Syfte: Studiens syfte var att beskriva stressfaktorer arbetsterapeutstudenter som studerar på distans i Sverige upplever under sina studier. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ design som är lämplig för att fånga en persons upplevelser och erfarenheter. Deltagarna var 15 studenter som studerar eller har studerat arbetsterapeutprogrammet på distans via Luleå tekniska universitet. Enskilda intervjuer genomfördes där semistrukturerade frågor ställdes. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ induktiv innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom av analysen var Brist på kontroll; Otydlig gräns mellan skola och privatliv; Faktorer kring campusveckor; Förändringar i aktivitetsmönstret. Resultaten visade att stress uppkom då det fanns en otydlig struktur i kurser, när tiden inte räckte till, när grupparbeten inte fungerade och när det var svårt att få tag på lärarna, detta var situationer studenterna själva inte kunde kontrollera över. Resultatet belyser även stress som uppkom till följd av att studenterna inte upplevde någon tydlig gräns mellan skola och privatliv samt att  faktorer kring campusveckorna skapade stress. Under de stressiga perioderna visade resultatet även hur studenterna fick förändrat  aktivitetsmönster som i sin tur orsakade ytterligare stress.  Slutsats: Slutsatsen av studiens resultat är att arbetsterapeutstudenter som studerar på distans i Sverige upplever stress på olika sätt i samband med sina studier samt att inte ha aktivitetsbalans påverkar studenternas hälsa och välmående på ett negativt sätt.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva om arbetsterapeuter kan främja aktivitet och delaktighet för elever i grundskola och gymnasium Metod: Som metod valdes allmän litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderade 11 studier som inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Studierna inkluderade  kvalitativa-, kvantitativa-, fallstudier samt mixade metoder. Respektive studie kvalitetsgranskades och analyserades i fyra steg. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; arbetsterapeutisk teoribildning, arbetsterapeutiska interventioner och program samt samverkan mellan aktörer. Resultatet visade på två arbetsterapeutiska modeller som tagits fram för att stödja arbetsterapeuterna i praktiska arbetet för att främja aktivitet och delaktighet. I resultatet framkom interventioner på individ- och gruppnivå med syfte att främja aktivitet och delaktighet. Resultatet visade på vikten av effektiv samverkan mellan aktörer i skolan för att främja aktivitet och delaktigheten för eleverna.  Slutsats: Litteraturöversikten summerar behovet av och framtagande av arbetsterapeutiska modeller som ska stödja arbetsterapeuten i arbetet för aktivitet och delaktighet. Elevernas sociala interaktionsfärdigheter utvecklades genom arbetsterapeutiska interventioner. Vikten av samverkan framkom mellan arbetsterapeuter, skola, familj och elevhälsoteam samt de svårigheter som samverkan medför. / Objectives: The purpose of the literature review was to compile and describe whether occupational therapists can promote activity and participation for students in elementary school and high school Method: A general literature review was chosen as the method. The literature review included 11 studies retrieved from the PubMed and Cinahl databases. The studies included qualitative, quantitative, case studies and mixed methods. Each study was quality reviewed and analyzed in four steps. Results: The results were compiled into three categories; occupational therapy theory building, occupational therapy interventions and programs as well as cooperation between actors. The results showed two occupational therapy models developed to support the occupational therapists in their practical work to promote participation. The results revealed interventions at individual and group level with the aim of promoting participation. The result showed the importance of effective collaboration between actors in the school to promote participation for students. Conclusion: The literature review summarizes the need for and development of occupational therapy models that will support the occupational therapist in the work for participation. Students' social interaction skills were developed through occupational therapy interventions. The importance of collaboration emerged between occupational therapists, school, family and student health teams, as well as the difficulties that collaboration entails.

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer i arbetsterapeutiska interventioner som möjliggör delaktighet för barn med cerebral pares. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed. I analysen ingick tolv kvantitativa och tre kvalitativa artiklar. Insamlade data analyserades med stöd av Model Of Human Occupation [MOHO] huvudkategorier; Viljekraft - att stödja motivation för delaktighet i aktiviteter. Utförandekapacitet – subjektiv och objektiv syn i utförandet av aktivitet samt Miljö – möjligheter som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter. Vidare delades huvudkategorierna in i fem underkategorier.  Resultat: Resultatet visade att det fanns faktorer utifrån MOHO´s huvudkategorier som möjliggjorde delaktighet för barn med cerebral pares. Barnets viljekraft var en viktig faktor; ett barn som är motiverat att delta i interventionen är mer villig att engagera sig fullt ut. Utförandekapacitet har en betydande roll, om barnet får träna i självvalda aktiviteter och arbeta målinriktat påverkar det direkt deras engagemang i interventionsprocessen. Miljön är ytterligare en avgörande faktor som antingen kan möjliggöra eller begränsa barnets engagemang. En väl anpassad miljö som stödjer barnets behov och förmågor kan möjliggöra delaktighet, medan en begränsande miljö kan minska barnets möjligheter att vara delaktig. Slutsats: I litteraturöversikten framkommer komplexiteten i arbetsterapeutiska interventioner för barn med cerebral pares, där flera faktorer samverkar och påverkar barnets möjlighet till delaktighet.

Psykisk ohälsa är vanligt bland äldre och uppmärksammas inte tillräckligt. Vid 65 års åldern börjar förändringar ske i livet vilket kan leda till nya vanor och rutiner. Vid denna ålder är det många som arbetar mindre och får mer fritid i sin vardag. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan fritidsaktiviteter och psykisk hälsa hos personer som är 65 år och äldre. Studien var en kvantitativ litteraturöversikt och litteratur har sökts i databaserna Cinahl, PsykInfo, PubMed samt Sport Medicine & Education Index. Sökningen resulterade i sju inkluderade originalartiklar, publicerade mellan 2011–2021 och som motsvarade studiens syfte. Artiklarna sammanställdes till fyra rubriker i resultatet. Resultatet i studien visade att aktiva och fysiska fritidsaktiviteter samt fritidsaktiviteter utomhus indikerade på högre nivå av psykisk hälsa hos äldre, än passiva och stillasittande fritidsaktiviteter och fritidsaktiviteter inomhus. Det finns ett samband mellan deltagande i fritidsaktivitet och psykisk hälsa hos äldre. Fritidsaktivitet visar sig ha en positiv påverkan och stor betydelse för äldre personers psykiska hälsa.

Digitalisering inom vården blir alltmer aktuell, det ger fler möjligheter för samhället att möta de behoven som finns. Det är också en kunskap som ständigt utvecklas och förnyas för att bli så effektiv som möjligt. Syftet med den här studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av att genomföra interventioner digitalt inom primärvården. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som hade kunskap inom området. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier och 9 underkategorier. Resultatet visar att informanterna och deras patienter både har positiva och negativa upplevelser av digitala arbetssättet där flexibla, ekonomiska och tidseffektiva aspekter spelar sin roll. Studiens slutsats är att informanterna upplevt digitala interventioner som något positivt och anser att digital vård borde erbjudas i högre grad men att det fortfarande finns negativa aspekter i form av utvecklingsområden och begränsningar. Det visade sig att digitala interventioner behövs förekomma i kombination med fysisk vård. Inom just primärvården och det arbetsterapeuter kan erbjuda så finns det goda förutsättningar till en ökning inom digital vård.

Rehabilitering inom kriminalvården syftar till förebyggande insatser mot återfall i brott. Arbetsterapeutens kunskap om sambanden mellan människa, miljö och aktivitet kan användas för att komplettera existerande rehabilitering. För att kunna utveckla och erbjuda sådana insatser behöver förståelsen för hur miljön påverkar de intagna utvecklas, befintlig forskning sammanställas och arbetsterapi inom kriminalvården belysas. Syftet med detta arbete var att beskriva arbetsterapeuters och intagnas upplevelser av hur fängelsemiljön påverkar de intagnas aktivitetsliv. En litteraturstudie genomfördes och sökningar gjordes i databaserna Academic search premier, CINAHL, APA, PsycInfo, MEDLINE och SocINDEX. Sju artiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet beskriver hur den sociala fängelsemiljön anses hindrande då de intagna upplever bristande tillit och stöd, medan trygghet och tillit påverkar aktivitetslivet positivt. Den fysiska miljön kan upplevas hindrande i sig, men där en strukturerad fysisk miljö också kan möjliggöra positiv förändring. Inom aktivitetsmiljön ses aktivitetsberövande som ett hinder. Studien visar att arbetsterapeutens kompetens kan nyttjas för att skapa en främjande fängelsemiljö och beskriver ett behov av riktade arbetsterapiinterventioner för att möjliggöra en positiv förändring i intagnas aktivitetsliv.

Ryggmärgsbråck är en diagnos inom neuralrörsdefekter som kännetecknar missbildning av ryggmärgen. Symtomvariationen är bred där vissa har nedsatt eller ingen motorisk och sensorisk funktion samt nedsatt känsel eller kognition. Barnens symtombild leder ofta till sämre aktivitetsutförande. Metoder som syftar till att öka förmågan med träning av strategier samt sätta upp tydliga mål och delmål har visat viss inverkan men att tillräcklig kunskap fortfarande saknas för särskilda Arbetsterapeutiska insatser och åtgärder för barn med ryggmärgsbråck. Syftet med denna kvantitativa litteraturöversikt är att undersöka arbetsterapeutiska interventioner som inverkar på aktivitetsutförandet för barn med ryggmärgsbråck. Vid huvudsökning brukades databaserna Pubmed och Cinahl. Sex artiklar inkluderades som redovisades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller. Slutsatsen visade viss inverkan på aktivitetsutförandet men att specifika arbetsterapeutiska interventioner inte kunnat specificeras, däremot visade studien att interventionernas tillvägagångssätt ansågs ha god inverka på aktivitetsutförandet hos barn med ryggmärgsbråck.

Ett symtom som kan uppkomma i samband med stroke är neglekt. Neglekt innebär svårigheter att uppmärksamma ena sidan av kroppen samt stimuli som uppkommer vid den påverkade kroppshalvan. Att drabbas av neglekt kan innebära en lång rehabiliteringsperiod och begränsar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeutiska interventioners effekt för att möjliggöra aktivitet i det dagliga livet för personer som har neglekt. Den metod som har valts var en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Författarna har använt sig av både manuell sökning och databassökning. Urvalet genomfördes i flera steg för att hitta artiklar som besvarade studiens syfte. Åtta artiklar av kvantitativ ansats presenterades och analyserades enligt den traditionella modellen och delades upp i top-down och bottom-up interventioner. Resultatet visade att det fanns arbetsterapeutiska interventioner som visade på en förbättring av aktivitetsutförande i ADL för personer som har neglekt. Författarna anser att det inte finns tillräckligt med studier som har huvudfokus på ADL vilket indikerar på att mer forskning behövs inom området.

Hälso- och sjukvårdens användning av digitala verktyg utvecklas i allt snabbare takt, vilket påverkar olika professioner på olika sätt. Videosamtal är ett digitalt verktyg som kan användas av bland annat arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med videosamtal som verktyg inom vuxenpsykiatrisk verksamhet för personer med psykisk ohälsa. Studien utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med tre informanter som arbetade som arbetsterapeuter inom vuxenpsykiatrisk verksamhet i Norrland. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterar erfarenheter, som grupperades till fyra kategorier: Digitala förutsättningar påverkar arbetet, Videosamtal påverkar arbetsterapeuternas arbete, Olika faktorer påverkar valet av videosamtal och Framtidsvisioner om videosamtal som verktyg, med tillhörande tolv underkategorier. Det visade sig vara övervägande positiva erfarenheter som påverkat både patienter och arbetsterapeuter. Videosamtal möjliggör större delaktighet och tillgänglighet för patienter och arbetsterapeuterna har erfarit mer effektivitet och flexibilitet i arbetet med videosamtal som digitalt verktyg. Konklusionen är att erfarenheterna till stor del kan styrkas av aktuell forskning och litteratur inom ämnet. Det förekom däremot vissa skillnader mellan de undersökta erfarenheterna och litteraturen. En skillnad var att litteraturen nämnde att digitala interventioner gav likvärdiga resultat som fysiska, medan arbetsterapeuterna ansåg att vissa moment ej kan utföras digitalt och ger alltså inte likvärdiga resultat som vid fysiskt möte.

Sexuell hälsa är ett område som faller innanför ramen för arbetsterapi. Trots detta är det inte en självklarhet att tala om sexuell hälsa, varken under utbildningen eller med klienter. Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska yrkesverksamma arbetsterapeuters samt arbetsterapeutstudenters perspektiv kring klienters sexuella hälsa. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt och vid huvudsökningen användes databaserna APA PsycInfo, Cinahl samt SocINDEX. Slutligen granskades samt analyserades sju vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de flesta deltagarna upplevde att sexuell hälsa var en del av arbetsterapi men att de sällan talar om det med sina klienter. Detta berodde bland annat på kunskapsbrist, komfortnivå, kön, klientfaktorer och arbetsmiljön. Slutsatser som kan dras utifrån litteraturöversikten är att mer kunskap kring ämnet sexuell hälsa är nödvändigt och arbetsterapeuter måste bli mer bekväma med att adressera sexuell hälsa, oavsett klientfaktorer, för att upprätthålla en holistisk vård.