Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hemtingens roll som social aktör i barns lek på förskolan. De objekt som inte tillhör förskolan men som ges mandat på en plats där reglerna inte är självklara, kommer i denna uppsats att kallas för hemting. Begreppet hemting är beskrivande för de saker som barnen tar med sig hemifrån. Vi har med hjälp av Corsaros (2018) teori om kamratkulturer, Johanssons (1999) teori om barns sociala handlingar, Säljös (2014) teori om artefakters betydelse och Winnicotts (1995) teori om övergångsobjekt skapat förståelse för de teoretiska begrepp som ligger till grund för studiens syfte.   Genom observationer har vi varit ute i förskolan för att se hemtingens funktion och vad som händer i barnens samspel gällande dessa. Den tidigare forskningen visar vårdnadshavares förhållningssätt till medhavda saker från hemmet men också perspektiv på barns samspel och hur de skapar relationer med varandra.   Vi har kategoriserat hemtingens funktion i olika teman. De teman vi valt att utgå från är konfliktskapande och sammansvetsande hemting, kollektiva och individuella hemting, passiva och aktiva hemting och till sist hemtinget som övergångsobjekt. Resultatet visar att hemting fyller någon funktion för förskolebarn, och att det händer någonting i samspelet när hemting är närvarande. Resultatet tyder dock på att vilken funktion hemtingen fyller och vad som händer i samspelet är beroende av sitt sammanhang för att kunna förstås.

No description available.

The way in which students perceive their learningsituation is the starting point for a successful learning process in school, aswell as the starting point for individualized teaching. The study´s aim was todescribe the findings from a group of students at a secondary special schoolwho use a tablet as a tool in learning situations. The study is based onqualitative methods with focus group interviews and research underpinning thecollated data. The study connects students´ perceptions with the conceptsmediated artifacts, motivation and availability to clarify students´ experiencesin different situations. The results shows that the tablet is a flexible toolwhere the possibilities for personalization are great if there is knowledgeabout how, when and for what purpose it will be used. Students express bothinterest and a good understanding of the use of the tablet as a tool, but theyalso experience the obstacle of inaccessibility, depending on how much tabletuse the teacher allows during lessons. Research shows that students withintellectual disabilities feel stimulation from the use of the tablet as atool. This is useful in special educational contexts where the focus is onproviding students with the right conditions to acquire and develop skills.

Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.

No description available.

Zombiens rötter ligger i myter men den har gått igenom en rad förändringar och håller nu platsen som en av världens mest igenkännbara monster. Efter 1932 har zombier inom media används för reflektion kring mänsklighetens farhågor och teman som krig och sjukdom har präglat zombiens narrativ i årtionden. Denna rapport ger en överblick över zombiens utveckling och undersöker vad för associationer och tankar zombien väcker som figur inom olika katastrofmiljövisualiseringar hos betraktare. Tre artefakter som representerar zombier i olika katastrofmiljöer har producerats för studien, de har använts i intervjuer där deltagarna fått bygga egna narrativ kring dem. Zombien inom en nutida miljö var den som deltagarna ansågs vara mest naturlig för zombien att vistas i men deltagarna visade störst intresse inför zombien i den dystopiska Cyberpunk-miljön. Ytterligare studier av zombien behövs för att tydligare kartlägga folks attityder gentemot zombien och hur relevant den kan fortsätta hålla sig.

Syftet med denna studie var att samla information om hur stort omfång av litteratur det finns på andra språk än svenska i ett skolbibliotek på en grundskola. Syftet med studien var att få en bild över hur olika språk utöver det svenska språket som representeras i både böcker och interiören i skolbiblioteket. Studien utgår från en forskningsfråga, en kvalitativ forskningsintervju och observation i ett skolbibliotek. För att svara på forskningsfrågan togs reda på hur skolbiblioteket arbetat med utbudet, och erkännandet av olika modersmål. Resultatet av studien visar på att det är många faktorer som behövs ha i åtanke vid utformningen av ett skolbibliotek i samband med arbetet av ett språkvarierat utbud.

Tidigare forskning antyder att pedagogers närvaro under bildaktiviteter är betydelsefullt för barns interaktioner. Problematiken ligger i att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet där vi av tidigare erfarenheter sett att pedagoger ofta väljer att styra barn i deras bildskapande, vilket medför att barn begränsas i bildskapandet. Syftet med studien är att undersöka hur barn interagerar med varandra samt hur deras handlingar framträder under bildaktiviteter. Följande frågeställningar är tänkta att precisera syftet för studien: Vad kännetecknar barns deltagandemönster under bildaktiviteter? Hur medierar artefakterna barns handlingar mellan varandra? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för föreliggande studie är det sociokulturella perspektivet, där mediering sker i interaktion mellan människor samt genom olika former av interaktion. Det vill säga verbal interaktion och icke verbal interaktion. Studien har genomförts på två förskolor i södra Sverige, där vi videoobserverat barn i fyra och femårsåldern. Materialet har därefter transkriberats samt analyserats med stöd av interaktionsanalys. Resultatet av studien visar på att barn interagerar under bildaktiviteter på olika sätt, till exempel genom att bjuda in varandra till dialoger kring bilderna eller utesluter varandra genom att gruppera sig. Resultatet pekar även på att konkurrens uppstår mellan barn då de konkurrerar om samma material. Studiens slutsats visar att barns deltagandemönster kännetecknas av inkludering och exkludering där dessa framställs av olika karaktärer, så som: försköning, samarbete, engagemang med flera. En ytterligare slutsats är att artefakterna möjliggör för barns interaktioner genom exempelvis samtal kring bilderna, samt bristande material begränsar barns interaktioner.

Studien syftar till att få ökad kunskap om förskollärarens arbete med bilderböcker i förskolans verksamhet.   Frågeställningarna är: Hur beskriver förskollärare arbetet med bilderböcker tillsammans med barn i förskolans verksamhet? Hur bidrar bilderböcker till samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare i förskolans verksamhet? Studiens metod är kvalitativ, där empirin samlats in genom intervjuer. Undersökningen baseras på ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde ett strategiskt urval av tre informanter, alla verksamma på samma förskola, dock inte på samma avdelning, där avsikten var att välja förskollärare som arbetar aktivt med bilderböcker. I resultatet av studien framkommer det att förskollärarna använder sig av bilderböcker vid olika arbetsmetoder, såsom högläsning, boksamtal, lek, dramatisering och bilderbokens placering. I resultatet framkommer det även att dessa arbetsmetoder bidrar till samspelet i förskolans verksamhet. Samspelet yttrar sig både verbalt och fysiskt, och det sker när barn på olika sätt kommunicerar med andra barn och förskollärare.

BakgrundAtt söka information på Internet blir allt vanligare i skolan, då datorn och dess sökfunktioner har blivit ett verktyg för att hitta information. Då kunskapsutbudet som finns tillgängligt på Internet både är brett och föränderligt, måste eleven ha kompetensen att välja informationskällor och kritiskt granska sina val för att finna tillförlitlig information. Skolan har i och med den nya läroplanen Lgr 11 större ansvar för elevernas kompetensutveckling gällande källkritiskt perspektiv och hantering av digital information.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på vilka val elever gör då de söker information på Internet och varför de gör dessa val. Syftet är även att ta reda på pedagogernas tankar kring elevernas informationssökning i undervisningen.MetodVi har gjort en fenomenografisk studie där vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på hur tjugofyra elever gjorde när de sökte information på Internet, vilka val de gjorde samt vad som låg till grund för dessa val. Vi intervjuade även sju lärare för att ta reda på deras tankar kring Internet som sökverktyg.ResultatEleverna berättar hur de kan värdera en källas trovärdighet, men tillämpar inte dessa strategier i lika stor utsträckning. Studien visar att eleverna har liknande strategier när de söker på Internet oavsett ålder och skola. Elevernas strategier är invanda och relativt basala, men de uttrycker vetskap om Internet som en mångfacetterad plattform. Lärarna berättar om vikten av ett källkritiskt synsätt, men de flesta har inga tydliga exempel på hur de tillämpar detta i sin undervisning. / Program: Lärarutbildningen