Syftet med mitt konstnärliga examensarbete är att som klassisk gitarrist utveckla mitt musikskapande. Det har i studien implementerats genom att fördjupa mig i kompositören och gitarristen Roland Dyens (1955-2016) verk Libra Sonatine med särskilt fokus på första satsen I. India (1986). Därigenom har jag undersökt och utvärderat metoder för att tillämpa gitarren som kompositionsverktyg. Min egna komposition har jag baserat på berättelsen om Dr Jekyll och Mr Hyde (1886), en kortroman skriven av den brittiske författaren Robert Louis Stevenson (1850-1894). Stycket jag skrivit är för gitarr och violin och framförs på min examenskonsert den 1a juni 2023 i Nathan Milstein-salen på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Roland Dyens är en stor inspirationskälla för gitarrister likaså kompositörer. Hans klangfilosofi och förmåga att med fria tyglar skapa ett musikaliskt verk där bara fantasin begränsar honom blir mycket tydlig i hans stycke Libra Sonatine där rytmik, harmonik och melodik delar lika stor betydelse. / The purpose of my artistic degree project is to develop my music making as a classical guitarist. It has been implemented in the study by immersing myself in composer and guitarist Roland Dyens’ (1955-2016) work Libra Sonatine with a particular focus on the first movement I. India (1986). In doing so, I have researched and evaluated methods for applying the guitar as a compositional tool. I have based my own composition on the story of Dr Jekyll and Mr Hyde (1886), a short novel written by the british author Robert Louis Stevenson (1850-1894). The piece I’ve written is for guitar and violin and is being performed at my graduation concert on the 1st of June 2023 in the Nathan Milstein-hall at the Royal College of Music in Stockholm. I consider Roland Dyens a great source of inspiration for guitarists as well composers. His sound-philosophy and ability to paint a musical piece with only his fantasy as a limit becomes clear in his piece Libra Sonatine, where rhythm, harmony and melody share equal importance. / <p>Due Canzoni Lidie, 1. Espressivo - Nuccio D'Angelo</p><p>Nocturne - Mathias Duplessy </p><p>Valseana - Sergio Assad </p><p>Dr. Jekyll &amp; Mr. Hyde (a strange case) - Loella Marcimain Klintberg </p><p>Libra Sonatine - Roland Dyens </p><p>God Only Knows - Beach Boys (arr. Loella Marcimain Klintberg) </p><p></p><p>Medverkande: </p><p>Loella Marcimain Klintberg - gitarr</p><p>Kevin Huang - violin</p>

Detta konstnärliga examensarbete är ett försök att nå en fördjupad förståelse för pianostycket L’Isle joyeuse L.106 komponerat av Claude Debussy år 1904, i syfte att se hur den kunskapen kan sättas i relation till min musikaliska gestaltning av musiken. Till bakgrunden hör att stycket är förmodat inspirerat av 1700-talskonstnären Antoine Watteaus målning Le Pèlerinage à l’île de Cythère. Målningen föreställande kärlekspar på väg till eller från kärleksgudinnan Afrodites födelseö Kythera kan sättas i relation till att Debussy komponerade stycket under en vistelse på ön Jersey dit han reste med sin kärlek Emma Bardac. I bakgrunden tar jag upp historia både kring Debussys liv men även om tavlan och de stildrag i Watteaus måleri som jag tror kan ha varit en källa till inspiration för Debussy. Jag gör därtill en analys av stycket, mestadels utifrån mina egna tolkningar och associationer vid studerandet av den musikaliska texten men även till viss del med hjälp av litteratur om ämnet. I Watteaus måleri finns en atmosfär av elegans, glädje och lätthet som jag även finner i Debussys komposition och min analys av stycket leder fram till flera associationer kopplade till vatten, hav och lycka. Studien kan inte ge några konkreta svar på exakt vad Debussy ville när han komponerade musiken men kan fungera som utgångspunkt till inspiration för en pianist som planerar att spela verket. / This artistic thesis is an attempt to reach a deeper understanding of the piano piece L'Isle joyeuse L.106, composed by Claude Debussy in 1904, with the aim of seeing how that knowledge can be put in relation to my interpretation of the music. The piece is supposedly inspired by the 18th century artist Antoine Watteau's painting Le Pèlerinage à l'île de Cythère, which depicts several couples on their way to or from the birthplace of Aphrodite, the Island of Kythera. This can be put in relation to the fact that Debussy composed the piece during a stay on the island of Jersey where he traveled with his love Emma Bardac. In the thesis I present the historical background, both about Debussy's life but also about the painting and the stylistic features in Watteau's art that I believe may have been a source of inspiration for Debussy. I also do an analysis of the piece, mostly based on my own interpretation and associations when studying the musical text, but also to some extent with the help of literature on the subject. In Watteau's painting there is an atmosphere of elegance, joy and lightness that I also find in Debussy's composition and my analysis of the piece leads to several associations linked to water, sea and happiness. The study cannot provide any concrete answers to exactly what Debussy wanted when he composed the music but it can serve as a starting point for inspiration for a pianist who plans to play the work. / <p>Franz Schubert - Impromptu i f-moll, Op. 142 D. 935, No. 1 </p><p>Joseph Haydn - Pianosonat i Eb-dur, Hob. XVI 49 </p><p>Claude Debussy - Ur preludier bok 1 L. 117, No. 5 ”Les Collines d’Anacapri” </p><p>Claude Debussy - Ur preludier bok 2 L.123, No. 10 ”Canope”</p><p>Claude Debussy - L’isle joyeuse, L. 106 </p><p> </p>

Idag väljer allt fler varumärken att förändra designen i sina logotyper, något som orsakat starka reaktioner hos konsumenterna. Genom logotypens visuella element, såsom färg och form, kan känslor, som bland annat hoppfullhet och förtroende, samt associationer till specifika föremål eller företeelser, framkallas hos konsumenterna. Därtill kan logotypens design även skapa positiva attityder som i sin tur kan smitta av sig på varumärket. Den här studien ämnar utforska potentiella konsumenters uppfattning om förändrade logotypers designegenskaper och element. Vidare ämnar studien att bygga en interaktiv miljö för att besvara studiens frågeställningar. Studien är genomförd med en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ metod i form av en webbaserad designenkät. Webbenkäten innehåller en inledande interaktiv del som innefattar logotypdesignande. Därefter berörs både öppna (kvalitativa) och slutna (kvantitativa) frågor angående val av designelement och logotyper i förhållande till förtroende (attityd).  Resultaten visade att färger som grön, blå och gul med fördel kan användas i varumärkeslogotyper som berör miljö, hållbarhet och energi. Varumärken som befinner sig inom fordonsindustrin kan inkludera färger som blå, silver och svart i första hand, därefter grön och gul. Grön är mest fördelaktig i samband med varumärkeslogotyper som tillhandahåller musikstreamingtjänster, då associationer till musik är framträdande. För att förmedla känslor som exempelvis hoppfullhet, lugn, säkerhet, seriositet, förtroende, framtidstro, harmoni och positivitet kan blå och grön användas i logotypdesignen. För att framkalla ett större förtroende gentemot ett varumärke kan antingen en balans skapas, med hjälp av former, eller en logotypram implementeras. / Today, more and more brands are choosing to change the design of their logos, something that has caused strong reactions from consumers. Through the logo's visual elements (such as color and shape) emotions, such as hopefulness and confidence, as well as associations with specific objects or phenomena, can be evoked in consumers. In addition, the logo's design can also create positive attitudes that in turn can be transferred to the brand. This study aims to explore potential consumers' perceptions of the design properties and elements of changing logos. Furthermore, the study intends to build an interactive environment to answer the study's questions. The study was conducted with a combination of a quantitative and a qualitative method in the form of a web-based design survey. The web survey includes an introductory interactive part that includes logo design. Then, both open (qualitative) and closed (quantitative) questions regarding the choice of design elements and logos in relation to confidence (attitude) are presented.  The results showed that colors such as green, blue and yellow can be used to advantage in brand logos that affect the environment, sustainability and energy. Brands connected to the automotive industry can include colors such as blue, silver and black in primarily, then green and yellow. Green is most beneficial in connection with brand logos that provide music streaming services, as associations to music are prominent. To convey emotions such as hopefulness, calm, security, seriousness, confidence, optimism, harmony and positivity, blue and green can be used in the logo design. In order to evoke greater trust in a brand, either a balance can be created, with the help of shapes, or a logo frame can be implemented.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Avhandlingen syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet. Enligt teorin om sociala representationer är folkhögskoledeltagarnas sociala representationer om högskola och universitet något som skapas socialt och förändras beroende på deltagarnas erfarenheter av högskola och universitet. Avhandlingen syftar också till att undersöka dessa sociala representationers ursprung och framväxt, liksom om de har påverkats av andra sociala representationer exempelvis dem om folkhögskolans särart. För att identifiera folkhögskole­deltagarnas sociala identitet och sociala representationer har jag använt mig av empiriska data insamlat genom fria associationer och intervjuer med folkhögskoledeltagare och före detta folkhögskoledeltagare. För att undersöka representationernas ursprung har jag genomfört en dokument­studie på folkhögskolelärarnas tidskrift. Resultaten visar att folkhögskolans företrädare genom hela folkhögskolans historia har förhållit sig till två huvudidéer, den om folkhögskolans särart och den om att folkhögskolan är en institution som anpassar sig efter det omkringliggande samhället och dess krav. Dessa båda idéer förklarar varför olika sociala identiteter och olika sociala representa­tioner existerar bland folkhögskoledeltagarna. Grundidén att folkhögskolan har en särart leder till representationer om folkhögskolan som ett alternativ till annan utbildning och högskola och universitet som något som inte är likt folkhögskola. Den andra grundläggande idén om folkhögskolan som en institution som ständigt anpassar sig leder till representationer om folkhögskolan som en andra chans och högskolan som mål. / The thesis aims to investigate folk high school participants’ social representations of university. According to the theory of social representa­tions, folk high school participants’ social representations of university are created socially and change depending on their experiences of university. The thesis also aims to investigate the origins of these social representations and how they have developed over time, as well as whether and how these rep­resent­ations have been affected by other social representa­tions, such as those of the distinctive character of folk high school. In order to identify folk high schools participants’ social identities and social rep­resenta­tions, I have made use of empirical data collected through free associa­tions and interviews with folk high school participants and former folk high school participants. To discover the origin of the representations and how they developed over time, I conducted a document study of an important folk high school teacher magazine. The results show that throughout the history of folk high schools, the institution has remained true to two basic ideas. These two fundamental ideas explain why different social identities and different representa­tions exist among the participants. The idea of folk high school as something different and special, leads to representations of folk high school as an alternative to other forms of education and to representations of university as some­­thing unlike folk high school. The second idea – that folk high school must adapt to the surrounding community – leads to representations of folk high school as a second chance and social representations of university as a goal.

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex. frukten skrek åt lampan). Oavsett minnesteknik manipulerades ordparsinkodningen genom att vartannat ordpar bearbetades aktivt av testpersonen (självgenerering) och vartannat ordpar bearbetades passivt (externt generering).   Resultaten i fri återgivning pekade på att enhetsskapande var effektivare än satsbyggande. Samma utfall kunde ses i stödd återgivning dock endast för de ordpar som testpersonerna aktivt kodade in. Resultaten diskuteras bl.a. utifrån neuropsykologiska teorier om minnesbearbetning och utifrån strukturerna i de mediala temporala loberna. Framtida replikerande studie bör t.ex. utöka deltagarantalet, testa på annan målgrupp inom icke-klinisk population samt finna en god kontrollmetod för minnestekniksutförande. Flera studier behöver göras för att styrka resultaten från detta experiment.