Syftet med studien var att undersöka vilka strategier erfarna lärare använder sig av och hur de arbetar för integrering i klassrumsundervisning för nyanlända elever. Studien är kvalitativ och baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med erfarna lärare i en kommun i norra Sverige och alla lärare har arbetat med minst fem nyanlända elever i sin karriär. Resultatet visade att lärarna fått sina strategier för att undervisa nyanlända elever genom erfarenhet och upplever att de inte fått tillräckligt med utbildning. Lärarna förespråkar ett användande av strategier som bildstöd, IKT, modella och social interaktion. Resultatet stämmer överens med forskningen om hur lärarnas arbete för integrering ska gå till. Slutsatsen blev att framgångsrika strategier och integreringsarbetet korrelerar med varandra. / The purpose of the study was to investigate what strategies experienced teachers use and how they work for integration into classroom teaching for newly arrived students. The study is qualitative and based on six semistructured interviews with experienced teachers in a municipality in northern Sweden and all teachers have worked with at least five newly arrived students in their careers. The results showed that the teachers received their strategies to teach new arrivals through experience and experience that they did not receive enough education. Teachers advocate the use of strategies such as image support, ICT, modella and social interaction. The result is in line with the research on how teachers' work for integration will be addressed. The conclusion was that successful strategies and integration work correlate with each other.

Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse.