Syfte: För att undersöka förekomsten av brytningsfel i ett prov i Mellanösternpersoner i åldrarna 8-21 år som bor i Sverige samt för att utvärdera den ackommoderande funktioner i denna grupp och jämföra den med de normativa data. Metod: Studien utfördes från den 1 april till 30 april i Norrköping / Sverige. En subjektiv binokulär refraktion genomfördes på patienterna där sfärisk ekvivalens tillämpades. Myopi definierades som en sfärisk ekvivalent brytning minst -0,50 D. Prevalens av hyperopi, definierad som en sfärisk ekvivalent brytning av minst +0,75 D.  Vid mätning av visus används decimalvisustavla. Ackommodativ facilitet mättes med hjälp av en (+2,00 /-2,00 D) flipper vid 40 cm både monokulärt och binoculär. Nott dynamisk retinoskopi används för att mäta ackommoderande svar. För att mäta  amplitud av ackommodation hos ögonen används push-up-tekniken. Ett cover-uncover test utfördes för att bekräfta diagnosen om strabismus upptäcktes. Resultat:  När det gäller typerna av brytningsfel var prevalensen som sådan: Enkel  myopisk 7 personer (22,58%), sammansatt myopisk astigmatism 7 personer (22,58 %),  enkel myopisk astigmatism 1 person (3,22%), enkel hypermetropisk 2 personer (6,45%), sammansatt hypermetropisk  1 person (3,221%), Emmetropi 13 personer (41,93%). Myopiförekomsten var högst i åldersgruppen 16-21 år. Refraktionsfelen hos  försökspersonerna varierade från -0,50 till -7,25 D med en medelrefraktion på -1,75 D. Minimal amplitud 11,5 D, medelamplitud 14,3 D och maximal amplitud var 19,4 D. Den genomsnittliga amplituden av ackommodation: OD 11,7 D, OS 11,6 D och OU 12,8 ± 1.33 D. Den normala genomsnittliga av NOTT OD 0,66 och OS 0,70. Cover test avstånd  19  personer var subj. Orto och 12 personer var subj. exotropi . Cover test nära 15 personer var subj. orto och 16 personer var subj exotropi. Vid undersökning av obj.  cover test avstånd och obj. cover test nära  var 3 personer exotropi och 28 personer orto. Den genomsnittliga ackommodativ facilitet för OD 10,4 cpm, OS 10,5 cpm och OU var 10,6 cpm.  Slutsats :  Resultatet från studien visade en högre förekomst av  myopi än hyperopi hos befolkningen mellan 8-21 år från Mellanöstern . Det vanligast förekommande synfelet i samtliga åldersgrupper var myopi. Resultatet från studien visade också att prevalensen av myopi från Mellanöstern är lägre än i Sverige. En anledning till det kan vara mindre närarbete. Personerna i Mellanöstern ägnar inte lika mycket tid åt närarbete som i Sverige och det har visats att mycket närarbete och okorrigerade brytningsfel påverkar närsynthetsutvecklingen. Hereditet påverkar också närsynthetsförekomsten då myopi till viss del är ärftligt. Den binokulära och monokulära amplituden av ackommodation överensstämde med den formel som föreslagits av Hofstetter. Ack.amplitud och NOTT  överensstämde med normativa data. Den binokulära och monokulära ackommodativ  faciliteten var signifikant högre jämfört med studier i Sverige men överensstämde med de rekommenderade data. / Purpose: To investigate the occurrence of refractive errors in a sample of Middle East people aged 8-21 who live in Sweden and to evaluate the accommodating functions in this sample and compare it with the normative data. Method: The study was carried out from 1 April  to 30 April  in Norrköping / Sweden. A subjective binocular refraction was performed on the patients where spherical equivalence was applied. Myopia was defined as a spherical equivalent break at least -0.50 D. Prevalence of hyperopia, defined as a spherical equivalent break of at least +0.75 D.When measuring visus, decimal point is used. Accommodative facility was measured using a (+2.00 / -2.00 D) flippers at 40 cm both monocular and binocular. Nott dynamic retinoscopy was used to measure accommodation respons. To measure the amplitude of accommodation in the eyes, the push-up technique was used. A cover-uncover test was performed to confirm the diagnosis if strabismus was detected. Results: As for the types of refractive error, the prevalence as such was: Simple myopia 7 persons (22.58%), compound myopic astigmatism 7 persons (22.58%), simple myopic astigmatism 1 person (3.22%), simple hypermetropic 2 persons (6.45%), compound hypermetropic 1 person (3.221%), Emmetropi 13 people (41.93%). The myopia occurrence was highest in the age group 16-21 years. The refractive errors of the subjects ranged from -0.50 to -7.25 D with a mean refraction of -1.75 D. Minimum amplitude 11.5 D, mean amplitude 14.3 D and maximum amplitude was 19.4 D. The average amplitude of accommodation: OD 11.7 D, OS 11.6 D and OU 12.8 ± 1.33 D. The normal average of  NOTT OD 0.66 D and OS 0.70 D. Distance cover test 19 people were subj. orto and 12 people were subj. exotropy. Near cover test 15 people were subj. orto and 16 people were subj exotropy. When examining obj. distance cover test and obj. near cover tes, 3 persons were exotropic and 28 persons were ortho. The average of accommodative of  facility for OD 10.4 cpm, OS 10.5 cpm and OU were 10.6 cpm. Conclusion: The results of the study showed a higher incidence of myopia than hyperopia in the population between 8-21 years from the Middle East. The most common visual impairment in all occupational groups was myopia. The results of the study also showed that the prevalence of myopia in the Middle East is lower than in Sweden. One reason for this may be less close work. The people in the Middle East do not devote as much time to near work as in Sweden, and it has been shown that much near work and uncorrected refractive errors affect near-sightedness development. Heredity also affects the near-sightedness when myopia is to some extent hereditary. The binocular and monocular amplitude of accommodation was consistent with the formula proposed by Hofstetter. Ack.amplitud and NOTT was consistent with normative data. Den binocular and monocular accommodative of facility was significantly higher compared to studies in Sweden but agree with the recommended data.

With this thesis I wanted to find out how a teacher-team in Stockholm reason about and whether they have specific expectations of male teachers in the early school years. Interviews with five teachers from pre-school to grade 3 and in after-school have shown that specific expectations of male teachers is something obvious. Are male teachers expected to enter into the role of male role models to contribute with masculinity and a male perspective? However, the informants are not able to define how a male role model is or should act. Men and women are often defined as two separate, and often as opposite, groups. According to Lpo´94 the school has to counteract traditional gender patterns, making specific expectations of male teachers problematic, when these rather helps to underpin these patterns.  The conclusion is, based on the perception of gender as a socially constructed phenomenon, that schools and teachers contribute to gender-building by setting, and constantly repeating and practicing the standards for what is considered male and female. As long as this continues, the school will remain an arena where these gender patterns are reinforced rather then counteracted.

<p>Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. </p><p>Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. </p><p>Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. </p>

Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas.

Denna studie grundar sig i en forskning gällande arbetet kring genus och jämställdhet i två olika yrkesbranscher inom samma organisation. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och granskas arbetsmarknaden närmare framträder den interna könssegregeringen. Det betyder att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsgivare utför olika arbetsuppgifter. Enligt tidigare forskning har kvinnors andel av arbetskraften ökat kraftigt sedan 1960 och detta har medfört att ett stort steg tagits mot ökad jämställdhet. Kvinnor och män har valt olika yrkesinriktningar som resulterat i en könssegregerad arbetsmarknad. En bidragande orsak till att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är starkt könssegregerad är beskrivningen av yrken och branscher såsom "typiskt kvinnliga" och "typiskt manliga". Utgångspunkten för denna studie är att ta fram mer forskning kring genus och jämställdhet. Syftet med studien är således att undersöka två olika yrkesbranscher som uppvisar kvinnodominans respektive mansdominans inom en och samma organisation. Tidigare forskning påvisar att olikheter i traditioner, förhållningssätt samt värderingar som är relaterade till genusmönstret bidrar till att kvinnor dominerar i hemtjänsten och män i de tekniska verksamheterna. Dessa genusmönster har stor betydelse för arbetsmiljöförhållandena eftersom det påverkar alla delar av vårt samhälle. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer sett ur ett hermeneutiskt perspektiv. Intervjuer har genomförts med personer med olika befattningar från räddningstjänsten, vård och omsorg (hemtjänst) samt personalchef. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att den mansdominerade yrkesbranschen har kommit längre i arbetet för jämställdhet genom exempelvis lön och ombyggnationer till kvinnliga omklädningsrum. Samt att vissa av brandmännens partners är emot kvinnliga brandmän. / This study is based on research into the work of gender and equality in two different professions within the same organization. The Swedish labor market is gender segregated and is the labor market to be examined closer stands the internal gender segregation. This means that women and men with the same occupation and sometimes the same employer perform different tasks. According to previous research, women's share of labor has increased significantly since 1960, and this has led to a major step towards increased gender equality. Women and men have chosen different professions that resulted in a gender segregated labor market. A contributory reason why the Swedish labor market is still highly gender segregated is the description of professions and industries such as "typically female" and "typically male". The starting point for this study is to develop more research on the importance of the Swedish gender-based labor market. The purpose of the study is thus to investigate two different professions that exhibit women dominance and men dominance within one and the same organization. Previous research shows that differences in traditions, attitudes and values are related to gender patterns. This makes women dominate the home care services and men in the technical activities. These gender patterns are of great importance to the working environment, as it affects all parts of our society. The study has been conducted with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, health and social care (home care service), and the staff manager. The study has been analyzed with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, healthcare and home care services and the responsible human resource manager. The results from the interviews have been analyzed based on the theoretical reference frame-work. In this study we have come to the conclusion that the male-dominated occupational field has gone further in the work of gender equality, for example, new dressing rooms for women. And some of the firemen's partners are against female firefighters.

Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen. / Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.

Syftet med studien är att öka kunskaper kring lärares tankar om hur utomhuspedagogik kan bidra till lågstadieelevers måluppfyllelse och lärande för socialt hållbar utveckling, samt kunskaper kring hur elever interagerar när lärare använder utomhuspedagogik. Syftet undersöks med hjälp av sex kvalitativa intervjuer av lärare som arbetar aktivt med utomhuspedagogik samt tre observationer av elevers interaktioner i lärarnas utomhusundervisning. Studiens resultat visar att lärarna eftersträvar att kombinera teoretiska och praktiska erfarenheter som de menar kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. I resultatet framkommer det att lärarna anser att utomhuspedagogik kan vara en inkluderande arbetsmetod för elevers lärande när språket är begränsat, eftersom den autentiska lärmiljön tillåter eleverna, med hjälp av sina sinnen, att kommunicera genom sitt kroppsspråk. Observationerna av elevernas interaktioner i utomhusundervisning visar att de får träna sina sociala förmågor genom att samarbeta och kommunicera med hjälp av utomhuspedagogikens praktiska inslag. Lärarna beskriver att utomhuspedagogik tillåter elever att lära genom en friare undervisning i en social gemenskap, där aktiviteter som sker i grupp är kärnan i lärarnas undervisning mot socialt hållbar utveckling. En slutsats är att det är viktigt att lärare får utbildning och kompetensutveckling för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning som kan bidra till elevers kunskapsutveckling mot en hållbar framtid. / The purpose of this study is to increase knowledge about teachers’ thoughts on how outdoor pedagogy can contribute to primary students’ goal achievementsand learning for social sustainable development, as well as knowledge about how students interact when teachers use outdoor pedagogy. The purpose has been achieved with the help of six qualitative interviews of teachers that actively work with outdoor pedagogy and three observations of students’ interactions in outdoor education. The results of the study show that the teachers aim to combine theoretical and practical experiences that they believe can contribute to an increased goal achievement for students. The results also show that the teachers believe that outdoor pedagogy can be an inclusive working method for students’ education when language skills are limited, as the authentic outdoor environment allowthem to communicate through gestures and visual communication. The outdoor observations of student’s interactions show that they can practice their social skills with the help of the practical elements of outdoor pedagogy through collaborations and communication. Finally, the study’s respondents describe that outdoor pedagogy allows students to learn through a social and unconfined teaching environment, where group work is the core of the teachers’ educational teachings towards social sustainable development. In conclusion, it is essential that teachers receive the education and skills needed to implement outdoor pedagogy that can contribute to students’ developmental knowledge towards a sustainable future.

Även om Sverige rankas bland topp tio av världens mest jämställda länder så dominerar män bland chefspositionerna. Studier visar att individer oavsett kön föredrar män som chefer framför kvinnor. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa fördjupad förståelse i hur det är att vara kvinna och chef genom att uppmärksamma upplevda motstånd, utmaningar och svårigheter vilka relaterar till stereotypa uppfattningar om kvinnliga egenskaper. Utifrån de primära teoretiska utgångspunkterna “att göra kön”, “tokenism” och “rollkongruens” har datamaterial insamlat via intervjuer med sex kvinnor i chefsrollen analyserats. Studiens resultat visar att kvinnor i chefsposition stöter på utmaningar och motstånd vilka kan kopplas till stereotypa uppfattningar om den kvinnliga könsrollen. Ett av studiens viktigaste fynd som kan vara en förklaring till detta är att könsstereotypa strukturer är djupt rotade varför de ofta går obemärkt förbi och reproduceras via social interaktion. / Even though Sweden is ranked among the top ten of the world's most equal countries, men dominate among the managerial positions. Studies show that individuals regardless of gender prefer men as managers over women. This qualitative study based on interviews aims to create an in-depth understanding of what it is like to be a woman and a manager by paying attention to perceived resistance, challenges and difficulties which relate to stereotypical perceptions of female characteristics. Based on “doing gender”, “tokenism” and “role congruity theory” as primary theoretical perspectives, data-material collected through interviews with six women in the managerial role has been analyzed. The results of the study show that women in managerial positions encounter challenges and resistance which can be linked to stereotypical perceptions of the female gender role. An important finding that may be an explanation is that gender stereotyped structures are established, which is why they go unnoticed and are reproduced in social interaction.

The aim of the study is to explore how social categories, with focus on genderand age, is constructed in the social documentation which is a central part ofthe officially arranged elderly care in Sweden. The analysis consists of a discourseanalysis and has a standpoint in feminist theories about performativityand respectability. The analysis consists of a text analysis of case files and howdiscourses about social categories emerge in the texts. The case files are writtenin a standardized form which is central to the structure of the documentation.The study examines the following questions 1) how is the users of elderlycare and their relatives positioned through the discourse that emerges in thecase files? 2) how is the discourse in the case files a part of doing gender andage as social categories?The study shows that the case files are reproducing stereotyped gender rolesand positions “the elderly” by differencing them from other adults throughconceptions about characteristics and (the lack of) abilities. Women’s andmen’s needs are described differently whereas abilities and strategies areprominent in the women’s case files. The respectable narrative emerges in thedescription of women wanting to perform some of the workload which is absentin case files about men. The moral responsibility of relatives is reinforcedby the description about their care work or the absence of it. Male relatives arementioned in the case files prominently in the lack of female relatives. In thisway both masculinity and femininity are constructed through the implied valuesthat is attributed men versus women in the texts. A clear medical discourseemerges in the needs assessments. The assessment texts reformulate the descriptionsof needs and they are instead formulated as facts which reinforcethe medical discourse. In final, this study shows that users of elderly care andABSTRACT10their relatives are positioned from both gender and age and that these categoriesare integrated with each other. I draw the conclusion that age is a usefulcomplement to the theory of respectability and its importance in the narrativeof expression and assessment of a person’s needs.

During the course of this study we have been inspired by Carin Holmbergs essay ’It’s Called Love’ (1993). Our purpose with this study has been to examine how gender works among young Swedish heterosexual couples without children. This was done by examining how couples distribute housework among themselves, with certain focus on how class interacts with gender. We asked three questions: 1). How is gender made in relation to expected characteristics of how women and men should be? 2). How is gender made with distribution of household work within the couples? 3). In what way does class play a role in distribution of domestic work? Qualitative method was used in order to answer our purpose and questions. We interviewed ten couples, five whom had a university degree and five whom had secondary education. Our theoretical framework consists of the perspective of symbolic interactionism, Yvonne Hirdman's theory of the gender system, asymmetric role-taking and class. The analysis of our empirical material showed that the individuals within the couples attribute themselves and each other with properties that are in line with the traditional gender distribution in society, regardless of which class the couples belong to. When it came to all housework activities women were initiators. The distribution of household work took place according to what the men thought was interesting, regardless of class. Class, on the other hand, plays a role in the distribution of domestic work that took place on the basis of what was natural or not. Couples with upper secondary education distribute household work based on what is natural for the sexes in relation to the traditional gender roles, while those with an academic degree carry out household work that is not tied to the traditional gender roles to a greater extent. We found that women's and men's genders contribute to the maintenance and reproduction of the woman as subordinate and the man as superior, which contributes to an uneven distribution of labour in the home where the woman still has the main responsibility for the care work.