<p>I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har.<strong> </strong>Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp.<strong></strong></p> / <p>This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.</p>

No description available.

<p><p>Bakgrund: I Sverige är prevalensen av diagnosen Aspergers syndrom cirka 7,2 till 11 per 10 000 individer. Aspergers syndrom definieras som ett omfattande tillstånd med flera typiska drag från det autistiska spektrumet men med en normal eller hög intelligensnivå. Genom att beskriva hur det är att leva med Aspergers syndrom kan en ökad förståelse uppnås för denna typ av sociala och känslomässiga svårigheter. Syfte: Att belysa hur det är att leva med Aspergers syndrom ur ett individperspektiv. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades kritiskt, analyserades och resulterade i fem kategorier. Resultat: Resultatet visade att personer som lever med Aspergers syndrom har: en önskan att passa in i samhället, svårigheter att etablera relationer, svårigheter med kommunikation, upplever emotionella hinder samt har ett stort behov av familjens stöd. Slutsats: En ökad kunskap om hur det är att leva med Aspergers syndrom kan underlätta för sjuksköterskor att samarbeta och kommunicera med personer som lider av detta syndrom</p></p>

<p>Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?</p><p>Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.</p><p>Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen. I den större kommunen finns det en långsiktig planering för eleverna genom hela skolan, medan man i de två mindre kommunerna planerar kontinuerligt.</p><p>Elever med Asperger behöver en tydlig struktur på sin skolgång, ofta behöver de specialanpassade scheman, mindre grupper för att de ska fundera i skolan och anpassning i miljön vilket alla tre kommunerna är medvetna om.</p><p>Alla tre kommuner har haft elever som skrivits över till särskolan för att eleverna ska få komma till en liten grupp.</p><p>Nyckelord: Skolrutiner för elever med Aspergers syndrom, Skolstruktur för elever med Aspergers syndrom.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Denna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.</p><p>Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.</p><p>Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.</p><p>Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik.</p> / <p>Abstract</p><p>This diploma work is about the diagnose Aspergers syndrome and what it means for the children in school. In the text it is given an explanation to the different criteria that the experts are following when they set the diagnose Aspergers syndrome and how parents, preschool and school can assist the kids to learn the interplay and rules of the society.</p><p>The diploma work has been done with the help of literature from previous research and by discussing with teachers and special educationalist. I do however emphasize my own research with observations and discussions with a girl at the age of 11 that has been diagnosed ADHD and Aspergers syndrome.</p><p>My research shows that children with Aspergers syndrome need structure and clearly stated and uncomplicated rules, and that these children might have difficulties with their language and the social behavior. They can learn to interplay with the environment with some patience and willingness, even though they can not understand why.</p><p>Keywords: Aspergers syndrome, diagnose, special education.</p>

Bakgrund: I Sverige är prevalensen av diagnosen Aspergers syndrom cirka 7,2 till 11 per 10 000 individer. Aspergers syndrom definieras som ett omfattande tillstånd med flera typiska drag från det autistiska spektrumet men med en normal eller hög intelligensnivå. Genom att beskriva hur det är att leva med Aspergers syndrom kan en ökad förståelse uppnås för denna typ av sociala och känslomässiga svårigheter. Syfte: Att belysa hur det är att leva med Aspergers syndrom ur ett individperspektiv. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades kritiskt, analyserades och resulterade i fem kategorier. Resultat: Resultatet visade att personer som lever med Aspergers syndrom har: en önskan att passa in i samhället, svårigheter att etablera relationer, svårigheter med kommunikation, upplever emotionella hinder samt har ett stort behov av familjens stöd. Slutsats: En ökad kunskap om hur det är att leva med Aspergers syndrom kan underlätta för sjuksköterskor att samarbeta och kommunicera med personer som lider av detta syndrom

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp. / This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång? Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen. Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen. I den större kommunen finns det en långsiktig planering för eleverna genom hela skolan, medan man i de två mindre kommunerna planerar kontinuerligt. Elever med Asperger behöver en tydlig struktur på sin skolgång, ofta behöver de specialanpassade scheman, mindre grupper för att de ska fundera i skolan och anpassning i miljön vilket alla tre kommunerna är medvetna om. Alla tre kommuner har haft elever som skrivits över till särskolan för att eleverna ska få komma till en liten grupp. Nyckelord: Skolrutiner för elever med Aspergers syndrom, Skolstruktur för elever med Aspergers syndrom.

Sammandrag Denna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler. Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom. Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför. Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik. / Abstract This diploma work is about the diagnose Aspergers syndrome and what it means for the children in school. In the text it is given an explanation to the different criteria that the experts are following when they set the diagnose Aspergers syndrome and how parents, preschool and school can assist the kids to learn the interplay and rules of the society. The diploma work has been done with the help of literature from previous research and by discussing with teachers and special educationalist. I do however emphasize my own research with observations and discussions with a girl at the age of 11 that has been diagnosed ADHD and Aspergers syndrome. My research shows that children with Aspergers syndrome need structure and clearly stated and uncomplicated rules, and that these children might have difficulties with their language and the social behavior. They can learn to interplay with the environment with some patience and willingness, even though they can not understand why. Keywords: Aspergers syndrome, diagnose, special education.

Uppsatsens syfte är att undersöka om personer inom autismspektrumet gestaltas på olika stereotypa sätt i svensk media, samt om det finns någon tydlig skillnad i public services och kvällspress sätt att representera personer inom autismspektrumet. Uppsatsen syftar även till att undersöka i vilken utsträckning personer med diagnoserna autism och aspergers själva får uttala sig i nyhetssammanhang i ämnen som rör autismspektrumet. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi studerat 200 artiklar från åren 2015, 2016 och 2017 från massmedierna Expressen, Aftonbladet, SVT samt SR.   Studien utgår från två teoretiska ramverk. Dels kulturteoretikern Stuart Halls representationsteori som förklarar hur språk och kulturella “överenskommelser” ger mening till personer, händelser och objekt, vilket resulterar i hur vi ser vår omvärld. Dels medieforskaren Karin Ljuslinders beskrivning av olika stereotypa roller som media ofta tillskriver personer med funktionsvariationer, vilket bidrar till allmänna föreställningar om hur dessa individer är som människor.   Resultaten visar att ungefär 50% av personer inom autismspektrumet gestaltas som “offer” i svensk media. I över 50% får andra källor, än personer inom autismspektrumet själva, komma till tals, det rör exempelvis myndigheter och organisationer. Kvällspress tenderar att använda sig av den stereotypa rollen “hjälten” i sportsammanhang i högre utsträckning än public service, i övrigt är skillnaden mellan de två inte särskilt utmärkande.   Slutsatsen från studien är att personer inom autismspektrumet själva får uttala sig i 28% av fallen. Offerrollen är den vanligaste gestaltningen av dessa personer, och syns ofta i negativt vinklade nyheter. Negativt vinklade nyheter lockar till läsning, varför dessa nyheter premieras i nyhetsvärderingen. Att “hjälterollen” är vanligare i kvällspress kan bero på att kvällspress har ett kommersiellt drivande syfte och värderar elitpersoner och “nöjesnyheter” högre än vad public service gör.