Stress och utmattningssyndrom är en sjukdom som drabbar människan väldigt hårt. Den orsakar sjukskrivning med lång rehabiliteringstid och svårigheter att komma tillbaka till arbetet. Sjukdomen påverkar inte bara individens hälsa utan kan ge stora kostnader för samhället och arbetsgivaren. Det finns väldigt lite forskning om allmänsjuksköterskor som befinner sig i riskzonen för att få ett utmattningssyndrom i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor, som arbetar inom somatisk vård på ett sjukhus i södra Sverige, befinner sig i riskzonen för utmattningssyndrom. För att ta reda på detta så gjordes en empirisk kvantitativ forskningsstudie, där ett validerat skattningsinstrument användes. Studien visar att en tredjedel av sjuksköterskorna som deltog i studien visade sig ha en ökad risk för ett utmattningssyndrom. Ungefär hälften av deltagarna var medvetna om sitt hälsotillstånd. För att en sjuksköterska ska kunna ge en god vård behöver dennes hälsa ses som en resurs. Det är viktigt att uppmärksamma och öka medvetenheten runt utmattningssyndrom för att förebygga eller kunna förändra situationen innan någon insjuknar.

Ämnet som studien avser att behandla är arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom kommunal sektor förebygger, identifierar och hanterar arbetsrelaterad stress hos sina arbetstagare. Studien är alltså fokuserad mot ett arbetsgivarperspektiv kring området. Empirin samlas in med inspiration från ett fenomenologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Insamling, presentation och diskussion av empirin har utformats med hjälp av tre genomgående teman; förebygga, identifiera och hantera. Studien benade ut i ett enhetligt resultat där respondenterna var mycket eniga kring arbetet med arbetsrelaterad stress. Det förebyggande arbetet handlar i stor utsträckning om att vara närvarande som chef och kunna uppmärksamma stress i arbetet redan i ett tidigt skede. Identifieringen sker oftast genom att uppmärksamma beteendeförändringar hos arbetstagarna. Slutligen hanteras fallen oftast med handlingsplaner som underlag, men eftersom varje fall är väldigt individuellt behövs dessa modifieras för varje enskilt ärende. Slutsatsen blev att arbetsrelaterad stress är ett komplext fenomen som för varje enskilt fall behöver anpassas utefter individens situation. Ett närvarande ledarskap är grundläggande för att känna sina arbetstagare så väl att cheferna lättare kan identifiera när någon av deras arbetstagare är stressad. Det här för att också förebygga problemet innan det blir ohälsosamt. Slutsatsen blir vidare att det finns en hel del utmaningar vid hanterandet av arbetsrelaterad stress. Det krävs ett behjälpligt HR-stöd i kombination med erfarenheter av att kunna modifiera de handlingsplaner som finns tillgängliga. Det finns också en otydlighet kring vem som bär ansvaret för den arbetsrelaterade stressen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en process där kroppen svarar på olika stressorer som uppkommer på arbetsplatsen. Det är vanligt att sjuksköterskor upplever stress när de arbetar och resultatet blir att deras upplevda hälsa försämras och att omvårdnadsarbetet påverkas negativt. Det finns flera olika situationer i arbetspasset och omkringliggande faktorer som leder till dessa stressorer. För att hantera den arbetsrelaterade stressen kan sjuksköterskor använda sig av olika copingstrategier som är beroende av situationen men även den individuella förmågan att hantera stress. Syfte: Att undersöka sjuksköterskor erfarenheter av att använda copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna utfördes i PubMed, PsycINFO och CINAHL. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman skapades vid analysen vilka var att söka stöd, inre hantering, arbetsrelaterade faktorer och återhämtning. Elva kategorier framkom också under dessa teman Slutsats: Sjuksköterskor använder sig av olika copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress både i privatlivet och på arbetsplatsen. De copingstrategier som används är individuella och anpassade efter situationen. Sjuksköterskor söker stöd på olika sätt för att reducera sin stress. De hanterar även stress via känslor och tanke. Slutligen används olika copingstrategier på arbetet och efter arbetspasset för att reducera den upplevda arbetsrelaterade stressen. / Background: Occupational stress is a process when the body responds to different stressors at the workplace. It is common among nurses to experience stress at work, which results in decreased experience in personal health and affects the nursing work negatively. There are different situations at the workplace and surrounding factors that lead to these stressors. To manage occupational stress nurses can use different coping strategies that are dependent on the situation but also the individual ability to deal with stress. Aim: To investigate nurses’ experiences in using coping strategies to manage occupational stress. Method: The literature review was conducted on ten research studies with qualitative approach. The data was collected through PubMed, PsycINFO and CINAHL. The chosen articles were analysed through qualitative content analysis. Results: Four comprehensive themes emerged from the analysis and these were to seek support, inner management, work-related factors and recovery. Eleven categories also appeared under the mentioned themes. Conclusion: Nurses use different coping strategies both at work and in their personal life to manage occupational stress. The coping strategies that are used are based on individual coping approach and were adjusted to the situation. Nurses seek support in different ways to reduce their stress. They also manage their stress through emotions and thought. Finally coping strategies are used both at work and after the work shift to reduce the perceived occupational stress.

Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är den ökande arbetsrelaterade stressen ett bekymmer som påverkar patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad samt sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa. Den arbetsrelaterade stressen uppkommer från en mängd olika faktorer i arbetsmiljön. Sjuksköterskans upplevelser är viktiga att belysa då det är sjuksköterskan som har ansvaret och leder arbetet kring omvårdnaden. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Syftet med att använda denna design var att få en djupare förståelse kring sjuksköterskans upplevelser inom detta område. Metoden som användes för att analysera studierna från databaserna PubMed och CINAHL var Forsberg & Wengström fem steg av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades tre teman: negativ påverkan av arbetsrelaterad stress vid olika situationer, positiv påverkan av arbetsrelaterad stress och påverkan av arbetsrelaterad stress relaterat till kollegors stöd. Sjuksköterskor upplevde att arbetsrelaterad stress påverkade patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad negativt men även positiva aspekter framkom. Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser kring arbetsrelaterad stress påverkade patientsäkerheten och kvaliteten av omvårdnad. Den arbetsrelaterade stressen kunde även påverka sjuksköterskors hälsa och uppfattas olika beroende på individuella egenskaper. Copingstrategier upplevdes som effektivt för stresshantering. / Bakground: Within the nursing profession, the increasing work-related stress is a concern that leads to an impact on patient safety and the quality of nursing as well as the nurse's physical and mental health. The work-related stress arises from a variety of factors in the work environment. Nurses experiences are important to enlighten because the nurse is responsible and leads the work around nursing care. Aim: The purpose was to examine nurses’ experiences of how work-related stress effects patient safety and quality of care. Method: A literature review was conducted with ten scientific articles of qualitative approach. The purpose of using this design was to gain a deeper understanding of nurses’ experiences in this area. The method that was used to analyze the articles from the databases PubMed and CINAHL was Forsberg and Wengström five steps of content analysis. Result: The analysis identified three themes: negative impact of work-related stress in different situations, positive impact of work-related stress and impact of work-related stress related to colleagues’ support. Nurses experienced workrelated stress which had a negative impact on patient safety and quality of care, but positive aspects also emerged. Conclusion: Nurses’ experiences of work-related stress affected patient safety and quality of care. The work-related stress could also affect nurses’ health and be perceived differently depending on individual characteristics. Coping strategies were perceived as effective for stress management.

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ARBETSRELATERAD STRESSEN LITTERATURSTUDIEMOA ANDERSSON THAMBERT SANDRA LICHTENSTEINAndersson Thambert, M & Lichtenstein, S. Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Stress utlöses vid upplevda hot eller krav från omgivningen. Stress är livsviktig för människors överlevnad, men kan ha negativa konsekvenser om det inte finns möjlighet till återhämtning. Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad där syftet är att sträva efter att patienten ska förbättra, bibehålla eller återfå sin hälsa. Utvecklingen av vetenskap, teknik och medicin bidrar till att kraven på vården ökar, vilket resulterar i ökad arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Trots hög arbetsbelastning och höga krav förväntas sjuksköterskan erbjuda samtliga patienter god, personcentrerad vård, samarbeta i team och dokumentera på ett säkert och korrekt sätt.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnadsarbetet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. De utvalda artiklarna granskades med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall inspirerad av SBU:s mall för kvalitativa studier. Tio studier valdes ut och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans rekommendationer för innehållsanalys.Resultat: Resultaten presenteras som två huvudkategorier; Stressfaktorer i vården och Organisatoriska faktorer, med totalt sju underkategorier; Teamarbete, Patienternas olika vårdbehov, Kommunikation med patienter och anhöriga, Dokumentation och administrativt arbete, Skiftande arbetsuppgifter och hög arbetsbelastning, Resursbrist och Brist på utvecklingsmöjligheter.Konklusion: Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress med för lite möjlighet till återhämtning. Detta ledde till svårigheter att följa de riktlinjer och möta de krav som sjuksköterskorna förväntades förhålla sig till, arbeta i team och möta alla patientens behov. Den arbetsrelaterade stressen påverkade därmed omvårdnadsarbetet negativt.Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, Omvårdnad, Påverkan, Sjuksköterskor, Upplevelser / NURSES’ EXPERIENCES OF HOW OCCUPATIONAL STRESS IMPACTS NURSINGA LITERATURE REVIEWMOA ANDERSSON THAMBERT SANDRA LICHTENSTEINAndersson Thambert, M & Lichtenstein, S. Nurses’ experiences of occupational stress. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Stress is triggered by perceived threats and demands. Stress is vital for human survival, but without recovery it can lead to negative consequences. Nurses ́ main field is nursing, where the aim is to strive for the patient to improve, maintain or regain their health. The development of science, technology and medicine contributes to the increase of demands on healthcare, which results in increased workload for the nurses. Regardless of high workload and high demands, nurses are expected to offer good and person-centered care, work in teams and document in a safe and correct manner.Aim: The aim of this literature review was to describe nurses ́ experiences of how occupational stress affects nursing.Method: Literature review with qualitative method was used. Searches were carried out in the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. The quality of selected studies were examined with a template inspired by SBU:s template for qualitative studies. Ten studies were chosen and analysed based on Graneheim & Lundmans recommendations for content analysis.Results: The results are presented as two main categories; Factors of stress in healthcare and Organizational factors, with a total of seven subcategories; Teamwork, Patients different needs of care, Communication with patients and relatives, Documentation and administrative work, Differing tasks and high workload, Resource shortage and Lack of development opportunities. Conclusion: Nurses experienced occupational stress and lacked opportunity to recover. This led to difficulties in following guidelines and meeting demands, teamwork and meeting patient needs. The occupational stress thereby impacted nursing negatively.Keywords: Experiences, Impact, Nurses, Nursing, Occupational stress

Background: Stress has different meanings for different individuals and contexts. In order to not have a negative impact of stress the body needs recovery. Occupational stress is a cause of absence from work. The nurse can be affected daily by occupational stress and needs strategies to cope with it. Aim: The aim of this literature study is to describe what strategies the nurse can use to handle occupational stress. Method: This literature study is based on ten original articles that was analyzed based on a thematic analysis. Results: The results show different coping strategies that nurses can use to manage the occupational stress. The themes that could be found were The External factors such as Social support, Behavioral strategies and Individual strategies. Internal factors were Self-control, Positive thinking, Spirituality and relaxation. Conclusion: The nurses need coping strategies for dealing with occupational stress. There are different coping strategies, and these are managed individually. Implications: There is a need to educate nurses to shed light on different coping strategies that preventively can be used against occupational stress. Further research is required to implement the coping strategies and to maintain the nurse's health. / Bakgrund: Stress har olika betydelser för olika individer i olika kontexter. För att inte få en negativ påverkan av stressen behöver kroppen återhämtning. Arbetsrelaterad stress är en orsak till frånvaro från arbetet. Sjuksköterskan påverkas dagligen av arbetsrelaterad stress ochbehöver strategier för att underlätta hanteringen av den. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan använda sig av för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på tio original artiklar som analyserades utifrån en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar på olika hanteringsstrategier som sjuksköterskor kan använda sig av i den arbetsrelaterade stressen. De teman som kunde urskiljas i studien var Yttre faktorer som Socialt stöd, Beteendestrategier och Individuella strategier. Inre faktorer var Självkontroll, Positivt tänkande, Andlighet och avslappning. Slutsatser: Sjuksköterskan behöver strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Det finns olika hanteringsstrategier och dessa hanteras individuellt. Implikationer: Det finns ett behov utav utbildning för sjuksköterskor för att belysa olika hanteringsstrategier som kananvändas preventivt mot arbetsrelaterad stress. Fortsatt forskning erfordrasför att implementera hanteringsstrategierna och för att bibehålla sjuksköterskans hälsa.

Bakgrund: Vårdpersonal på akutmottagning besitter en högre autonomi, bredare kompetens samt högre nivå av teamarbete och kommunikation vilket har visat en lindrande effekt på arbetsrelaterad stress. Trots detta har tidigare studier rapporterat att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning i större utsträckning upplever arbetsrelaterad stress till skillnad från sjuksköterskor som arbetar inom andra vårdinstanser.  Motiv: Kvalitativ forskning inom det valda ämnet arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagning är limiterat och det föreligger brist på vetenskapliga studier som utförts på akutmottagning i Sverige. De besparings- och effektiviseringskrav vården står inför har resulterat i ökad arbetsbörda och arbetsrelaterad stress hos akutsjukvårdspersonalen. Motivet till studien var att bidra med en djupare kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning i norra delen av Sverige.   Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning.  Metod: Studien utfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige och kvalitativ metod innehållande enskilda intervjuer valdes då ambitionen var att studera sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av textmaterialet. Resultat: Studiens fynd omfattade tre teman och dessa var; Att känna sig belastad och otillräcklig, Strävar efter kontroll samt Hinder inom verksamheten.  Konklusion: Sjuksköterskor på akutmottagning blir ofta utsatta för tidspress, hög arbetsbörda och prestationskrav vilket ökar risken för arbetsrelaterad stress. Stöd från arbetsgruppen i form av reflekterande samtal  är av stor vikt och det finns ett behov av reflekterande gruppsamtal för att förbättra det sociala stödet och teamkänslan på akutmottagningen.

Bakgrund: Sedan slutet av 1990-talet har det i Sverige skett en ökning av långtidssjukskrivningar som framförallt beror på psykisk ohälsa. Personal inom sjukvården anser att deras arbete är stressigt och sjuksköterskor upplever att arbetet kan vara psykisk påfrestande. Orsakerna till detta antas bland annat bero på de omorganisationer och neddragningar som skett de senaste decennierna. Sjuksköterskans profession innebär ett ansvar för patientens omvårdnad som ska grundas på vetenskap och evidens. Dessutom ska sjuksköterskans arbete vara personcentrerat, följa regelverk och lagar så att god patientsäkerhet upprätthålls. Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom, vilket inte bara påverkar sjuksköterskan psykiskt och fysiskt, utan även organisationens produktivitet genom minskad motivation bland anställda. Syfte: Att belysa vilka faktorer som kan bidra till att Nordiska sjuksköterskor drabbas av stress och utmattningssyndrom Metod: En litteraturöversikt med analys av 10 originalartiklar Resultat: Resultatet delades in i två teman: yttre faktorer och inre faktorer. De yttre faktorerna var hög arbetsbelastning och krav, bristande delaktighet och ledarskap samt bristande socialt stöd och samarbete. De inre faktorerna sjuksköterskorna upplevde var otillräcklighet och engagemang. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversikten som metod för examensarbetet och i resultatdiskussion diskuteras resultatet utifrån Antonovskys holistiska modell KASAM samt vetenskaplig litteratur. / Background: Since the late 1990's there has been an increase in long-term sick leave in Sweden due to mental illness. Healthcare staff consider work as stressful and nurses feel that their work may be mentally stressful. The reasons for this are assumed to the reorganization and cuts that have taken place in the recent decades. The Nurse´s profession means responsible and ensuring that the patient receives care, based on science and evidence. In addition, the nurse´s work should include looking after the patient´s individual needs and comply with regulations and laws to maintain patient-safety. Long-term stress can lead to burnout, which not only affects nurse´s mentally and physically health but also the organization's productivity through employees reduced motivation, and sick leave. Aim: To highlight which factors could contribute to Nordic nurses suffering from stress and burnout. Method: A literature review of 10 original articles Results: The results were divided into two themes: external and internal factors. The external factors that the Nordic nurses experienced were high workloads and demands, lack of participation and leadership as well as lack of social support and cooperation. The internal factors that nurses experienced were commitment and feelings of insufficiency. Discussion: In the method discussion, the literature review is discussed as a method for the degree project, and in the result discussion the results are discussed based on Antonovsky's holistic model SOC as well as scientific literature.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är ett växande problem idag. Det kan leda till ohälsa hos sjuksköterskor samt påverka patientsäkerheten. Sjuksköterskan skall sköta sin egen hälsa så förmågan att ge god vård inte äventyras. Arbetsgivaren är skyldig att verka för en god arbetsmiljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med totalt 17 vetenskapliga artiklar med studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod ingick. Studierna sammanställdes och analyserades utifrån en innehållsanalys och en integrativ litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna; För mycket att göra på för lite tid, vacklande hälsa, problem inom personalgruppen, patienters och anhörigas förväntningar och krav, avsaknad av stöd, uppskattning och delaktighet samt upplevd stresshantering. Det framkom att den arbetsrelaterade stressen kunde påverkas av ålder och erfarenhet, kultur, antal barn, anställningsform och inom vilken sektor sjuksköterskorna arbetade. Diskussion: Enligt Karasek och Theorells Krav-kontrollmodell placeras sjuksköterskan i den spända situationen som innebär risk för ohälsa. För att komma ur situationen bör sjuksköterskor få mer kontroll samt stöd vilket arbetsgivaren bör samverka för. Sjuksköterskor är skyldiga att arbeta för en god hälso- och sjukvård vilket hindras på grund av den arbetsrelaterade stressen. Slutsats: Arbetsgivare bör vara lyhörda och tillsammans med sjuksköterskorna verka för en god arbetsmiljö och säkerställa patientsäkerheten. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad arbetsgivare tillsammans med sjuksköterskor kan göra för att förebygga arbetsrelaterad stress, förbättra arbetsmiljön samt patientsäkerheten. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-05</p>

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal har ett yrke med hög arbetsbelastning som riskerar att leda till arbetsrelaterad stress som i sin tur kan leda till att patientvården påverkas. Det resulterar även i hög sjukfrånvaro, extra ekonomiska utgifter och hög personalomsättning. Följden av detta blir att samhället och organisationen förlorar både kompetens och ekonomiska medel. De senaste åren har användandet av mindfulness uppmärksammats inom den svenska hälso- och sjukvården. Den hittills genomförda forskningen tyder på att mindfulness kan ha gynnsamma effekter så som stressminskning, avslappning och förbättring av livskvalitén. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ samt mixad ansats inkluderades. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: I resultatet framkom det två kategorier: Mindfulness-baserade interventioner som kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress samt mindfulness påverkan vid arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att mindfulnessträning har en reducerande påverkan på stress, utmattning, depression och ångest samt en ökning av medkänsla och medveten närvaro. Slutsats: Mindfulness har en mängd olika variationer av interventioner som kan vara fördelaktiga för att minska hälso- och sjukvårdspersonalens stress. Mindfulness som intervention har potential att effektivt minska arbetsrelaterad stress bland hälso- och sjukvårdpersonal. Litteraturöversiktens resultat är relevant för att minska stressnivå hos hälsooch sjukvårdspersonal vilket medför minskade vårdkostnader samt öka förutsättningar för att ge god och säker vård till patienten. / Background: Health care professionals have a profession with a high workload that risks leading to work-related stress, which in turn can lead to patient care being affected. It also results in high sick leave, extra financial expenses and high staff turnover. The consequence of this is that society and the organization lose both competence and financial resources. In recent years, the use of mindfulness has gained attention in Swedish health care. The research conducted so far suggests that mindfulness can have beneficial effects such as stress reduction, relaxation, and improving the quality of life. Aim: The purpose of the literature review was to compile current research on mindfulness as an intervention to manage work-related stress among health care professionals. Method: The study was conducted as a literature review which included 15 scientific articles with a quantitative, qualitative and mixed-method. The searches were made through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. R esults: In the result, two categories emerged: Mindfulness-based interventions that can be used to deal with work-related stress and mindfulness impact on work-related stress. The results showed that mindfulness training has a reducing effect on stress, burnout, depression and anxiety, as well as an increase in compassion and conscious presence. Conclusion: Mindfulness has a variety of interventions that can be beneficial in reducing the stress of health care professionals. Mindfulness as an intervention has the potential to reduce work-related stress among healthcare professionals effectively. The results of the literature review are relevant to reducing the stress level of health care professionals, which results in reduced healthcare costs and increased conditions for providing good and safe care to the patient.