Arbetet ligger som grund för min fortsatta utveckling inom området musikproduktion. Med en egenkomponerad låt utforskas i detta arbete processen att finna en produktion som tar tillvara på låtens unika kvalitéer. Produktionen ämnar även få låten att klinga trovärdigt utifrån sin genre. Arbetets metod beskrivs utifrån produktionstekniska och estetiska perspektiv där referenslyssning, analys av den egenkomponerade låten och musikprogrammet Logic är tongivande. Centralt för projektet är att urskilja och ta till vara på de element som den redan färdigskrivna låten besitter och förgylla dessa på ett tilltalande sätt. Resultatet är två produktioner som klär låten i olika kostymer där den ena klingar mer akustiskt likt den tidigare inspelade demon. Den andra sätter en mer dystopisk och dramatisk prägel med sitt minimalistiska arrangemang. Arbetet genererade både musikaliska och pedagogiska tankar kring hur ämnet musikproduktion kan berika en lärandesituation och musicerande i stort.

TV-spelsmusik och arrangering är något som brinner starkt för mig. Dock kan det finnas bristande intresse för TV-spelsmusik bland professionella musiker. För att öka musikers engagemang när de ska framföra levande TV-spelsmusik, och för att bredda mina arrangeringskunskaper, har jag bearbetat två av mina skrivna arrangemang med hjälp av musikerna själva. Musikerna som deltog i arbetet har fått bidra med egna upplevelser om sina instrument och med återkoppling på deras instrumentstämmor i mina arrangemang. Med detta underlag bearbetades arrangemangen för att sedan repeteras i orkester och till sist framföras på en konsert. Framförandet har utvärderats mot bearbetningarna för att se hur strategierna fungerar i praktiken. Om inte denna bearbetningsstrategi är användbar i framtiden så kommer i alla fall resultatet jag fått från detta projekt vara till nytta. Lärdomen jag fått från genomförandet, och framförallt från musikernas återkoppling och upplevelser, kommer kunna hjälpa all min framtida arrangering och mitt framtida yrkesliv som arrangeringslärare.

In this bachelor project I tried to find if I could enhance my playing and composing by listening to music in an analyzing manner. I listened to jazz music that was recorded in the 1920s and jazz music that was recorded in the present day to try and find different aspects of the music that I enjoyed. Using these aspects, I composed music for a 7-piece band and performed that music in a concert. The goal of this project was not to create a fusion of these different styles of music but to contemplate on what I like in these different styles of music and how I can use that knowledge to my advantage. / <p>Låtlista:</p><p>"En Helt Vanlig Blues" - Uno Dvärby</p><p>"Fel Väder" - Uno Dvärby</p><p>"Henderson" - Uno Dvärby</p><p>"Det Blir bättre Sen" - Uno Dvärby</p><p>"Äntligen Fredag" - Uno Dvärby</p><p></p><p>Medverkande musiker</p><p>Max Agnas - Piano</p><p>Jakob Bylund - Trummor</p><p>Björn Bäckström - Saxofon/klarinett</p><p>Uno Dvärby - Kontrabas</p><p>Hannes Junestav - Trombon</p><p>Viktor Spasov - Gitarr</p><p>Erik Tengholm - Trumpet</p><p></p><p>Konserten filmades och finns bifogad som länk. </p><p>https://www.youtube.com/watch?v=fSH0aAKE5vY&amp;t=1115s</p>

I detta arbete har jag undersökt min personliga identitet som låtskrivare och producent när stora delar av musiken och processen bestämdes av slumpen. Jag spenderade fyra veckor med att skriva fyra låtar baserade på slumpvis förutbestämda premisser inom instrumentering, låtens känsla och textens handling. Jag analyserade dessa låtar i kategorierna Arrangering, Produktion, Sång och Lyrik, och jämförde dem med tidigare låtar jag skrivit. Jag kom fram till att min identitet ligger i hur jag tolkar koncept i både text och musik. Att jag ofta har ett drömskt sound med mycket rum, samtidigt som jag också ofta har en närhet. Mina melodier är lekfulla och rörliga och mina texter har tydliga koncept och metaforer som relaterar till vardagen.

I denna uppsats har arrangörens roll och hur förhållandet mellan arrangemang och original ser ut diskuterats. Syftet har varit att ge förslag på hur man kan genomföra arrangemang av verk som generellt skulle kallas ”oarrangerbara”. Utgångspunkten har varit att studera möjligheterna vid arrangering av sång till instrument, närmare bestämt första satsen ur Claude Debussys sångcykel Ariettes Oubliées, där texten försvinner. Genom att dra en parallell till litterära översättningsmetoder har bl.a. begreppet ”transcreation” diskuterats, och sedan kopplats in i diskussionen om musikaliska arrangemang. Arrangemang av Franz Liszt har även studerats för att ge bredare inblick i hur tidigare arrangemang skapats. En alternativ metod användes, som innebar att röst och saxofon definierades som två olika språk, för att kunna dra en liknelse till ”transkreativ översättning”. Sångstämman modifierades till en saxofonstämma, och melodik i sångstämman reducerades för att ta bort det ”lager” som skapats när melodi var knuten till text. Från denna modifiering kunde nya musikaliska motiv bildas och utvecklas. Detta förlängde styckets form och längd som helhet, men bidrog också till att förstärka de musikaliska riktningar som fanns i originalet. Även pianostämman anpassades för att stärka sitt samband med saxofon istället för röst, vilket ledde till bl.a. dynamiska och melodiska modifikationer. Resultatet blev ett arrangemang som utöver sin direkta koppling till ett original samtidigt kunde sägas vara oberoende från detta ursprung.

Genom detta arbete undersökte jag hur akustiskt pianon kunde användas som ljudkälla för att skapa de ljud jag behövde för att arrangera och producera poplåtar. Tre låtar skapades där ljuden manipulerades utifrån olika metoder. Låt 1 endast använda sig av ”preparerat piano”-tekniker men jag var inte tvungen att manipulera alla ljud. I Låt 2 fick inga ljud låta som ett piano vilket uppnåddes genom samma ”preparerat piano”-tekniker följt av vidare manipulation i datorn. Ljuden i Låt 3 fick jag manipulera så lite eller mycket jag ville, alltså en kombination av metod 1 och 2. Det jag slutligen kom fram till var att känslan av ett fullt arrangemang kunde uppnås med olika manipulationsmetod. Arbetet med den tredje låten var dock för mig mest effektiv då den öppnade upp flest möjligheter samt gav mig mer kontroll.

Det här projektet handlar om att utveckla mitt låtskrivande och vikten av att få både input och output från mina medmusiker och därigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver låtar i genren pop/singer-songwriter men då jag själv är violinist har jag valt att spela med bara stråkinstrument och sång. Bandet består av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som även sjunger. I arbetet kan man läsa om processen genom komponerande, arrangerande och repeterande av de fyra låtarna jag har skrivit. Målet är att skriva låtar, arrangera dem, repetera dem, spela in dem i studio, mixa låtarna och sedan spela dem på en konsert. Dessutom finns det ett mål att utvecklas musikaliskt och personligt och våga stå för den musik jag skriver. Nu finns låtarna upplagda på internet (http:// soundcloud.com/violinne) och jag är mycket nöjd med resultatet. / This project is about developing my songwriting and the importance of getting both input and output from my fellow musicians and thereby inspired to compose and arrange. I write songs in the genre of pop / singer-songwriter but as I myself am a violinist, I have chosen to play with only stringed instruments and vocals. The band consists of me singing and playing the violin, a cello and a violin player who also sings. In this project, you can read about the process by composing, arranging and repeating the four songs I've written. The goal is to write songs, arrange them, repeat them, record them in the studio, mix songs and have a public play. There is also a personal goal to evolve musically and personally, and self courage of the music I write. Now there are songs uploaded on the Internet (http://soundcloud.com/ violinne) and I am very happy with the results. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I denna studie undersöks hur arrangering och komponering av flöjtmusik med interferenstoner kan gå till. Syftet med studien har varit att undersöka skapandeprocessen. I studien beskrivs vad interferenstoner är och hur de fungerar på tvärflöjt. Under studien skapades tre arrangemang och åtta kompositioner som är skrivna antingen för två flöjtister som spelar tillsammans eller för en sjungande flöjtist. Studien identifierar olika resurser som har använts under arrangerings-, och komponeringsprocessen och förklarar även hur de användes. I studien beskrivs också hur arrangemangen och kompositionerna har designats för att interferenstonerna ska uppmärksam- mas. / This study investigates the process of arranging and composing music with difference notes for flute. The purpose of the study was to investigate the creative process. The study also describes what a difference note is and how it works on a flute. During the study three arrangements and eight compositions were created and the pieces are either for two flutists playing together or for one singing flutist. The study identifies different resources that are being used during the arranging and composing process and explains how they are being used. The study further describes how the arrangements and compositions have been designed so that the difference notes will be audible.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.

Trots att Sverige och USA delar liknande åsikter om hur popmusik bör låta på inspelningar, observerar jag en märkbar skillnad i liveframträdanden. Min hypotes är att USA har en allmän "more-is-more-inställning” till processen att producera liveframträdanden, en inställning som är relativt ovanlig i Sverige. Syftet med arbetet är dels att undersöka och utreda denna hypotes. För att göra det genomförde jag intervjuer med 15 svenska musiker och kapellmästare. 14 av 15 intervjupersoner stödde hypotesen. Studien utforskar flera möjliga förklaringar till denna upplevda skillnad, exempelvis trummisens roll. Studien tar också hänsyn till påverkan av den amerikanska inhemska musikindustrins storlek, vilket möjliggör för musiker att specialisera sig och etablera en unik konstnärlig nisch. Utöver jämförelsestudien mellan Sverige och USA, syftar arbetet även till att bidra till min personliga utveckling som arrangör, kapellmästare genom att närma mig det amerikanska idealet inom detta område. Avslutningsvis hoppas jag att denna studie kan få komma att fungera som en katalysator för fortsatta diskussioner och forskning om hur popmusik framställs i Sverige samt den svenska musikbranschens relation till ”more-is- more”. Texten avslutas med en diskussion och förslag till framtida forskning. / Despite Sweden and USA sharing similar views on how pop music should sound on recordings, I observe a noticeable discrepancy in live performances. The primary aim of this study is to identify the reasons behind this perceived difference. My hypothesis is that the US has a general “more-is-more” attitude towards the process of producing live performances, an attitude that is relatively rare in Sweden. To explore this hypothesis, I interviewed 15 Swedish musicians and musical directors. 14 of 15 of the interviewees supported the hypothesis. The study explores several possible explanations for this perceived difference, such as the role of the drummer. The study also considers the impact of the size of the American domestic music industry, which allows musicians to specialize and establish a unique artistic niche. In addition to the comparison study between Sweden and USA, this work also aims to contribute to my personal development as an arranger, musical director, and music producer by approaching the American ideal in this field. In conclusion, I hope that this study can serve as a catalyst for further discussions and research on how pop music is presented in Sweden and the Swedish music industry’s relationship to “more-is-more”. The text concludes with a discussion and suggestions for further research. / <p><em>”Ljudfil 1 – Ett live-ideal för låtproduktion”</em> är ett sammandrag av två spår från en EP där jag och min låtskrivarkollega Simeon Thelander (tillika sångare på projektet) hade avsikten att anamma ett amerikanskt sångideal och tillämpa en more-is-more approach vad gäller musikproduktionen. </p><p>Sammandraget inleds med ett utdrag från låten <em>Child of God</em> och vid 1:05 kommer ett utdrag från en låt som heter <em>Your Word</em>. Jag har varit med och skrivit låtarna samt arrangerat och producerat dem. Andra medverkande inkluderar Ricki Ejderkvist som spelar elgitarr på båda låtarna, Korey Fells spelar talkbox och artsiten Eylie är med och sjunger på <em>Child of God</em>. Emmy Lindéh och Ella Lindéh bidrar med körsång på <em>Your Word</em>. Tobias Grenholm har mixat båda spåren.</p><p><em>”Ljudfil 2 - Produktioner avsedda för framställning av popmusik live”</em> är ett sammandrag av två arrangemang och produktioner jag skapat för olika liveframföranden, vilka jag benämner som <em>Spår 1</em> och <em>Spår 2</em>.</p><p>Sammandraget inleds med ett utdrag från <em>Spår 1</em> där jag står för arrangemang och produktion. Övriga medverkande inkluderar Joshua Foster på trummor och Mathias Lunde på elgitarr. Tobias Grenholm stod för mixningen. För <em>Spår 2</em> står jag för arrangemang och produktion utan ytterligare medverkande. <em>Spår 2</em> inkluderar även vissa element från originalversionen av låten, framför allt perkussiva.</p><p><em>”Ljudfil 3 - En referens till live-musiker”</em> är även det en sammanställning av flera utdrag för en live-produktion. Produktionen är en kombination av element från originalversionerna på respektive låt och tillägg som jag har arrangerat och producerat.</p><p></p>