclusions: Knowledge of stress, its effects and strategies for managing stress was lacking in newly graduated nurses. There was a need to feel accepted and a desire for more support in the transition from student to registered nurse. The fact that employers and education managers are aware of the perceived stress of newly graduated nurses can lead to a better introduction to the professional role. Further studies should be carried out in order to find out how the first time in the profession can be improved for the newly graduated nurses. Keywords: Experience, first year, newly graduated nurses, transition, work related stress.

Syftet med föreliggande studie är att genom individuella intervjuer med tre myndighetsutövare och tre utförare från en medelstor kommun i Sverige, undersöka orsaker till etisk stress samt ta reda på hur det kan hanteras och vilka befintliga strategier som finns. Studien är kvalitativ och en tematisk analys har använts för att analysera materialet. Resultatet visade att huvudsakliga orsaker till uppkomsten av stress och känslor av otillräcklighet delvis beror på strukturella förutsättningar men även yrkesrollerna. Brist på kontroll i sitt arbete och handlingsutrymme utgjorde även två bakomliggande orsaker. Hanteringsstrategier som framkom hos informanterna var det kollegiala stödet samt tilliten, förtroendet och stödet från chefer. För framtida forskning finns det utrymme att undersöka närmare samverkan mellan domäner samt bristande åtgärder på strukturell nivå kopplat till stress.

Introduktion/Bakgrund: Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress upplevs påfrestande bland sjuksköterskor på grund av de arbetsuppgifter som ökar i högre grad och resurser som inte är tillräckliga för att nå kraven i arbetet. Detta kan resultera i att misstag uppstår i arbetet och leda till en ökad negativ påverkan på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. För att hitta relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte användes databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med Polit och Beck’s (2017) granskningsmallar. Litteraturstudiens resultat bestod av elva granskade artiklar. Sju kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och två mixad-metod artiklar ingick i resultatet.  Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fem teman: tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stresssamt förbättrad patientsäkerhet. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Det som påverkade hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress var tidsbrist, begränsningar i arbetet och hantering av arbetsrelaterad stress. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress begränsade de från att utföra en patientsäker vård då de förlorade den nära patientkontakten och där de inte hann utföra omvårdnadsåtgärder.

SAMMANFATTNING Bakgrund Patienter som behöver avancerad sjukvård i hemmet, ASIH, har behov av en samordnad och säker vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll i samarbetet med andra professioner, patienten och närstående där förmågan till empati beskrivs som något fundamentalt i omvårdnaden. Arbetsmiljön är viktig för hur en individ uppfattar sin situation och arbetsrelaterad stress kan ge negativa konsekvenser i hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors perspektiv av arbetsrelaterad stress samt huruvida denna stress kan påverka dem själva och deras empatiska förmåga. Metod Metoden var en kvalitativ intervjustudie inspirerad av en semistrukturerad metod. Nio sjuksköterskor från tre olika ASIH-verksamheter i Stockholm medverkade. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ur intervjuerna framkom två kategorier samt fyra underkategorier. Kategorierna blev Arbetsrelaterad stress och Förmågan till empati i mötet med patienten. Resultatet visade att hög grad av arbetsrelaterad stress kan medföra att den empatiska förmågan blir försämrad, men att sjuksköterskorna i denna studie sällan upplevde att ASIH innebar hög grad av arbetsrelaterad stress. Slutsats Samtliga sjuksköterskors i studiens nuvarande arbetsplats upplevs välfungerande, både ur ett lednings- och organisatoriskt perspektiv men också ur perspektivet att samarbetet fungerar väl med kollegor och chefer. Sjuksköterskorna med tidigare arbetslivserfarenheter upplever trygghet i sin yrkesroll, och samtliga upplever att de får stöttning genom regelbunden reflektion samt att kraven sällan överstiger resurserna. Arbetsmiljön är således en viktig faktor i hur dessa sjuksköterskor upplever sitt psykosociala helhetsperspektiv, vilket gör att de sällan upplever höga nivåer arbetsrelaterad stress och således lyckas behålla sin förmåga till empati.

SAMMANFATTNING Bakgrund Akutmottagningar är en psykiskt och fysiskt krävande arbetsplats med högt arbetstempo och belastning. Sjuksköterskor på akutmottagningar tenderar att utveckla arbetsrelaterad stress samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Utvecklingen av dessa är en bidragande faktor till upplevt lidande och ökad sårbarhet hos sjuksköterskor. De riskerar därmed att inte uppfylla sitt professionella ansvar vilket får en negativ påverkan på vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte Syftet var att beskriva hur arbetsrelaterad stress och posttraumatiskt stressyndrom kan förebyggas och hanteras hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt. En databassökning utfördes i PubMed, CINAHL och PsycINFO och utvalda 15 artiklar som besvarade arbetets syfte bearbetades sedan enskilt och tillsammans av båda författarna. Inkluderade kvantitativa samt kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades enligt en integrerad analysmetod. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sammanfattades sedan av båda författarna i en matris. Resultat Resultatet inkluderar kategorier utifrån olika förebyggande åtgärder respektive hanteringsstrategier av arbetsrelaterad stress och PTSD. Det framkom att sjuksköterskorna efterfrågade tillgång till socialt stöd från kollegor och sjukhusledning, utökad sjuksköterskebemanning, konflikthanteringsutbildningar samt debriefing efter svåra händelser. Sjuksköterskor uppger att de inte har tillräcklig tillgång till stödåtgärder, vilket resulterar i att de får använda sig av egna hanteringsstrategier i form av informell debriefing, emotionell distansering samt undvikande av konflikter. Slutsats Litteraturöversikten belyser att det finns ett behov av stöd hos sjuksköterskor på akutmottagningar. Sjuksköterskor uppger mindre konkreta hanteringsstrategier av arbetsrelaterad stress än av PTSD i utvalda studier. Inom både arbetsrelaterad stress och PTSD förekom undvikande hanteringsstrategier.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär mycket ansvar samt kan innehålla många stressiga situationer. Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom vården och påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsprestation, vilket även påverkar den omvårdnad som ges. Syfte: syftet med denna integrerade kunskapsöversikt är att sammanställa den befintliga kunskapen som finns om hur den arbetsrelaterade stressen påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén. Metod: Integrerad kunskapsöversikt där en systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Analysen utfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver integrerad kunskapsöversikt som metod. 16 vetenskapliga studier inkluderades, där 1 var av mixad metod, 3 av kvalitativ metod och 12 av kvantitativ metod. Resultat: Kategorier som framkom efter analysen under respektive frågeställning var: Personalbrist och arbetsbelastning, Stressen bidrar till trötthet, utbrändhet och försämrad arbetsförmåga, Försämrad patientkontakt, Patientsäkerheten riskeras samt Omvårdnadsåtgärder prioriteras bort och stressen bidrar till fler missar. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan och arbetsgivaren att veta vad som bidrar till deras arbetsrelaterade stress samt hur det påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén för att kunna hantera och förebygga stressen.  Nyckelord: Sjuksköterska, arbetsrelaterad stress, vårdkvalité, omvårdnad, integrerad kunskapsöversikt.

Uppsatsens mål ur forskningsperspektiv är att ge erfarna ledares egen upplevelse och bemötande av hög arbetsbelastning, stress och krav. Syftet med uppsatsen är att med fenomenologisk design undersöka hur ledare hanterar hög arbetsbelastning över tid. Efter inblick i ledarnas livsvärld och erfarenhetsbank via sju kvalitativa intervjuer har den väsentliga informationen extraherats angående vilka beteenden, tankemönster och strategier som ledare upplever som viktigast vid hantering av hög arbetsbelastning över tid. Uppsatsen täcker även vilka kunskaper, förmågor och motivatorer ledarna anser vara viktigast i frågan såväl som det pedagogiska problemet i hur ledarna lär sig hantera hög arbetsbelastning. Resultaten visar att ett socialt tillgängligt beteende gentemot medarbetare är fördelaktigt. Med erfarenhet blir det allt lättare att föregå problem och konflikter vilket kringgår stress och skapar hanterbarhet genom att små problem inte blir stora problem då situationer bemöts direkt. Ledarna finner motivation över små vinster dagligen, och strukturer hållbara tankemönster utifrån övergripande lättapplicerade strategier. De lär sig förmågan att prioritera bland göromål och involvera medarbetarna i processer. De lär sig även att vara alltmer analytiska och logiskt sinnade, effektiva och rationella allteftersom de blir tryggare i yrkesrollen vilket ger ökad självtillit. Problem stöps om till utmaningar, bryts ner och görs hanterbara. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>