I denne studien har jeg sett på samhandling i lek mellom barn med funksjonsnedsettelse uten verbalt talespråk og funksjonsfriske barn i barnehagen. Fokuset har vært på barns forhandling om deltakelse i leken, lekens organisering ved posisjonering og barns bruk av artefakter. I arbeidet med å studere barns lek har jeg brukt samtaleanalysen som verktøy for å forstå språklig interaksjon og studert samspillet fra et deltakerperspektiv Alle analytiske funn er basert på analyser av kroppsspråk og verbal tale. Hvordan barna lyktes i samhandlingen viste seg å være avhengig av posisjonering og hvordan de forsto handlingen de skulle være en del av. Videre var det avgjørende hvordan de mestret å samordne sine handlinger med andre, og hvordan de forsto og mestret bruken av artefaktene som ressurs. Fokusbarnas mulighet til selv å bestemme hva de vil leke, hvilke leker de velger og hvem de vil leke sammen med, viser seg å avhenge av hvordan omgivelsene forholder seg til og definerer deres deltakelse. Om de skal lykkes og bli både aktive og ratifiserte deltakere, viste analysene at de er helt avhengige av at både barn og voksne viser dem hvordan de skal handle i leken, og hvordan artefaktene skal fungere innenfor aktivitetsrammen de er en del av.

Styrdokument ställer övergripande krav på förskollärare och barnskötare att skapa trygga miljöer som främjar goda kamratrelationer då många barn idag vistas i och berörs av förskolans fysiska miljö. Forskning visar dock att den fysiska miljön ofta tas för given inom den didaktiska forskningen. Föreliggande studie ämnar ge förskollärare och barnskötare verktyg att främja trygga kamratrelationer genom att arbeta med den fysiska miljön ur ett barnperspektiv. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer i samtalsform med sjutton barn från två förskolor. För att lyfta barns perspektiv på relationen mellan den fysiska och sociala miljön intervjuas barn med stöd av fotografier och ikoner som representerar känslor. Även sju pedagoger intervjuas för att synliggöra möjliga likheter och skillnader mellan barns och vuxnas perspektiv. Ur barns perspektiv visar resultatet att barn är glada och har roligt tillsammans med kamrater i en miljö som innehåller ett varierat utbud av artefakter, möjligheter till fysiska aktiviteter samt gemensam planerad verksamhet, där artefakter kan uppfattas mediera trygghet. Den fysiska miljön kan således bidra till positiva känslor som främjar trygga kamratrelationer. Resultatet visar att pedagogerna lyfter vikten av närvarande vuxna och möjligheten till flexibla planlösningar. Att utrymmen som hall och groventré ligger nära varandra möjliggör att pedagoger skulle ha överblick i situationer som beskrevs som problematiska av både barn och vuxna. Studien visar att barn är utmärkta informanter om sina villkor och har själva lösningar på praktiska problem som kan finnas i förskolans miljö. Därmed är det fruktbart att öka barns delaktighet när pedagoger tänker kring den fysiska miljöns utformning på förskolan.

Förskolans verksamhet är barns arena där alla barn har rätt att på ett jämlikt sätt främjas i deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka om och hur förskolepersonal utformar förskolans inomhusmiljö samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag som riktar sig till förskolepersonal, där vi utgått från 40 respondenters svar. I relation till det sociokulturella perspektivet har resultatet analyserats utifrån förskolepersonals perspektiv. I resultatet framgick det att miljön är betydande för barns utveckling och lärande samt att jämlikhet i relation till förskolans inomhusmiljö och materialtillgång är en komplex fråga. Slutsatsen är att om förskolepersonal ska kunna utforma inomhusmiljön samt barns materialtillgång utifrån alla barns förutsättningar och behov behöver de finna metoder och strategier som passar den aktuella barngruppen.

En effektiv och populär grafisk effekt för realtidsgrafik är Screen-Space Ambient Occlusion(SSAO). Teknikens nackdel är brusiga artefakter som kan dämpas med blur filtrering. Detta arbete studerar upplevelsen av defekterna i SSAO med en användarstudie. Arbetet implementerar en renderare som renderar bildrutor från kameraåkningar och ett visningsprogram som används i experimentgenomförandet. Renderade bilder utan och med aktiv blur-filtrering visas för försökspersoner som får beskriva om de ser skillnader mellan bilderna och välja vilken bild de föredrar. Resultatet indikerar att defekterna i SSAO är svårare att detektera i filmklippen jämfört med stillbilderna. De flesta deltagarna tenderar föredra bilder utan effekten aktiv då de generellt finner dem för ”brusiga”. Både renderaren och visningsprogrammet kan vidareutvecklas och användas i andra jämförelser mellan grafiska effekter i realtidsgrafik.

På akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping arbetar personalen idag med en akutjournal i pappersformat. Dokumentationen i akutjournalen påbörjas då en patient anländer till väntrummet och under patientens vistelse fylls den på med information av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Akutjournalen passerar under sitt flöde både läkarsekreterare, ledningssjuksköterska, sjuksköterska, undersköterska och läkare vilka samtliga bidrar till att informationen i akutjournalen slutligen hamnar i det digitala journalsystemet COSMIC.Syftet med denna studie var att undersöka hur akutjournalen på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping används för att ta reda på vilka krav som ställs på en digital plattform om akutjournalen ska överföras till en sådan.Observationer och Contextual Inquiry har använts för att samla in data. Data har sedan analyserats med metoden Distributed Cognition for Teamwork.Studien resulterade i beskrivningar av informationsflödet på akutmottagningen, akutmottagningens fysiska layout samt akutjournalens flöde och dess fysiska layout. I beskrivningarna identifierades sedan krav på vad en digital plattform för akutjournalen bör innehålla, vilka sammanfattades i en kravspecifikation.

Syftet med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur pedagoger arbetar med matematik med de yngsta barnen i förskolan. En annan huvuddel i arbetet är att få reda på om de använder några artefakter, alltså redskap. Grunden till detta arbete ligger i kvalitativa intervjuer genomförda med sex pedagoger, som skedde via telefon under inspelning. Resultatet visar på att matematik finns överallt i vardagen, det viktiga är bara att vara uppmärksam på den och uppmärksamma barn i förskolan om den. Den synliga matematiken uppdagas i vardagliga fall bland annat på samlingar och i barnens fria lek, i sång och ramsor, genom barns kroppar och användande av olika artefakter. En av slutsatserna som dras är att samtliga respondenter ser någon slags matematik bland barnen, det kan antingen vara spontan eller planerad matematik. Inställningen och förhållningssättet till matematiken ter sig dock olika hos dessa.

Studien syftar till att bidra med kunskap om verksamma pedagogers syn på förskolans utomhusmiljö för barns utveckling och lärande. Frågeställningar som hur verksamma pedagoger talar om förskolans utomhusmiljö som en lärmiljö i undervisningen samt vilket syfte pedagogerna har med utevistelse har guidat studien. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter och mediering är centrala begrepp och som används för att tolka och analysera data liksom det utvecklingsekologiska perspektivet som bidrar med centrala begrepp som mikro-, meso-, exo- och makrosystem. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in genom ett internetbaserat frågeformulär som består av tre öppna frågor. Formuläret har besvarats av 24 respondenter. Resultatet visar en syn på möjligheter med utomhusmiljön både för barns hälsa och välbefinnande samt skapande av en lärandemiljö. Inomhus- och utomhusmiljön verkar i form av olika mikrosystem som kompletterar varandra genom att pedagogerna flyttar ut det pedagogiska materialet, exempelvis böcker, luppar, papper och pennor så materialet får en ny dimension för barns utveckling och lärande. Genom att pedagogerna möjliggör att artefakter används i olika mikrosystem medverkar det även till att dessa medierar olika aktiviteter och öppnar upp för nya kamratrelationer. Pedagogernas tal om närvaro och delaktighet tycks påverkas av makro- och mikrosystemet där kulturella faktorer och förskolegårdens storlek är aspekter som synliggörs. Däremot visar studiens resultat att exosystemet i form av kommunala beslut där faktorer som bl.a. regler och pengar utgör begränsningar för utvecklande av utomhusmiljön.

Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det. Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut. / Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specificpublic space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it. In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.

Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa förskollärare arbetar när de vill få in barnens kultur och modersmål i verksamheten. Vad för aktiviteter har de och vad för material använder de sig av för att uppnå detta. Semistrukturerad intervju var den intervjuform som användes i denna studie, där all data analyserades sedan med tematiskt analys. Resultaten visade att dessa förskollärare inte hade några större svårigheter med att inkludera barnens modersmål och kultur i verksamheten. De hade olika aktiviteter och material som gjorde det möjligt för dem. Slutsatsen visar att förskollärare kan skapa en miljö där barnen kan utvecklas i sitt modersmål samt dela med sig av sin kultur. För att uppnå detta så behöver de få kunskaper om flerspråkighet, samt visa barnen att de är intresserade av deras kultur och modersmål.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar språkstödjande genom interaktion och artefakter. Syftet grundar sig i den förändrade förskolan med fler barn i behov av språkstöd samt den nya läroplanen (skolverket 2018) som inkluderar ordet utbildning. Ett av läroplanens mål är att barn i förskolan ska utmanas i sin utveckling av språk och kommunikation. Förskolan vilar även på en värdegrund (skolverket 2018) som beskriver att barn som är i behov av stöd samt barn med annat modermål ska få stöttning i sin språkutveckling oavsett om det handlar om modersmålet eller svenska språket.  Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna är fem förskollärare från fyra olika förskolor i samma kommun. Resultatet har analyserats med hjälo av tre begrepp ur det sociokuturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. Resultatet visar att samtliga förskollärare arbetar språkstödjande i förskolans kontext. Vissa av informanterna arbetar med barn som är i behov av det och vissar arbetar inkluderande med alla barn. Samtliga förskollärare betonar dock vikten av att arbeta språkstödjande. Metoderna som framkom i resultatet är tecken som stöd (TAKK), bildstöd, interaktion, kommunikation, konkreta föremål samt barnböcker. Vidare visar resultatet på en variation i hur förskollärarna använder dessa metoder i förskolans kontext.