<p>Flygledare övervakar alla flygplan som färdas världen över genom att se till attflygplanen håller separationsgränserna. Flygledarna jobbar i pass på cirka en timme ochbyts sedan av, en så kallad positionsöverlämning. Det är viktigt att den som tar överpositionen får all information den behöver för att kunna fortsätta leda flygplanen på ett säkert sätt och eventuellt vidta åtgärder för att säkerställa en välordnad flygtrafik. Incidentrapporter visar att ett oproportionerligt stort antal incidenter sker 5- 15minuter efter en positionsöverlämning. På grund av detta vill LFV undersöka hur positionsöverlämningarna går till för att senare kvalitetssäkra dem. Syftet med denna rapport har varit att beskriva positionsöverlämningar på ATCC Stockholm. Resultatet visar att flygledarna till stor del använder sig av en memorerad checklista som inte skiljer sig mycket från den fysiska de har framför sig och följer därmed ett generellt mönster. Det visar även att det svåra kan vara att upprätthålla uppmärksamheten under alla överlämningarna. Resultaten ger LFV en utgångspunkt till att börja med kvalitetssäkringen. Ur ett akademiskt perspektiv visar resultaten en tillämpning på hurde teorier som används i studien kan appliceras i kontexten positionsöverlämningar mellan flygledare.</p>

No description available.

<p>Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet. Detta har gjorts i den här studien då syftet var att utifrån intressenters perspektiv undersöka hur tre organisationer i skilda branscher kommunicerar sin identitet genom artefakter. Branscherna som ingått i studien är bygg-, finans- och IT-branschen. För att genomföra detta har en kvalitativ metod, i huvudsak observationsstudier hos tre organisationer i skilda branscher, tillämpats. Som underlag för studien har teorierna The Organizational Identity Dynamics Model, The VCI Alignment Model och Scheins tre kulturnivåer använts och begreppen symboler och fysisk struktur har även förklarats. För att hitta återkommande mönster som kan visa organisationernas identitet har insamlad data omstrukturerats gång på gång och genom detta kunde en bild av varje organisation skapas och slutsatser dras.</p><p>Organisationen inom byggbranschen uttryckte sin identitet tydligast genom konst, logotyp och symboler då de exempelvis hade byggmotiv på sina tavlor och sin logotyp samt symbol på ett flertal ställen i sin lokal. Genom detta uppfattades organisationen vara professionell, ha hög arbetsmoral, är mycket medvetna om sig själva som organisation och den bransch de arbetar i och är tydliga med att marknadsföra sig. Utöver detta värderar de även de enskilda individerna högt och tycker att det är viktigt att man har en stark gemenskap. Organisationen inom finansbranschen uttryckte sig tydligast genom sitt samarbete och sitt kommunikationsmönster då dem satt fokuserade i arbetsgrupper och diskuterade flitigt. Organisationen uppfattades som neutral och att de värderar arbetsuppgifter och funktionalitet högt. Organisationen inom IT-branschen förmedlade sin identitet tydligast genom sin inredning, logotyp och symboler eftersom att större delen av dess inredning gick i enhetliga färger och former. Dess identitet visade på att organisationen är väldigt medvetna om vad de visar upp och måna om att marknadsföra sig, de är moderna och följer med i samhällets utveckling. Studien därmed visar att organisationer i skilda branscher kan uttrycka sin identitet på olika sätt och med hjälp av olika artefakter. <em><em></em></em></p> / <p>Everything can be observed in different ways depending on who observes it. This can also be applied to how organizations can be analyzed. What views one have of an organization depends on how other sees it. You can get a wider understanding of the organizational culture through studying the organization and reviewing the behavior of the members in the organization. According to researchers, organizational cultures consist of the norms, values, and behaviors one can find in organizations. Those are often expressed through artifacts. To describe the organizational culture and identity one can simply look at the artifacts. This has been done in our study.  The purpose of this study was to investigate how three companies in different industries, the computer industry, the finance industry, and the construction industry, communicate the organizational identity through artifacts. With a qualitative method mainly observations of the three organizations have been made. The study is based on theories such as, The Organizational Identity Dynamics Model, The VCI Alignment Model, and Schein´s three culture levels. The concept of symbols and the physical texture has also been explained. To get an idea of how each organization looks and to be able to draw conclusions, the data collections have been updated many times to find standards that show the organizational identity.  </p><p>The organization in the construction industry showed the organizational identity through their art, their logotype and their symbols. They had for instance painting depicting scenes from the construction industry. One can find their logotype and symbol in many places in the local. This gives the impression that the organization is professional, high working, aware of them self and the industry they work in, and much legible with their marketing. In addition, they value the individual person and fellowship highly. The organization in the finance industry expressed the organizational identity through their cooperation and communication standards. One could see that they were hard-working since they often had focus discussions in small work groups. Through this, one can see the organization as neutral and that they value work and functionality. The organization in the computer industry showed their organizational identity through the interior, the logotype and the symbols, since the greatest part of the interior was shaped and colored homogenously. It appeared that the organization is very aware of their marketing and what they show to the public. They are modern and follow the developments in society. Conclusively, our study showed that one can clearly see that organizations in different industries can communicate the organizational identity in different ways through different artifacts.</p>

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet. Detta har gjorts i den här studien då syftet var att utifrån intressenters perspektiv undersöka hur tre organisationer i skilda branscher kommunicerar sin identitet genom artefakter. Branscherna som ingått i studien är bygg-, finans- och IT-branschen. För att genomföra detta har en kvalitativ metod, i huvudsak observationsstudier hos tre organisationer i skilda branscher, tillämpats. Som underlag för studien har teorierna The Organizational Identity Dynamics Model, The VCI Alignment Model och Scheins tre kulturnivåer använts och begreppen symboler och fysisk struktur har även förklarats. För att hitta återkommande mönster som kan visa organisationernas identitet har insamlad data omstrukturerats gång på gång och genom detta kunde en bild av varje organisation skapas och slutsatser dras. Organisationen inom byggbranschen uttryckte sin identitet tydligast genom konst, logotyp och symboler då de exempelvis hade byggmotiv på sina tavlor och sin logotyp samt symbol på ett flertal ställen i sin lokal. Genom detta uppfattades organisationen vara professionell, ha hög arbetsmoral, är mycket medvetna om sig själva som organisation och den bransch de arbetar i och är tydliga med att marknadsföra sig. Utöver detta värderar de även de enskilda individerna högt och tycker att det är viktigt att man har en stark gemenskap. Organisationen inom finansbranschen uttryckte sig tydligast genom sitt samarbete och sitt kommunikationsmönster då dem satt fokuserade i arbetsgrupper och diskuterade flitigt. Organisationen uppfattades som neutral och att de värderar arbetsuppgifter och funktionalitet högt. Organisationen inom IT-branschen förmedlade sin identitet tydligast genom sin inredning, logotyp och symboler eftersom att större delen av dess inredning gick i enhetliga färger och former. Dess identitet visade på att organisationen är väldigt medvetna om vad de visar upp och måna om att marknadsföra sig, de är moderna och följer med i samhällets utveckling. Studien därmed visar att organisationer i skilda branscher kan uttrycka sin identitet på olika sätt och med hjälp av olika artefakter. / Everything can be observed in different ways depending on who observes it. This can also be applied to how organizations can be analyzed. What views one have of an organization depends on how other sees it. You can get a wider understanding of the organizational culture through studying the organization and reviewing the behavior of the members in the organization. According to researchers, organizational cultures consist of the norms, values, and behaviors one can find in organizations. Those are often expressed through artifacts. To describe the organizational culture and identity one can simply look at the artifacts. This has been done in our study.  The purpose of this study was to investigate how three companies in different industries, the computer industry, the finance industry, and the construction industry, communicate the organizational identity through artifacts. With a qualitative method mainly observations of the three organizations have been made. The study is based on theories such as, The Organizational Identity Dynamics Model, The VCI Alignment Model, and Schein´s three culture levels. The concept of symbols and the physical texture has also been explained. To get an idea of how each organization looks and to be able to draw conclusions, the data collections have been updated many times to find standards that show the organizational identity.   The organization in the construction industry showed the organizational identity through their art, their logotype and their symbols. They had for instance painting depicting scenes from the construction industry. One can find their logotype and symbol in many places in the local. This gives the impression that the organization is professional, high working, aware of them self and the industry they work in, and much legible with their marketing. In addition, they value the individual person and fellowship highly. The organization in the finance industry expressed the organizational identity through their cooperation and communication standards. One could see that they were hard-working since they often had focus discussions in small work groups. Through this, one can see the organization as neutral and that they value work and functionality. The organization in the computer industry showed their organizational identity through the interior, the logotype and the symbols, since the greatest part of the interior was shaped and colored homogenously. It appeared that the organization is very aware of their marketing and what they show to the public. They are modern and follow the developments in society. Conclusively, our study showed that one can clearly see that organizations in different industries can communicate the organizational identity in different ways through different artifacts.

Syftet med detta arbete var att studera hur mångfalden kan framträda i en pedagogisk miljöoch vilka utvecklingsmöjligheter erbjuds barn i den. Miljön anser vi vara en viktig del i barnsutveckling och lärande. Mångfald är liksom miljö, en viktig del i denna utveckling. Iuppsatsen kopplar vi samman dessa två begrepp och gör en tolkning av en pedagogisk miljöpå en förskola.I denna uppsats kopplas mångfaldsbegreppet till miljöns uppbyggnad, variation och innehåll.I genomgången av teoretiska perspektiv länkas styrdokument, sociokulturellt perspektiv ochvariationsteori ihop. En kort beskrivning av den svenska förskolans historia och ReggioEmilia pedagogiken presenteras med koppling till mångfald och miljö.Olika tekniska hjälpmedel användes vid observation, för att samla in data. Empirinanalyserades senare och utifrån den gjordes det skisser över avdelningens olika arenor ochhörnor.Resultatet visade att mångfald i den pedagogiska miljön fanns i olika skepnader. Barnsmänskliga mångfald syntes i miljön i form av dokumentation, där deras lärprocesser visades.Miljön framträdde som flexibel och utformningen tolkade vi som anpassad för barns olikamöjligheter. Barnens utvecklingsmöjligheter var goda, då artefakterna och miljön varvariationsrika och väl anpassade.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!

<p>Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen. I samband med det här examensarbetet utfördes en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur individer påverkas av användningen av artefakter i ett socialt sammanhang. Fallstudien genomfördes på en barnmottagning med hjälp av en videoinspelning och ett antal intervjuer. Resultatet tyder på att användningen av artefakter är kopplad till den sociala omgivningen och gör den sociala interaktionen till en mer indirekt process.</p>

<p>En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur. En kvalitativ metod valdes för att belysa organisationskulturen och genom 7 stycken samtalsintervjuer och en övergripande observation samlades det empiriska materialet in.</p><p>Resultaten av studien visar på att JIBS organisationskultur genomsyras av den akademiska värld de anställda lever och arbetar i. Kulturen är individualistisk, kritisk, heterogen, konfliktfylld, påverkad av förändringar som har skett, relativt dold och omedveten hos de anställda, samt oklar och obestämd men ändå påtaglig i organisationen. De anställda har en del gemensamma värderingar men som inte alltid överrensstämmer med organisationens värderingar. Det råder en ovisshet om vilken kultur de har, hur de kommunicerar den och vilken betydelse den har för organisationen och dess anställda.</p>

En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur. Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur. En kvalitativ metod valdes för att belysa organisationskulturen och genom 7 stycken samtalsintervjuer och en övergripande observation samlades det empiriska materialet in. Resultaten av studien visar på att JIBS organisationskultur genomsyras av den akademiska värld de anställda lever och arbetar i. Kulturen är individualistisk, kritisk, heterogen, konfliktfylld, påverkad av förändringar som har skett, relativt dold och omedveten hos de anställda, samt oklar och obestämd men ändå påtaglig i organisationen. De anställda har en del gemensamma värderingar men som inte alltid överrensstämmer med organisationens värderingar. Det råder en ovisshet om vilken kultur de har, hur de kommunicerar den och vilken betydelse den har för organisationen och dess anställda.

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i ett stort intresse för musikämnet men även att vi, under vår grundskoletid fick uppleva olika bra samt värdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att få inblick i hur lärare upplever ramfaktorer och artefakters påverkan på undervisningen i musik. Genom åtta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara våra frågeställningar: Vilka ramfaktorer anser lärarna påverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lärare ramfaktorer som möjligheter och begränsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lärarna påverkar undervisningen och på vilket sätt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de två delstudierna? Vi har genom studiens gång fått inblick i hur lärare resonerar kring de påverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begränsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek är sådana faktorer vilka påverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte är ändamålsenligt samt ifall elevantalet är för många i förhållande till lokalen. En stor elevgrupp tenderar att missgynna undervisningen i musik och därför är den mindre elevgruppen att föredra då den bland annat bidrar till mer individualisering. Tillgångarna till artefakter såsom instrument är en av de viktigaste komponenterna för musikundervisningen då en stor del av undervisningen handlar om att musicera likt Lgr 11 förespråkar starkt för.