Jag har upptäckt att tillvägagångssättet för mitt musikskapande varit detsamma under en längre period. Det utgår vanligen från en melodislinga som jag sedan överför till ett instrument eller sång. I det här arbetet har jag valt att utmana mig själv genom att komponera musik utifrån associationer kring olika färger, för att se hur detta påverkar mitt musikskapande när utgångspunkten för skapandet inte varit någon musikalisk referens. Syftet med det här projektet är att ta reda på hur min kompositionsteknik utvecklas när jag komponerar musik utifrån associationer kring färger. Jag valde fyra olika färger att utgå ifrån vilket resulterade i fyra olika kompositioner, som jag sedan spelade in under en live-session. Detta arbetssätt har öppnat mina ögon för nya kompositionstekniker, bland annat genom att hitta olika tillvägagångssätt att överföra associationer kring färg till musik. Jag har kommit till insikt med att begränsningar kan främja kreativiteten istället för att hämma den.

Under de senaste decennierna har man med hjälp av ordassociationstest studerat utveckling och organisation av människors mentala lexikon. I det multikulturella Sverige växer intresset för frågan om ordinlärning och ordorganisering hos andraspråksinlärare. Det finns ett behov av forskning i området ur ett kontrastivt perspektiv. Denna studie behandlar organisation av det mentala lexikonet hos modersmålstalare och andraspråkstalare av svenska. Syftet med studien är att utreda frågan om i vilken omfattning olika organisationstyper förekommer hos studiedeltagare och om det finns ett samband mellan ordorganisationstyper och ordfrekvens. Som instrument i studien används ett ordassociationstest som består av 30 stimulusord. Deltagarnas associationer till stimulusorden, som utgör material i studien, delas in i fyra kategorier: fonologiska associationer, syntagmatiska associationer, paradigmatiska associationer och ej klassificerbara responser. Studiens resultat visar att alla typer av responser förekommer i alla åldrar på olika språkfärdighetsnivåer. Det mentala lexikonet organiseras enligt olika principer men deltagare tenderar att organisera sitt mentala lexikon semantiskt. Fonologiska associationer är den minst förekommande typen av ordassociationer. Studiens resultat visar också att det inte finns något entydigt samband mellan stimulusordens frekvens och typer av ordassociationer. En hög ordfrekvens är ingen garanti på att ordet kommer att gå igenom alla utvecklingsstadier och organiseras uteslutande semantiskt hos alla människor. Djupet av ordkunskap pekas ut som den viktigaste faktorn av ordorganisering i människors mentala lexikon.

Denna uppsats behandlar ämnet ledarskap. Vi själva kände såväl en nyfikenhet som en osäkerhet inför detta ämne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istället ett försök att ta med läsaren på den resa vi själva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge både oss och läsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap är något som vi anser är väldigt individuellt är vi därför inte ute efter generaliseringar. Vi har valt att enbart fokusera oss på en ledare och skildra hans samt en medarbetarbetares ledarskapsperspektiv. Vi vill belysa ledarskap med hjälp av en narrativ ansats, med det menar vi att vi ska försöka översätta vår teori och empiri i berättelseform. Vi som författare kommet att själva symbolisera två kaniner som kommer att ta med läsaren genom en resa full av teorier. Kaninerna ger sig ut på ett uppdrag då de får träffa två ledare på ett företag, de ger läsaren sedan sina tankar kring dessa möten och hur de kopplar till tidigare kunskap vilket representerar vår praktiska resa i verkligheten. Senare kommer vi som författare att ge läsaren vår reflektion över denna resa. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Sammanfattning Syfte Att öka kunskapen kring utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken med fokus på val av utvidgningsobjekt • genom att dels med varumärkesutvidgningslitteratur som utgångspunkt studera hur rådgivare inom det här fältet arbetar, • genom att dels studera konsumenters associationer till idrottsstjärnor och deras varumärkesutvidgningsmöjligheter, • genom att dels jämföra konsumenternas associationer med rådgivarnas rekommendationer, • samt utifrån etablerad varumärkesutvidgningslitteratur, rådgivares rekommendationer och konsumenters associationer, presentera ett möjligt tillvägagångssätt för idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar. Metod Efter studier av varumärkesutvidgningsteorier och det faktum att uppsatsen har ett explorativt syfte, valdes en kvalitativ metod till studien. Empiriinsamlingen började med två personliga intervjuer med rådgivare verksamma inom branschen för utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken. Dessutom genomfördes tre fokusgruppsintervjuer för att få ett konsumentperspektiv på ämnet. Utöver detta genomfördes ett mindre experiment på både rådgivare och fokusgrupper för att ta reda på deras associationer till svenska idrottsstjärnor och kombinationer av olika produkter de skulle kunna varumärkesutvidga till genomföra. Slutsatser Genom vår forskning har det framkommit att rådgivare idag arbetar med idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar i ett inifrån och ut-perspektiv där utgångspunkt är idrottsstjärnans personlighet och preferenser. Inga undersökningar genomförs gällande konsumenters associationer till idrottsstjärnan, vilket varumärkesutvidgningsteorier förespråkar att man bör göra. En rekommendation är att man istället påbörjar arbetet från ett utifrån och in-perspektiv där man också tar hjälp av konsumentassociationer och tillgängliga teorier. Således skulle man kunna öka sannolikheten för en lyckad utvidgning av idrottsstjärnans personliga varumärke.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Att öka kunskapen kring utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken med fokus på val av utvidgningsobjekt</p><p>• genom att dels med varumärkesutvidgningslitteratur som utgångspunkt studera hur rådgivare inom det här fältet arbetar,</p><p>• genom att dels studera konsumenters associationer till idrottsstjärnor och deras varumärkesutvidgningsmöjligheter,</p><p>• genom att dels jämföra konsumenternas associationer med rådgivarnas rekommendationer,</p><p>• samt utifrån etablerad varumärkesutvidgningslitteratur, rådgivares rekommendationer och konsumenters associationer, presentera ett möjligt tillvägagångssätt för idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar.</p><p>Metod</p><p>Efter studier av varumärkesutvidgningsteorier och det faktum att uppsatsen har ett explorativt syfte, valdes en kvalitativ metod till studien. Empiriinsamlingen började med två personliga intervjuer med rådgivare verksamma inom branschen för utvidgning av idrottsstjärnors personliga varumärken. Dessutom genomfördes tre fokusgruppsintervjuer för att få ett konsumentperspektiv på ämnet. Utöver detta genomfördes ett mindre experiment på både rådgivare och fokusgrupper för att ta reda på deras associationer till svenska idrottsstjärnor och kombinationer av olika produkter de skulle kunna varumärkesutvidga till genomföra.</p><p>Slutsatser</p><p>Genom vår forskning har det framkommit att rådgivare idag arbetar med idrottsstjärnors varumärkesutvidgningar i ett inifrån och ut-perspektiv där utgångspunkt är idrottsstjärnans personlighet och preferenser. Inga undersökningar genomförs gällande konsumenters associationer till idrottsstjärnan, vilket varumärkesutvidgningsteorier förespråkar att man bör göra. En rekommendation är att man istället påbörjar arbetet från ett utifrån och in-perspektiv där man också tar hjälp av konsumentassociationer och tillgängliga teorier. Således skulle man kunna öka sannolikheten för en lyckad utvidgning av idrottsstjärnans personliga varumärke.</p>

En typisk bostadsannons i någon av storstadsregionerna refererar inte bara till själva objektet. I annonstexten förekommer också varumärken på installationer i bostaden, närliggande kommersiellt utbud och referenser till avlägsna världsmetropoler. Liknande förfaranden har i andra produktkategorier visat sig generera transfereffekter av varumärkeskunskap, men forskning på bostäder har hittills saknats. Syftet med denna studie var att se om dessa element i annonserna påverkar hur konsumenter utvärderar bostadsobjekt. Som teoretiskt ramverk användes Kellers modell för sekundära associationskällor. I ett kvasiexperiment testades om sekundära associationskällor påverkade det uppskattade värdet av bostadsobjekt. Åtta verkliga citat från bostadsannonser användes som stimuli, samtliga från objekt i Stockholmsområdet. Undersökningsdeltagarna (n = 203) randomiserades till två grupper där experimentgruppen fick läsa citat med associationskällor, medan kontrollgruppen fick läsa samma citat utan associationskällor. Genom t-test för oberoende mätningar påvisades signifikanta effekter av associationskällor i tre av fallen. Studiens resultat stärker hypotesen att det uppskattade värdet av en bostad kan påverkas genom att använda associationskällor i en bostadsannons, både vad gäller platser, installationer och närliggande utbud. Men effekten är inte nödvändigtvis positiv.

Musikaliska associationer – vad händer i vårt inre när vi lyssnar på musik? Syftet med denna konstnärliga uppsats är att fördjupa mig i ämnet musikaliska associationer och dess koppling till musikteori. Ämnet är relativt outforskat och jag har därför valt att utgå ifrån mina egna erfarenheter och använda mina egna musikaliska associationer som grund. Studien tar avstamp i musikstycket Sonata for trumpet and piano av Eric Ewazen och genom litteraturstudier på tidigare forskning. Genom musikteoretisk analys och analys av mina musikaliska associationer av musikstycket diskuterar jag hur dessa hänger ihop och om det går att dra några teoretiska slutsatser utfrån mitt resultat. Två grundliga analyser gav mig slutsatsen att orsaken till musikaliska associationer kan bero på musikteoretiska faktorer i det specifika musikstycket, kombinerat med psykologiska faktorer så som musikalisk bakgrund, erfarenheter och privata kopplingar. Resultatet av min studie innebär en hjälp för kommande analyser och studier av mitt valda stycke eller andra musikstycken, förståelse för hur musikaliska assocationer uppstår och hur det hänger samman med musikteori och psykologi. / <p>Sonata for trumpet and piano - Eric Ewazen</p><p>Medverkande: Trumpet - Tuva Trygged Iko</p><p>Piano: Georg Öqvist</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (<em>brand equity) </em>och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.</p><p><strong>Metod: </strong>I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna.</p>

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering. Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet. Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm. Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna.

No description available.