Det är många i Sverige som extraarbetar under studietiden och att göra det innebär att ha en stor mängd produktiva aktiviteter, vilket kan påverka hälsan negativt. Samtidigt leder arbete vid sidan av studier till fördelar såsom beredskap inför arbetslivet och förbättrad ekonomi. Syftet med studien var att beskriva universitetsstudenters upplevelser av att extraarbeta under terminerna vid sidan av heltidsstudier. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med åtta informanter i åldrarna 21–25 år som studerade och extraarbetade på olika orter i Sverige. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultaten presenterar upplevelser som grupperades i tre kategorier och sju underkategorier. De mest förekommande upplevelserna visade sig vara tidsbrist i de vardagliga aktiviteterna, negativ påverkan på hälsan i form av stress och att extraarbete innebar större ekonomisk frihet. Det visade sig att den stora mängden produktiva aktiviteter många gånger kunde leda till stressiga situationer då extraarbete, studier och fritidsaktiviteter var förlagda samtidigt. Författarna diskuterar att extraarbete vid sidan av heltidsstudier kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans och hur arbetsterapi kan stödja dessa personer. Författarna drar slutsatsen att extraarbete vid sidan av heltidsstudier i en svensk kontext kan bidra till en problematisk aktivitetsbalans då studenterna har brist på tid till annat, som exempelvis fysiska, sociala aktiviteter och sömn. Däremot visar sig extraarbetet för vissa kunna vara ett lugnande avbrott från studierna.

Bakgrund Stroke är ett samlingsnamn för de tillstånd som minskar blodcirkulationen i hjärnan vanligtvis blodpropp eller hjärnblödning. Konsekvenser av en stroke kan resultera i svårigheter i aktivitetsutförandet. Arbetsterapeuten kan med sitt holistiska synsätt understödja strokedrabbade personer i att få en fungerande vardag och en ökad livskvalitet.  Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur den arbetsterapeutiska uppföljningen uppfattas av strokedrabbade personer efter avslutad sjukhusvistelse. En kvalitativ metod med ett nätverksurval och semistruktuerade intervjuer har använts. Urvalet gjordes genom kontakt med fyra strokeföreningar varav tio respondenter intervjuades. Innehållsanalysen utfördes utifrån stöd av Kristenssons (2014) modell för dataanalys. Resultatet visade att strokedrabbade personer uppfattar den arbetsterapeutiska uppföljningen efter avslutad sjukhusvistelse som bristande vad gäller kommunikation och struktur samt en avsaknad till inflytande i sin arbetsterapeutiska rehabilitering. Slutsats Respondenterna menar att den arbetsterapeutiska uppföljningen behöver baseras på tydlig kommunikation från arbetsterapeut samt ge strokedrabbade personer möjlighet till inflytande i sin rehabilitering.

Bakgrund: Att åldras och en dag bli pensionär är något som många kommer att få uppleva. Att gå i pension är en process i flera steg som vanligen startar med tankar kring pensioneringen. Tankarna påverkar även agerandet och känslorna inför den kommande förändringen. Syftet är att undersöka vilka förväntningar och resonemang blivande pensionärer har gällande omställningen och livet efter förvärvsarbete. Metod: Kvalitativ metod används där 12 deltagare i åldrarna 60–64 år intervjuades med stöttning av egenutformad semistrukturerad intervjuguide, materialet transkriberades och analyserades efter kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras under fyra huvudteman med totalt nio under teman som beskriver olika delar av resonemanget deltagarna har om kommande pension. Huvudtemana är Deltagarnas inställning till kommande förändringar i livssituationen, Olika faktorer som påverkar deltagarnas beslut om pensionering, Förberedelser som deltagare har vidtagit inför pensionen och Förväntningarna som deltagarna har på framtiden. Konklusion: Resultatet pekar på att de tankar och förberedelser som har startat hos deltagarna är oftast av positiv karaktär. Att det kommer en tid med omställning är de förberedda på, det kommer att leda till frihet och möjlighet att styra över sin tid.

No description available.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Inom forskning är det vanligt att fokus läggs på riskfaktorer när det gäller stress. Därför finns det ett kunskapsbehov angående friskfaktorer vid återhämtning från stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att beskriva hur aktiviteter bidrar till välbefinnandet för personer med stressrelaterad ohälsa och även belysa aktiviteternas betydelse i livet. Sex personer med stressrelaterad ohälsa intervjuades och för att analysera det insamlade materialet användes kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier ‘Egenskaper i aktivitet som bidrar till välbefinnande’, ‘Olika sinnestillstånd som uppnås i aktivitet’, ‘Olika värden av aktivitet som bidrar till välbefinnandet’ samt ‘Att välja aktiviteter som leder till välbefinnande’. Resultatet visade att vilka aktiviteter som bidrar till välbefinnandet är individuellt och kan inte generaliseras men ett samband mellan vissa inneboende egenskaper som aktiviteterna består av kunde ses. Studien synliggjorde att aktivitet kan bidra till välbefinnande och kan användas för att minska stressrelaterad ohälsa. Utifrån resultatet i studien anser vi att det finns flertalet friskfaktorer i aktivitet som kan vara till stöd för arbetsterapeuter i mötet med personer med stressrelaterad ohälsa.

No description available.

Bakgrund Hållbar utveckling har ett ökande fokus i samhället. Dagligen nämns det i samhällsdebatten och media om åtgärder för att främja och upprätthålla välståndet i en värld som hela tiden påminns om den pågående klimatförändringen.  Arbetsterapeututbildningen har idag endast ett fåtal kurser som har en inriktning mot hållbar utveckling medan behovet av kunskap för förståelse av sambandet mellan ämnet och arbetsterapi ökar. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutstudenters kunskaper och attityder till hållbar utveckling. Kvantitativ metod användes i en egenutformad enkätundersökning. Deltagarna studerade sista terminen på arbetsterapeutprogrammet. Total 28 enkäter besvarades. Insamlade data sammanställdes via statistikprogrammet SPSS och analyserades deskriptivt.  Studiens resultat visar att deltagarna tycker att det är viktigt att få kunskap om hållbar utveckling och att man under utbildningen får möjlighet att lära sig mer om ämnet. Deltagarna angav att det fanns ett intresse av att arbeta med hållbar utveckling i sin kommande profession, men att flera inte känner sig tillräckligt förberedda. Författarnas slutsats är att ämnet hållbar utveckling behöver inkluderas mer under utbildningen för att öka kunskapen och ta vara på den kompetens arbetsterapeuter har som kan bidra till samhällets och individens hälsa.

Ungefär 1.7 miljarder människor världen över lider av någon form av muskuloskeletal sjukdom. Enligt World Health Organization (2021) lider 343 miljoner människor i världen av sjukdomen artros, vilket är en sjukdom som negativt kan påverka personers vanor, välmående och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka arbetsterapeutiska interventioner som kan förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. Metod: Examensarbetets design var en scoping review. Datainsamling gjordes genom sökningar i databaserna CINAHL with full text, PubMed, Medline och AMED. Databassökning av litteratur resulterade i sex artiklar som togs med som en del av resultatet samt ytterligare sex artiklar från manuella sökningar hittades, vilket mynnade ut i totalt tolv artiklar. Artiklarna var publicerade mellan år 2003–2021. Resultat: Resultatet visade att en rad olika arbetsterapeutiska interventioner som tillhandahålls för individer med sjukdomen artros. Interventionerna varierar beroende på vilken typ av artros individen har och interventionerna kan tillämpas med olika fokus, däribland: smärthantering, utmattning och engagemang i fysisk aktivitet. Slutsats: Slutsatsen av detta examensarbete visar fem olika arbetsterapeutiska interventioner som kan användas för att förbättra eller bibehålla förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet hos människor med artros. De fem olika interventionerna är hjälpmedel, handortoser, träning, utbildning och strategi. Interventionerna varierade och hade olika fokus beroende på om artros fanns i nedre eller övre extremitet.

Perceptionsavvikelser är vanliga hos personer med autism och kan utlösa problemskapade beteenden, stress och obehag. Påverkas förmågan att utföra aktiviteter kan detta ge negativa konsekvenser på människans välbefinnande och hälsa. En scoping review genomfördes i syfte att utforska om och på vilket sätt bearbetning av sinnesintryck påverkar utförande av vardagliga aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. Tjugoen artiklar inkluderades i studien. Resultatet presenteras i tre kategorier: Autismens inverkan vid bearbetning av sinnesintryck; Kontextens betydelse i bearbetning av sinnesintryck; Bearbetning av sinnesintryck påverkar aktivitetsutförandet. Som konklusion påverkar avvikande bearbetning av sinnesintryck beteende, aktivitetsutförande och tolkning av omgivningen vilket bör belysas tidigt i den arbetsterapeutiska bedömningen och vid insatser.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har nedsatta kognitiva förmågor och bristande interaktions- och kommunikationsförmågor, vilket leder till svårigheter i aktiviteter ihop med andra i skolmiljön. Kognitiva dysfunktioner leder till delaktighetsinskränkning och påverkar aktivitetsutförande i vardagsaktiviteter samt skolaktiviteter. Skolmiljön och skolaktiviteter är inte individanpassade vilket skapar problem i aktivitetsutförande för elever med olika funktionshinder. Syftet var att undersöka vilka interventioner som påverkar aktivitetsutförandet i skolan för barn med ADHD eller AST. Datainsamlingen utfördes i databaserna Web of science, PsycInfo, ERIC, PubMed och AMED och resulterade i 17 vetenskapliga artiklar. Efter analys skapades tre teman som benämns kognitiva interventioner, sensoriska interventioner samt utbildning och samverkan. I resultatet beskrivs att interventioner i skolan fokuserar på att förbättra elevernas kognitiva strategier, förändra beteenden och vikten av samverkan och utbildning. Hjälpmedel och miljöanpassningar ger i kombination med strategier och beteendeförändringar förbättrat aktivitetsutförande och en ökad delaktighet i skolaktiviteter.