Tillgänglighet och rätten att deltaga i samhället, oavsett funktionsnedsättning eller inte, bör vara på lika villkor för alla individer. Regeringen har satt upp mål för att undanröja enkelt avhjälpta hinder innan utgången av 2010, vilket nu har passerat. Syftet med studien var att beskriva tillgängligheten på hamburgerrestauranger för personer i rullstol samt undersöka i vilken omfattning enkelt avhjälpta hinder och övriga hinder existerade. Vid undersökningen användes en checklista för att bedöma sju hamburgerrestauranger i en mellanstor stad i Sverige. Bedömningsområdena var Entré, Vertikal förflyttning Trapp/Ramp, Rum och utrymme, Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk, Skyltning och Inredning. Checklistan bearbetades fram från en redan existerande från myndigheten Handisam och riktlinjer från Boverket. Checklistan kom att bestå av totalt 104 bedömningspunkter. För att få tydligare översikt över olika typer av hinder samt se huruvida regeringens och riksdagens mål uppnåtts urskiljdes enkelt avhjälpta hinder från de övriga hindren. Resultatet visar på att målet för att undanröja alla enkelt avhjälpta hinder innan slutet på 2010 inte uppfyllts samt att andra brister i tillgängligheten fortfarande existerar. Totalt identifierades 145 hinder i samtliga lokaler varav 27 var enkelt avhjälpta hinder och 113 var övriga hinder. De bedömningsområden som hade flest hinder var Toalett användbar för personer i rullstol, Beställningsdisk och Entré. Samtliga restauranger hade hinder inom nästintill alla bedömningsområden.Slutsatsen i studien är att tillgänglighetsarbetet måste fortsätta och att en enklare och mer lättförståelig mall för inventering av publika lokaler kan hjälpa ägare att tillgängliggöra sina lokaler.

Syfte: Syftet var att beskriva aktiviteter i vardagen hos ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning samt deras upplevelser av att varken arbeta eller studera. Metod: För genomförande av detta examensarbete användes en induktiv ansats. Det skapades en deskriptiv design med en kvalitativ ansats i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dessutom tillkom enstaka kvantitativa inslag efter användning av VAS. Den urvalsmetod som tillämpades i examensarbetet var bekvämlighetsurval. Utifrån en modifierad intervjuguide med utgångspunkter i det arbetsterapeutiska intervjuinstrumentet “Bedömning av Delaktighet i Aktivitet” intervjuades 13 informanter. Intervjudata bearbetades systematiskt och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom var ”möjligheter och begränsningar i aktiviteter”. Det övergripande temat skapades utifrån kategorierna: ”viktiga delar i vardagen”, ”aktivitetsobalans”, ”fråntagen möjlighet att utföra aktivitet”, ”faktorer som hindrar aktivitet” samt ”aktiviteter utan mening”. Slutsats: Informanternas berättelser har bidragit till en ökad förståelse för målgruppen. Resultatet påvisade att informanterna har skilda upplevelser kring sin situation och en påtaglig minskad tillfredsställelse med hur deras vardag ser ut kunde konstateras.

Syftet var att beskriva användning, erfarenheter och betydelser av internet hos män och kvinnor över 65 år, ur ett aktivitets- och delaktighetsperspektiv. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Enkäten utformades av författarna till examensarbetet med stöd av begrepp från Model Of Human Occupation. Totalt 50 enkäter delades ut och 38 enkäter besvarades. Datamaterialet bearbetades deskriptivt och analytiskt. Resultatet visade att 17 av 19 respondenter i åldersgruppen 67-76 år använde internet jämfört med 10 av 18 respondenter i åldersgruppen 77-94 år. Tre fjärdedelar i målgruppen var användare av internet och de flesta använde dessutom internet varje dag. Vad internet användes till överensstämde inte alltid med vad respondenterna upplevde som betydelsefullt. Alla respondenter förutom två, som var internetanvändare, kände sig delaktiga i samhället. Majoriteten av respondenterna upplevde tillfredsställelse med sina vardagsaktiviteter. Slutsatsen är att både användare och icke-användare av internet kände sig delaktiga i samhället och upplevde tillfredsställelse med sina vardagsaktiviteter. Internetanvändning behöver inte betyda känsla av delaktighet. Att söka efter information var den internettjänst som användes mest bland respondenterna. Vad internet användes till överensstämde inte alltid med vad respondenterna upplevde som betydelsefullt.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med klienter i arbetsför ålder med långvarig smärta inom primärvård. För att besvara syftet valde författarna att använda en kvalitativ metod med intervju för datainsamling. Tio arbetsterapeuter verksamma inom primärvård intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Erbjuda arbetsterapeutiska interventioner efter individuella behov och önskemål; Personliga och kontextuella faktorers inverkan på val av interventioner; Betydelse av prevention och samverkan med andra parter. Studiens resultat avspeglade arbetsterapeuternas erfarenheter av ett klientcentrerat arbetssätt där klienternas behov och önskemål var vägledande, men även att samverkan i arbetet var centralt. De interventioner som arbetsterapeuterna erbjöd var mångsidiga. Interventionerna syftade till att öka klienternas medvetenhet och kunskap samt ge dem verktyg och strategier för att uppleva balans i vardagen, trots smärta. Arbetsterapeuterna såg även betydelsen av att interventioner påbörjades i ett tidigt skede för att kunna förebygga långvarig smärta. Studiens resultat kan bidra med att belysa den roll arbetsterapeuter har inom primärvård i arbetet med klienter med långvarig smärta. Det finns behov av forskning som sätter fokus på arbetsterapi inom primärvård och klienter i arbetsför ålder med långvarig smärta.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett problem bland patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska slutenvården. Patienter med psykisk ohälsa har en sårbarhet och löper större risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Syftet är att beskriva hur personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård upplever patienternas förutsättningar till att skapa hälsofrämjande levnadsvanor. Studien omfattar kvalitativ studiedesign där åtta personer som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård intervjuades. I resultatet framkommer det att begränsningen av valet och möjligheten att engagera sig i aktiviteter inverkar negativt på en persons hälsa. Patienterna på kliniken har olika förutsättningar till delaktighet i aktivitet. Resultatet visar att patienternas tidigare vanemönster har inverkan på vilka levnadsvanor patienten har inom slutenvården. Personer med psykisk ohälsa stöter på många hinder i att skapa hälsofrämjande levnadsvanor då de beskrivs ha bristande insikt över vilka konsekvenser deras handlade får i relation till deras hälsa Patientgruppen framställs som rädda för livet utanför den rättspsykiatriska slutenvården och beskrivs trygga i det hospitaliserade klimatet. Detta resulterar i att många vill och blir kvar. Arbetsterapeutens kunskap kring vanor och roller är betydande vid förändring av patienternas levnadsvanor och arbetsterapeutiska insatser kan riktas mot att främja återgång i samhällslivet. Omfattningen forskning inom ämnet är bristande och det behövs mer kunskap om hur rättspsykiatriska kliniker kan arbeta för att främja hälsa och välmående för målgruppen.

Bakgrund​: Daglig verksamhet är en LSS-insats för personer i yrkesverksam ålder. Pensionen orsakar ofta minskad delaktighet i aktivitet och få studier relaterar till hur personen bör involveras i sitt pensionsbeslut. Syfte​: Att beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar sin delaktighet i aktivitet i samband med och efter pension från daglig verksamhet. Metod​: Studien är empirisk med kvalitativ metod som av kombinerat kriterie- och snöbollsurval resulterade i elva intervjuer. Intervjuguiden är teoretiskt förankrad i Model of Human Occupation. Transkriberad data analyserades med systematisk textkondensering. Resultat​: Första temat redovisar positiv och negativ uppfattning av delaktighet vid pension, gemensamt var diffus uppfattning till varför pensionen inföll. Nästkommande tema inbegriper delaktighet i bostaden som förknippades med att självständigt fatta beslut. Tredje temat lyfter att meningsfulla aktiviteter som följt med i pensionsövergången uppfattades främja delaktighet. Avslutande tema utmärker delaktighet i sociala sammanhang som betydelsefullt för välbefinnande och främjar uppfattningen av tillhörighet. Diskussion​: En optimal pensionsövergång bör innefatta individanpassade förberedelser. Beslutsfattandets betydelse kan relateras till erfarenheter från anstaltsvård. Lättillgängliga aktiviteter som samhället erbjöd tillhandahöll omväxling i personens fysiska och sociala miljö. Konklusion​: Förberedelse, successiv övergång, möjligheter att fatta beslut, urval och socialt nätverk var av betydelse för positiv uppfattning av delaktighet i aktivitet efter pension. / Background​: Daily activity centre is an LSS initiative for people of working age. Retirement can often cause reduced participation in activity and few studies relate to how the person should be involved in his own retirement decision. Purpose​: To describe how people with intellectual disabilities perceive occupational participation after and in conjunction with retirement from a daily activity centre. Method​: An empirical study using a qualitative method, with a combined criteria and snowball sampling method resulted in eleven interviews. The interview guide had its theoretical foundation in the Model of Human Occupation. Transcribed data was analysed by systematic text condensation. Result​: The first theme presents positive and negative perceptions of participation in retirement. In general, there was a diffuse perception of why the retirement occurred. The next theme includes participation in the residence that was associated with making independent decisions. The third theme emphasizes that occupational participation was promoted by performing activities that were meaningful before retirement. The final theme distinguishes participation in social contexts as important for well-being and the perception of belonging. Discussion​: In order for the participants to achieve an optimal retirement transition, individualized preparations are required. The importance of decision-making can be related to experience from institutional care. The society provided accessible activities which offered variety in the physical and social environment. Conclusion​: Preparation, successive transition, opportunities to engage in decision-making and join a social network were important to perceptions of occupational participation after retirement.

The purpose of the study was to investigate the clinical reasoning of occupational therapists in the use of therapy dogs. The authors conducted a qualitative study. The participants were eight occupational therapists who worked in different areas of activity. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. The analysis resulted in three categories: the occupational therapist's reasoning on which clients had a need to meet a therapy dog, the occupational therapist's reasoning regarding the planning of the client's therapy with therapy dog ​​and the occupational therapist's reasoning regarding the therapy dog's impact on clients. The result showed that occupational therapists often resonated similarly to those who had a need to meet a therapy dog. One common denominator was that everyone had to prioritize among the clients. Furthermore, occupational therapists described how they reasoned about planning the client's treatment, for example how often clients should meet therapy dogs. Resources were a common factor that determined this but also the clients and the institution. Several occupational therapists described that the therapy dog ​​facilitated their work because it was seen as a motivator to the clients. The result of this study can be used by occupational therapists who want to work or works with therapy dogs and gain an understanding of the clinical reasoning in the use of therapy dogs. / Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters kliniska resonemang vid användandet av terapihund. Författarna genomförde en kvalitativ studie. Deltagarna var åtta stycken arbetsterapeuter som arbetade inom olika verksamhetsområden. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Arbetsterapeutens resonemang om vilka klienter som hade ett behov att träffa terapihund, Arbetsterapeutens resonemang kring planering av klientens behandling med terapihund och Arbetsterapeutens resonemang kring terapihundens inverkan på klienter. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ofta resonerade lika kring vilka som hade ett behov att träffa terapihund. En gemensam nämnare var att alla var tvungna att prioritera bland klienterna. Vidare beskrev arbetsterapeuterna hur de resonerade kring planering av klientens behandling, exempelvis hur ofta klienterna skulle får träffa terapihund. Resurser var en vanlig faktor som avgjorde detta men även klienterna och institutionen. Flera arbetsterapeuter beskrev att terapihunden underlättade arbetet för dem eftersom den sågs som en motivator till klienterna. Resultatet av denna studien kan användas av arbetsterapeuter som vill arbeta eller arbetar med terapihundar samt få förståelse kring det kliniska resonemanget vid användandet av terapihund.

Sammanfattning: Bakgrund: Demens är en sjukdom som ger kognitiva nedsättningar och leder till svårigheter att utföra och delta i vardagliga aktiviteter. Arbetsterapirelaterade insatser syftar till att främja aktivitetsdeltagandet och grundar sig på kunskap som utgår från att aktivitet är något människor mår bra av. Syfte: Studiens syfte var att undersöka arbetsterapirelaterade insatsers påverkan i form av deltagande i vardagliga aktiviteter och i form av socialt deltagande för personer med demens. Metod: I form av en systematisk litteraturstudie sammanställdes resultat från vetenskapliga artiklar. För att hitta studier som svarade på denna studies syfte gjordes sökningar i olika databaser med kombinationer av sökord. Artiklar inkluderades utifrån resultatets relevans och studiernas kvalitet vilket fastställdes med hjälp av resultat- och kvalitetsgranskning. Resultat: Det har visat sig att arbetsterapirelaterade insatser förekommer inom olika aktivitetsområden för personer med demens, bestående av områdena personligt ADL, instrumentellt ADL samt insatser som används inom både personligt och instrumentellt ADL. Olika inriktningar sågs även. Aktiviteter som morgonbestyr, trädgårdsaktiviteter och musikinriktad insats sågs samt även reminiscensbaserad insats. Hemmiljöbaserad insats och funktions- och färdighetsträning visade sig också förekomma. Både påverkan i form av deltagande i aktiviteter och socialt deltagande sågs hos personerna med demens i inkluderade studier. Samtliga studier visade på att den undersökta insatsen gav ett ökat deltagande i aktivitet på något sätt. Det ökade deltagandet sågs i form av påverkan som ökat engagemang, ett bättre fungerande i vardagliga aktiviteter, ökad självständighet och ökat socialt engagemang. Slutsats: Arbetsterapirelaterade insatser har på olika sätt visat sig ge positiv påverkan i form av ökat deltagande i aktivitet och ökat socialt deltagande för personer med demens. Insatserna som har en variation av olika inriktningar förekommer både inom aktivitetsområdet personligt ADL och instrumentellt ADL. Ett ökat deltagande sågs hos personer med olika svårighetsgrad av demens. Sökord: Demens, arbetsterapi, dagliga livets aktiviteter.

Att använda sig av virtuella tv- och dataspel inom rehabilitering är ett relativt nytt medel som det finns begränsat med forskning inom. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva till vilket ändamål virtuella tv- och dataspel används inom rehabilitering och vad det ger för utfall. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod i uppsatsen. De databaser som använts är Amed, Cinahl, PubMed och Medline (via Ebsco). De sökord som använts är virtual video game, video game, computer game, rehabilitation, outcome, movement, playthings och occupational therapy. Artiklar avgränsades efter publiceringsår (2000-2010), att de blivit expertis granskade och inte var litteraturstudier. 11 artiklar utgör resultatet och inkluderades efter inkludering - och exklusionskriterier. Resultat: Virtuella tv- och dataspel används som medel i rehabilitering av framförallt strokedrabbade patienter. Träningen används till störst del av funktionsnedsättning av övre extremitet men även för balans, kognition och nedre extremitet. Studier visar på att effekten av virtuella tv- och dataspel kan förbättra patienters funktionsnedsättningar. Patienter som deltagit i studier där de använder sig av virtuella tv- och dataspel beskriver det som tillfredsställande och utmanande.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ”three track mind” där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren. Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens. Det övergripande temat, Att se till olika aspekter vid bedömning, visar den röda tråden genom kategorierna. Resultatet i vår studie visar på den komplexitet som finns i de resonemang som förs vid bedömning av arbetsförmåga. Något som kan jämföras med clinical reasonings "three track mind" och som framkommer i vårt tema; Att se till olika aspekter vid bedömning. De deltagande arbetsterapeuterna beskriver hur resonemanget i arbetsförmågebedömningarna sker utifrån en mängd olika aspekter, och arbetsterapeuterna menar att de hela tiden måste se till både delarna och helheten. Vilka svårigheter som finns och hur olika faktorer påverkar personen de bedömer, och hur alla faktorer tillsammans är avgörande för personens arbetsförmåga.