Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningen jämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack vare sitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen. Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer. Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryck och mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien är att genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i denna bemärkelse en viktig faktor i musikskapandet. Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikens alternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i den maskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina ideal såsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och det ideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könen reproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är det mest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning. Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

This study examines the intrinsic motives of women wanting to establish foster homes. With help from sociological theories, established research and new material the origin of the motives is analyzed. The purpose of the study is to make a contribution to research on foster homes in general and in particular to research of the motives of women establishing foster homes. The question of issue of the study is to analyze and describe the background to women's intrinsic motives for wanting to establish foster homes. Furthermore, we want to investigate and try to identify which women who choose to become foster parents and why. Using a qualitative method consisting of interviews, with forum thread analysis as a complement, we try to find answers to the question of issue. The interviewees consisted of women living throughout Sweden. Results find that the intrinsic motives for wanting to become a foster parent is established already in the women's childhoods and that habits and acts of importance continues to shape them later throughout life. Women's career choices and living situation also turns out to be something that affects the women towards establishing foster homes. Furthermore, they all have caring professions as something in common. The base of foster homes in general stands on traditional gender role patterns where men has the main responsibility as the professional and the women dominate within the boundaries of the home. In the study, we conclude that strong and driven women are crucial for foster homes to be established. The conclusion of the study is demonstrated in something we developed and named “the foster home model”.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar tillskapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man.Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandetinom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandetföljdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermansteorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskninginom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningenjämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack varesitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen.Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer.Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryckoch mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien äratt genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i dennabemärkelse en viktig faktor i musikskapandet.Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikensalternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i denmaskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina idealsåsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och detideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könenreproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är detmest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning.Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

This qualitative study was conducted to investigate how subordination and superiority emerges in the interaction between heterosexual couples between 20 to 30 years old, without children. Eight semi-structured interviews with four couples have been conducted to provide insight into how subordination and superiority is made in the interaction between the cohabiting couples. All interviews were transcribed and then manually categorized along specific main themes and sub themes. The empirical data were then assayed by a hermeneutic interpretation.   Three previous studies have formed the basis for this study, Det kallas kärlek by Carin Holmberg, the anthology, Jämställdhetens pris and Familjer i tiden by Christine Roman and Helen Peterson. The theoretical framework consists symbolic interactionism, and especially the concept of asymmetrical role-taking and also doing gender. By using these theories, we can gain knowledge about the interaction between the pairs. We have also enlisted the aid of the theory doing gender to gain an understanding of how household distribution of the pairs look like.   The analysis of the empirical material showed that the majority of the women were the initiator in the relationship, with regard to housework and leisure. It was also in the female and male informants' statements that the primary responsibility for the division in terms of housework was on the women. In this way, one can, using the theory of asymmetric role- taking, identify the subordination of the woman in the relationship.

No description available.

The purpose of this study was to find out how gender roles are described in two popular children’s detective stories, one of them written in 2002 and the other in 1946, to be able to compare the two. In order to do this, I used a qualitative research method in which I read and analyzed the text and illustrations of the books out of a gender perspective.I used gender theories describing how stereotypical gender roles are displayed, and these theories were later associated with the books I studied. I also used previous research concerning gender roles in other children's books in order to compare those results with my own.After having read, analyzed and compared the two books, I found vast resemblances between them, but also certain differences. However, it is obvious that the gender roles in both books for the most part are traditional. It is mainly the girls (although not the adult women) that diverge from the stereotypical gender roles, but this is also what is most common and most acceptable in today's society.

En elevs tankar om sig själv som matematisk tenderar att påverka valet av eftergymnasial utbildning inom matematik. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt som elever på natur- och teknikprogrammet ser på sig själva i relation till matematik. Till hjälp har vi utformat två forskningsfrågor; 1) På vilka sätt kan elever på natur- och teknikprogrammet se sig som matematiska? och 2) På vilka sätt kan föreställningar om kön ha en inverkan på upplevelsen av sig själv som matematisk för elever på natur- och teknikprogrammet? För att besvara forskningsfrågorna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar fyra kategorier av egenskaper som eleverna menar utgör en matematisk person; Den flitiga eleven, Den hängivna eleven, Den smarta eleven och Den kreativa eleven. Med utgångspunkt i teoribildningen doing gender visar resultatet även hur två respondenter ger uttryck för att deras upplevelse av sig själva som matematiska har påverkats av föreställningar av kön i relation till matematik. / Student's thoughts about themselves as being mathematical tend to influence their choice of university education in mathematics. The aim of this study is to investigate the ways in which students in the nature and technology program identify themselves in relation to mathematics. For this, we have designed two research questions; 1) In what ways can students in the nature and technology program see themselves as mathematical? and 2) In what ways can conceptions of gender have an impact on the experience of oneself as mathematical for students in the nature and technology program? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were used. The result shows four categories of attributes that the students consider to be a mathematical person; The hard-working student, The dedicated student, The smart student and The creative student. Based on the theory formation doing gender, the result also shows how two respondents express that their experience of themselves as mathematical has been influenced by conceptions of gender in relation to mathematics.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur och varför lärare använder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare år. Vidare har vi även undersökt vad lärare anser om läroboken och dess funktion och tittat närmare på ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vårt val av forskningsområde är för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen i matematik. Ett förslag som nämns är att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara använda sig av läroböcker. Vi intervjuade tre lärare och observerade vid två olika undervisningstillfällen för att ta reda på hur lärare tycker och tänker kring praktisk matematik. Vidare har vi granskat olika styrdokument för att se vilka riktlinjer som finns och ifall det där finns stöd för praktisk matematik där. Vi finner att lärarna i undersökningen till stor del arbetar med ett varierat undervisningsinnehåll där eleverna tillåts att göra och praktiskt arbeta in sin kunskap och där kärnan hela tiden är att koppla till barnens egen verklighet. Sättet att använda sig av lärobok i matematikundervisning varierar allt mellan att inte använda den alls till att ha den som stöd för sin undervisning.

Denna studie utforskar hur vi kan förhålla oss till naturliga material och lokala resurser i samband med att färgtillverkning inkorporeras som en aktivitet i gymnasieskolans bildundervisning. Idag är inte färgtillverkning något som ofta görs i skolor, då mycket av det färgmaterial som används kommer färdigblandat i en tub eller kaka. Studien lyfter frågor som berör vilka möjligheter till lärande som skapas när färgtillverkning integreras i gymnasieskolans bildundervisning samt hur tillverkning av färg skulle kunna bidra till en djupare förståelse för måleri som både ett hantverk och en konstnärlig uttrycksform. Undersökningen lyfter även frågor om varför detta ämne är relevant idag, med en koppling till ett hållbarhetsperspektiv i färgtillverkningsprocesser i bildpedagogiska situationer.  Med hjälp av forskningsmetoden research-creation organiseras fyra forskningshändelser, vars syfte är att skapa en djupare förståelse för färgtillverkningsprocesser och öppna upp för hur detta skulle kunna inkorporeras i skolan.   Utöver denna uppsats har undersökningen resulterat i en visuell gestaltning i form av en film som visar en färgtillverkningsprocess som ställdes ut på Konstfacks vårutställning.  Teorier om att lära genom att göra, samt multimodal teori med hjälp av formuleringen resources and their affordances används för att skapa en tolkningsram för de olika forskningshändelserna.  Djupekologi används även som en filosofisk inriktning för att diskutera hur människan idag kan uppfattas som frånkopplad från naturen. Denna filosofiska inriktning vill lyfta hur en vändning till att utforska naturliga material och lokala resurser kan bidra till en djupare förståelse och uppskattning för den materiella världen i skapandeprocesser.

No description available.