Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom använder för att hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier. De nio strategier jag fått fram är följande: planering och kommunikation, skolanpassning och avsaknad av den, trygghet och tid, förstående vänner, imitation, samma intresse, spela teater, ensamhet och undvikande. I diskussionsdelen relateras resultatet med alla strategier till tidigare forskning om Aspergers syndrom som avvikelse, samt till olika avvikelseteorier. De avvikelseteorier jag utgått ifrån är Becker och Goffmans stämplingsteorier. Slutsatsen är att strategier för att motverka att bli sedda som avvikare av omgivningen tar mycket kraft och energi, vilket leder till att personer med Aspergers syndrom blir trötta efter en hel dag i sociala sammanhang. Det i sin tur kan förklara varför personer med Aspergers syndrom ofta är ensamma på sin fritid och utövar intressen som sker enskilt.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro. Detta kan leda till att barnet har stora problem med att anpassa sig till skolans krav. Syftet med den här studien är att få en ökad förståelse för hur sociala, materiella och kulturella resurser kan hjälpa elever med Aspergers syndrom att bli framgångsrika i sina studier. Studien undersöker elevers, föräldrars och lärares roll i detta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det framkommer i analysen hur viktigt det är med engagerade föräldrar. Ett exempel var föräldrar som efter att barnet fått sin diagnos bestämde hur de skulle hantera diagnosen för att barnet skulle få ett så bra liv som möjligt. I intervjuerna betonas också hur viktigt lärarnas engagemang är för framgång. Likaså visar studien att materiella resurser i elevens vardag kan underlätta för framgång i studierna. Exempel på sådana är datorer, läsplattor, inläst skolmaterial och tillgänglig lokal för tystnad i skolmiljön. Tydlighet och struktur är något som eleverna i studien efterfrågar. Samarbetet mellan hem och skola betonar både föräldrar, elever och lärare som A och O för elevens studier och framgång.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ”vanlig grundskoleklass”. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod. Jag kommer att intervjua tre verksamma lärare. Jag ställer sedan deras åsikter mot det jag hittar i litteraturen om ämnet. För att öka förståelsen för de svårigheter elever med Aspergers syndrom kan ha innehåller examensarbetet också en kort sammanfattning av diagnoskriterier. De slutsatser jag kommit fram till visar att en individanpassad undervisning är en förutsättning för elever med Aspergers syndrom. För att skapa en god lärmiljö krävs att omvärldsanalys genomförs så att hänsyn kan tas till elevens behov och förutsättningar. En tydlig och strukturerad undervisning är oerhört viktigt därför är de pedagogiska nyckelorden i undersökningen: planera, strukturera samt visualisera. Det har också framkommit att för att skapa förutsättningar för lärande krävs kunskaper om det annorlunda sättet att tänka och handla. Det allra viktigast är dock att klassläraren och även övrig skolpersonal bemöter eleven med respekt, värme och empati.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

<p>The purpose of this study was to elucidate how individuals diagnosed with Aspergers syndrome experience stigma as a result of their diagnosis. The paper was based on a qualitative method, consisting of six interviews with booth male and female participants. We took part of previous studies and research as well as existing theories on the subject, in addition to the analysis of our empirical material. Significant in this study was that all participants were relieved when getting the diagnosis, as they finally got an explanation for what was wrong. The results indicated that the majority of the informants felt worried of the possibility to experience stigma and discrimination, which resulted in that the majority of the participants tended to use an avoidance coping strategy. The results also showed that in contact with authorities the participants in general experienced a lack of understanding and knowledge about Aspergers syndrome. For further research it would be interesting to study authorities’ perspective of their own knowledge and competence to meet individuals diagnosed with Aspergers syndrome.</p>

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Det övergripande syftet med denna studie är att ta en närmare titt på hur personer diagnostiserade med Aspergers syndrom upplever att ens sociala relationer fungerar i vardagen utifrån deras eget perspektiv. Studien utgår ifrån material som hämtats in ifrån diverse bloggar respektive forum ute på internet. Som teoretisk bakgrund till forskningen används stämplingsteori samt Erving Goffmans stigma-teori. Analysmetoden som används är Grounded Theory, där det insamlade internet-materialet kodas för att sedan delas upp i olika kategorier. Utmärkande kategorier i studien är bland annat:Känslan av att vara missförstådd, frustration över att missuppfattas samt även depression. Studien diskuterar även olika strategier som skapats för att, ifrån samhällets sida, förebygga eventuella sociala problem innan dessa uppstår. Jag kommer även ta en titt på de positiva aspekterna av diagnosen.

På senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut. Alla delar känslan av utanförskap och svårigheter att interagera socialt. Diagnosen upplevs till viss del kategoriserande och stigmatiserande enligt respondenterna. Det som skilde sig åt mellan ålderskohorterna var att de äldre respondenterna tycks ha ett mer revolutionerande förhållande till diagnosen, och de unga ett mer ”naturligt” förhållande. De äldre respondenternas upplevelser beskrevs mer analytiskt, de hade hittat coping strategier för att klara livet, vilket de unga inte tycks ha behövt i samma utsträckning. De unga respondenterna beskriver betydelsen av hjälpen som de fick i skolan, vilket de vuxna respondenterna inte ens fick en möjlighet att ta del av på samma sätt, eftersom diagnosen kom så pass sent i livet. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns skillnader men också likheter i beskrivningarna som respondenterna delgett, och att betydelsen fått olika vinkel och tyngd beroende på när i livsloppet som diagnosen gjort sig gällande.

abstract: Literature reviews, books, and research studies are reviewed in this thesis with the purpose of examining the postsecondary transition of young adults on the autism spectrum (AS). Previous research on the specific social, legislative, victimization, and self-determination issues that young adults on the AS face during their postsecondary transition process is extensively examined as well as research that addresses the viewpoints of postsecondary programs from the perspectives of caregivers and young adults. Research studies and literature reviews that address current postsecondary programs for those on the AS and current adult outcomes for those on the AS are also included in the literature review section. The research aspect of the current thesis involved a postsecondary education transition team at Arizona State University who compared the viewpoints of young adults and parents of young adults on the AS on their experience with the postsecondary transition process and what they believe should be fundamental aspects of the postsecondary transition process. Two forms of a survey were administered (one for the young adult population and another for the parent population). Survey results found a lot of similarities and differences in terms of how caregivers and young adults felt about postsecondary transition. Although both young adults and caregivers expressed a strong interest in postsecondary programs for students with autism, both groups expressed that the likelihood of the young adult attending such a program would be significantly less. Differing viewpoints between the two populations existed on what a postsecondary program should look like. Although the two groups did agree that such programs should consist of an employment and social activities component, young adults felt that programs should have a more diverse set of criteria. Following completion of a secondary program, caregivers saw young adults attending a postsecondary education institution, while young adults perceived themselves as transferring directly into the workforce. On the contrary, caregivers did demonstrate an even variability in choice for opinions. The thesis concludes with the many implications for this study and suggestions for future research. / Dissertation/Thesis / M.A. Special Education 2011

abstract: This study used exploratory data analysis (EDA) to examine the use of a biofeedback intervention in the treatment of anxiety for college students diagnosed with an Autism Spectrum Disorder (ASD) (n=10) and in a typical college population (n=37). The use of EDA allowed for trends to emerge from the data and provided a foundation for future research in the areas of biofeedback and accommodations for college students with ASD. Comparing the first five weeks of the study with the second five weeks of the 10 week study, both groups showed improvement in their control of heart rate variability, a physiological marker for anxiety used in biofeedback. The ASD group showed greater gains, more consistent gains, and less variability in raw scores than the typical group. EDA also revealed a pattern between participant attrition and a participant's biofeedback progress. Implications are discussed. / Dissertation/Thesis / Ph.D. Curriculum and Instruction 2013