• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 191
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 198
  • 49
  • 41
  • 38
  • 34
  • 32
  • 30
  • 30
  • 30
  • 27
  • 25
  • 22
  • 22
  • 20
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Pedagogers uppfattning om bild- och teckenkommunikation i förskolan

Göransson, Rebecka, Rebecca, Nilsson January 2012 (has links)
Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollärare. Syftet med denna studie är att undersöka och få en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med språkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där fokus ligger på Vygotskij teorier om språk, samspel och lärande. En betydande slutsats vi drar är att bild och tecken är stora potentiella källor, som hjälpmedel till språket. Resultatet av studien är att bild och tecken är kraftfulla uttrycksmedel som stimulerar och bidrar på flertal sätt till en utvecklig av bars språkliga förmåga. Resultatet visar även på att bild och teckenanvändningen gynnar barns språkutveckling.
12

Tala om talen : Elever beskriver bänkinteraktion som stöd för lärande i matematik / Talking about numbers : Pupils describe desk interaction in support of learning in mathematics

Alm, Désirée January 2013 (has links)
Denna studie följer elever som deltar i bänkinteraktion omkring matematik med sin lärare. Syftet med studien är att undersöka hur elever beskriver att få enskild hjälp som stöd för sitt lärande. Jag söker möjligheter och hinder som uppstår i lärar- elev interaktioner. Elevernas erfarenheter kan bli en utgångspunkt för hur matematiklärare och speciallärare kan tänka omkring undervisning i klass eller undervisning av elever i behov av stöd. Studien har en sociokulturell ansats och är gjord enligt metoden stimulated recall, som i denna studie innebar videoinspelade bänkinteraktioner i kombination med intervjuer omkring inspelningarna. Eleven fick se videoklippet efteråt och med egna ord berätta vad som hände och hur eleven hade tänkt i situationen.
13

IKT inom den pedagogiska verksamheten : Ur ett sociokulturellt perspektiv

Stjernsten, Johanna, Thernström, Pontus January 2011 (has links)
Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången. Även lärarna behöver bli mer förtrogna med datorn för att kunna hjälpa eleverna i den mån som behövs. I studien framkommer det att i undervisningssammanhang använder lärare den interaktiva skrivtavlan, då detta underlättar och skapar bättre stämning i klassrummet. Även många elever ser positivt till den interaktiva skrivtavlan och menar att lektionerna blir lättare att förstå genom bilder och filmer som kan visas genom den.
14

Artefakter som transformativa ledare : En fallstudie på SIBA

Eriksson, Victor, Barin, Tobias January 2012 (has links)
ABSTRACT   Title:                                       Artifacts as transformational leaders – A case study at SIBA.   Course:                                   Bachelor Dissertation - Leadership   Authors:                                 Tobias Barin and Victor Eriksson   Advisor:                                 Anders Billström   Keywords:                             Artifacts, transformative leadership, organizational culture and leadership   Problem formulation:          Which artifacts can be transformative leadership in the electronics industry?   Purpose:                                Create an understanding of store managers and deputy store managers' perception of how artifacts can be expressed in the transformational leadership.                                                  Creat an understanding of the importance of artifacts in leadership in the electronics industry.   Theoretical framework:       The study’s starting point for the theoretical framework has been Schein (2004) earlier theories of organizational culture, and Bass (1985) theories of transformational leadership. The link between organizational culture and transformational leadership is the basis for the chosen theories.   Methodology:                        We conducted a qualitative method with a deductive approach for intent a solution for problem. Personal interviews were conducted with two store managers and two deputy store managers at SIBA.   Conclusion:                           We have found that the artifacts: role-models, stories and rituals communicate the transformative leadership. Respondents have described how these artifacts conveys organizational culture but also the transformational leadership.
15

IKEA-andan. En stark och levande verklighet? : En studie om IKEA-kulturens innehåll och reproduktion.

Jonesson, Caroline, Stistrup, Katarina January 2012 (has links)
Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida. De olika datakällorna har i stort sätt varit överensstämmande. Sammanfattningsvis kan IKEAs kultur beskrivas som att det finns flera tydliga artefakter. När det gäller värderingar så urskiljer vi tre stora teman: ursprunget, visioner och värdeskapande arbete. Genom att studera de data vi fått fram genom våra intervjuer och sen analysera den med hjälp av Van Maanens socialiseringsstrategier så framträder en bild av hur kulturen inom IKEA lever vidare. Vi ser att IKEA väljer strategier som gör det lättare för organisationen att bevara och reproducera kulturen.
16

Perspektiv på digitalt lärande i skolan : En studie om vad rektorer, lärare och elever tycker om de digitala läromedlens för- och nackdelar på högstadiet / A perspective on the digital learning in the school : A study about what headmasters, teachers and pupils think about digital teaching educational materials positive och negative sides in the secondary school

Peksin, Lejla January 2014 (has links)
Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige. För den här studien vvaldes en kvalitativ metod i form av semistruktuerade intervjuer och observationer för att få djupare förståelse av vilka effekter digitala läromedel har för lärandet och i så fall hur det inkluderande klassrummet skapas. Resultaten indikerar att de intervjuade har en överensstämmande föreställning om digitala läromedels påverkan i skolan. De menar att digitala läromedel har positiv påverkan men genom bearbetning av intervjuerna visades att deras tolkningar av positiv påverkan är olika. Datorer i skolan utan lärarnas digital kompetens och utveckling och stöd från skolans och kommunens sida kan inte skapa go  da förutsättningar för lärande. De räcker inte bara med datorer och digitala läromedel i skolan. Tidigare forskning om datorer i skolan och deras påverkan på lärande överensstämmer med föreliggande studiens resultat.
17

Hur barns fria lek formas av utomhus- respektive inomhusmiljön. : En inblick i två förskolors verksamheter

Axelsson, Heléna, Mellesmo, Anna January 2013 (has links)
I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument. Dessa kompletterades även med ett samtal med en pedagog på vardera förskolan. Resultaten och analyserna visade att såväl miljön som pedagogernas förhållningssätt hade en inverkan på barnens lek. Lekmiljöernas utformning och tillgången till artefakter visade sig vara av avgörande betydelse för vilka lekformer barnen valde att leka i utomhus- respektive inomhusmiljön. Avslutningsvis fördes en diskussion om vilka faktorer som kan ha varit avgörande för barnens val av lek. Detta följdes av en konklusion där nya reflektioner och tankar lyftes fram kring förskolors skilda förutsättningar vad gäller miljön, där bland annat ekonomi lyftes fram som en avgörande aspekt för miljöernas utformning.
18

Lärare beskriver tillvägagångssätt och tankar om formativ bedömning, i grundsärskolan och inriktning träningsskolan

Qvist, Elisabeth, Roth, Tiina January 2015 (has links)
Den här studiens avsikt är att lyfta frågan om hur lärare i grundsärskolan arbetar med eleverna så att eleven får en egen förståelse för sitt lärande och sin egen kunskapsutveckling. Det gör vi bland annat genom att undersöka hur ett antal lärare inom grundsärskolan beskriver hur de arbetar med formativ bedömning och deras tankar kring detta. Vi har valt en kvalitativ ansats för studien och har intervjuat 16 lärare som arbetar i grundsärskolan och i inriktningen träningsskolan. Vi har även valt att belysa studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Strandberg (2006) menar att lärande är en sociokulturell praxis som innefattar psykologiska processer och interaktion med andra människor samt aktiviteter. Resultatet av studien åsyftar till att samtliga av lärarna i studien sa sig tycka att formativ bedömning i grundsärskolan är svårt. Under intervjuerna fick lärarna sätta ord på sitt tillvägagångssätt, vilket ledde till att lärarna fick syn på och kunde verbalisera sitt arbete kring formativ bedömning. Dessutom upplevde lärarna i studien att det inte ges tillräckligt med tid att diskutera bedömning i sina arbetskollegier och det fanns svagt deltagande, intresse och engagemang för bedömning hos skolledningen. När lärarna beskrev sitt arbete med att få eleverna mer delaktiga i sitt lärande beskrev de att de använde sig av artefakter, så som IKT till sin hjälp för att tydliggöra och visualisera lärandemål och elevens utveckling och utvecklingsmöjligheter. De beskrev också att den formativa bedömningen möjliggjorde utvärdering av den egna lektionsplaneringen.
19

Motivation som en kulturell artefakt inom callcenter : En kulturstudie på DP Contact

Erlandsson, Elin, Lundahl, Otto, Simonsson, Fanny January 2020 (has links)
Idag finns det mycket forskning kring begreppen organisationskultur och motivation. Det finns även forskning som menar på att organisationskultur och motivation samspelar med varandra. Däremot finns det begränsat med kvalitativa studier som studerar motivation inom callcenter. Med denna kvalitativa studie ville vi studera organisationskultur och hur denna kan sammankopplas till motivation inom ett callcenter genom att göra en kulturell fallstudie på ett lokalt callcenter, DP Contact. En av författarna till studien har en personlig anknytning till DP Contact vilket resulterade i nya insikter och nyanser till diskussionen om kopplingen mellan motivation och kultur. Utöver en fördjupad bild av organisationskulturen på DP Contact fann vi även att begreppen motivation och organisationskultur samspelar med varandra på olika nivåer. Detta samspel tyder på att motivation kan komma till uttryck genom organisationskulturen.
20

Inkludering och tydliggörande pedagogik i fritidshemmet : En kvalitativ studie om fritidslärarens syn på tydliggörande pedagogik och inkludering på fritidshemmet

Didriksson, Julia January 2021 (has links)
Problemformuleringen med fokus på elevers olika förutsättningar till inkludering ligger till grund för denna stuiden. Därmed har syftet med det här examensarbetet varit att studera hur grundlärare i fritidshem arbetar med tydliggörande pedagogik i sin verksamhet. Arbetet har även syftat till att undersöka hur grundlärare i fritidshem ser på tydliggörande pedagogik ur en inkluderingsaspekt, och vilka utmaningar de upplever finns i arbetet med inkludering. Det här examensarbetet är i form av en kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer med fyra stycken grundlärare i fritidshem. Frågeställningen som studien har grundat sig i är följande: Hur beskriver grundlärare i fritidshem sitt arbete med tydliggörande pedagogik på fritidshemmet? Hur ser grundlärare i fritidshem på tydliggörande pedagogik i sin verksamhet ur en inkluderingsaspekt? Vilka utmaningar upplever grundlärare i fritidshem i arbetet med inkludering? Den teori som ligger till grund för det här arbetet är det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visade på att det övervägande arbetet inom tydliggörande pedagogik är i form av visuellt stöd. De intervjuade lärarna menar även att genom att ha ett tydliggörande pedagogiskt förhållningssätt kan elever med olika förutsättningar inkluderas. Det framgick även att utmaningarna inom inkluderingsarbetet är många, framförallt framgår bristen av en tydlig definition av inkluderingsbegreppet både i tidigare forskning samt intervjuerna.  Nyckelord: Artefakter, Fritidshem, Inkludering, Tydliggörande pedagogik.

Page generated in 0.0783 seconds