I detta arbete vill jag ta reda på hur jag som filmkompositör påverkas av att skriva filmmusik utifrån olika perspektiv och hur detta i sin tur påverkar filmpublikens tolkning av filmen. Jag valde ut fyra perspektiv som är hämtade ur boken On the Tracks av Fred Karlin. Jag valde ut tre filmklipp från kända produktioner, två långfilmer och en TV-serie. Till varje filmklipp skapades fyra olika musikversioner, ett utifrån varje perspektiv. Det blev således tolv musikstycken totalt. Genom att föra loggbok under arbetets gång och låta en lyssningsgrupp svara på frågan ”Hur tycker du att musiken påverkar filmens berättelse?” kunde jag analysera både mitt eget skapande och hur detta i sin tur påverkade publikens tolkning av de filmscener som jag valt. Mitt egna konstnärliga skapande påverkades mycket av de olika perspektiven. Jag tvingades att anpassa musiken till det som skedde i bild och var även tvungen att använda kompositionstekniker som jag inte använt tidigare. Vissa perspektiv var enkla att förmedla till publiken och andra var betydligt svårare. Ibland stämde min och publikens tolkning överens och ibland tyckte vi olika. Det jag kom fram till var att musik som beskriver känslor eller filmens budskap var relativt enkelt att förmedla. Musik som på ett neutralt sett ska beskriva platsen eller situationen i filmen var däremot svårare att förmedla och gav utrymme för en mängd olika tolkningar. Det visade sig att musik nästan aldrig är neutral utan så gott som alltid bidrar med något mer till berättelsen. I några fall visade det sig dock att musik som är diegetisk kan upplevas som neutral eftersom musiken i sådana fall fungerar som en ljudeffekt.  Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte göra filmerna tillgängliga på Diva, däremot finns min musik upplagd för den som är intresserad.

I det här arbetet har jag intresserat mig för stråkarrangering till olika typer av popmusik. Jag har jämfört tre olika metoder och förutsättningar för att skriva stråkarrangemang, varav ett var till egenkomponerad musik och två skrevs till musik komponerad av andra. Jag jämförde metoderna med huvudsakligt fokus på fyra aspekter: effektivitet, upplevelse av kreativitet, musikaliskt resultat och egen tillfredsställelse. Mitt syfte var att undersöka hur ett val av arrangeringsmetod kan påverka både processen och resultatet, samt att utforska hur jag fungerar som stråkarrangör. Den mest effektiva metoden för mig var att arrangera ensam, med de metoder jag är välbekant med. Jag kände mig kreativ när jag skrev arrangemanget till min egen musik och i det ena av projekten till andras musik, men upplevde avsaknad av kreativ stimulans i det projekt där upphovspersonen hade starka visioner för hur arrangemanget skulle låta. Det musikaliska resultatet varierade, kanske delvis beroende på val av metod, men undersökningens karaktär gjorde det svårt att dra några tydliga slutsatser kring samband mellan metod och musikaliskt resultat. Min tillfredställelse med processerna varierade och påverkades av bland annat det klingande resultatet, hur effektivt arbetet fortskred och hur kreativ jag kände att jag kunde vara inom ramarna för projekten. Processerna väckte frågor kring för- och nackdelar med att variera sina metoder och utmana sig som arrangör, om balansen mellan att värna sin egen konstnärliga integritet som arrangör och samtidigt respektera en beställande musikers kreativitet, och om i vilka sammanhang jag känner mig fri rent konstnärligt.

Tanken med detta arbete var att analysera låtar av Bruce Springsteen för att bli bättre på att arrangera musik som honom. För att göra detta valde jag ut 23 av hans låtar och analyserade dem utifrån fem olika arrangeringselement hämtade ur boken The Mixing Engineer's Handbook. Resultatet blev att jag lärde mig mycket om hur man kan arrangera rockmusik och nya sätt att använda instrument. Dock skulle man nog behöva gräva betydligt djupare ner i låtarna för att få ut det där riktiga guldet som är kännetecknet för Bruce Springsteen & The E-Street Band.

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter.   De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare.

Denna uppsats handlar om hur fyra olika musikproduktionsprocesser påverkas två olika arbetsmetoder. Jag utgår från 4 st. egna refräng-idéer inom pop/contemporary-genren. Idéerna innefattar melodi och viss text. Låt A1 och A2 måste jag skriva klart helt och hållet, gällande melodi, text, ackordik och form, innan jag får gå vidare till arrangering. Vid arrangeringen får jag lägga maximalt 3 minuter på att hitta ett ljud för det instrument jag ska lägga till. Jag får under dessa minuter justera reglage på instrumentet men får inte lägga till mixningsverktyg så som EQ, kompressor eller modulationseffekter. Låt B1 och B2 ska jag ta vidare genom att direkt producera dem. De instrument och ljud jag lägger till ska jag direkt börja forma så attt ljuden blir precis så som jag vill att de ska låta i slutproduktionen. Jag får inte lägga till ett nytt instrument innan jag är helt klar med ljudet på det föregående. Jag har, under och efter arbetet analyserat hur min inspiration, trivsel, effektivitet, resultat och beslutsihållighet påverkats av de olika arbetsmetoderna. Det har visat sig att att metoden jag använt för låt B1-B2, nämligen att producera medan jag skriver och arrangerar generellt är bäst. Dock kan den ibland vara inspirationshämmande Nyckelord arrangering, contemporary, pop, musikproduktion, komposition, låtskrivande

I följande studie utforskas egna olika skapandeprocesser och problematiseras genom att sex stycken redan befintliga grundarrangemang efterproduceras genom två olika arbetssätt. Arbetssätten används för att kunna undersöka hur plugins gynnar skapandeprocessen på olika sätt. Olika skillnader, fördelar och nackdelar med dessa två arbetssätt undersöks, samt hur de två arbetssätten påverkar de olika skapandeprocesserna och slutproduktionernas färdiga resultat. Resultatet visar att de främsta skillnaderna inte finns i produktionernas totala kvalitet, utan att de istället finns inom de olika arbetssättens skapandeprocesser avseende effektivitet och inspiration. En slutsats är att det ena arbetssättet bidrar till ökad inspiration, men däremot att detta sätt inte alltid har varit lika effektivt i skapandeprocessen som det andra arbetssättet.

Denna uppsats undersöker elever och lärares uppfattningar av arbetssättet och innehållet i kursen Arrangering och komposition i gymnasieskolan. Vi har kontaktat tre skolor där lärare och elever i kursen Arrangering och komposition har deltagit i vår internetbaserade enkät. Enkäten har innehållit frågor om elevernas musikbakgrund, arbetssätt och innehåll när de har lektion, samt önskemål om alternativ i arbetssättet och innehållet och alternativ till läxor. I vår undersökning av elevers komponerande och arrangerande i gymnasieskolan har vi fått fram att undervisningen på lektionerna ofta består av att läraren har genomgångar av lektionsinnehållet och sedan får eleverna utifrån direktiv jobba individuellt med uppgifterna. De flesta av skolorna har jobbat med instrumentkännedom, transkribering, satslära och stämföring som har arrangerats för olika konstellationer i ett notprogram. Två av skolorna ska komponera, arrangera för olika instrument och ensembler. Eleverna efterlyser en större variation i kursinnehållet som innefattar mer lyssnande på musikstycken som sedan används i arbetet med det egna uttrycket. Eleverna önskar även att man i det fria utrymmet får möjlighet att gå utanför de vanliga kriterierna för arbetet för att utveckla sin personlighet i det egna arrangerandet och komponerandet.

In this project, Anton Forsberg has arranged and performed music (mainly from the jazz idiom) for a growing ensemble, focusing on the guitar’s role and function in different musical settings and contexts. Arranging and orchestrating the guitar in different ways to explore different ways of featuring it has been a central part of the project. The process of choosing musicians, planning repertoire, arranging, rehearsing as well as a description of the final result of every individual composition finally chosen for the final musical recital is described. The result of the project is described both in terms of arranging and in terms of Anton’s work as guitarist and musical director in the different musical contexts through explanations of different choices of guitars, orchestration, strategies for rehearsal-leading and different difficulties experienced along the course of the project. In the end, Anton concludes that the arranging became the main focus point during the project, rather than the guitar and its different possibilities of sound. He also describes what the realization of the project has taught him within the different parts of it, as well as his thoughts on what to do differently when encountering similar projects in his future music career.

<p>Validerat; 20160618 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.