Crisis management includes efforts designed to prevent and to detect potential crises, and to learn from crisis experiences. The SCCT posits that certain crisis responses (matched) produce better outcomes for organizations than others (unmatched), depending on the situation. In addition, the results from this study attempt to support the situational crisis communication theory in aiding crisis managers in protecting their organizations against crises.

一般而言，社會事件或議題往往交織著許多複雜的因素，人們可能由不同 的觀點詮釋這些事件或議題的成因、影響、或定義，但是新聞報導所做的 詮釋卻往往只強調某些特定的意義 ( Gamson & Madigliani, 1989; Tankard et al., 1990)，形成一種新聞框架 (news frame)。新聞框架對 事件或議題意義的詮釋，可能經由新聞報導的語言結構或形式結構上的選 擇與排除，產生不同的意義。但是不同的新聞框架是否使讀者對新聞事件 或議題產生不同的認知呢？本研究以不同背景結構的新聞報導，探討不同 形式結構的新聞框架是否影響讀者對事件的推論，因而產生不同的認知。 本研究採實驗法與小組焦點訪談並行的方法，探討有、無背景的新聞報導 ，及兩則相同結構不同背景內容的新聞報導，與實驗對象的推論之間的關 聯，推論的項目包含對事件的因果推論與歸類及對新聞報導與新聞人物的 評價。研究結果發現新聞報導的背景可能影響受訪者的歸因，其它的推論 可能較無關聯，以下分別就兩次研究的結果作一說明：第一個研究受訪者 分別讀有背景或無背景的南非抗議新聞，結果有背景組大都將事件的原因 歸於政府缺失，與背景訊息的方向大致相同；而無背景組沒有人歸因於此 ，幾乎都歸因於種族問題。第二個研究受訪者分別讀不同背景內容的空難 新聞，結果指出雖然背景沒有提出空難的原因，只提供過去人員疏失導致 空難的歷史或失事飛機機型的記錄，但是受訪者大都依循背景訊息的方向 ，分別歸因於人為疏失及飛機問題。兩次研究的結果似乎說明，新聞的背 景可能影響讀者對事件歸因的方向，即使受訪者推論的原因不盡相同，例 如歸因於人為疏失者可能歸於駕駛員的疏失或塔台人員的疏失，但是歸因 的方向與背景可能具有某些的關聯，而背景結構的差異可能使受訪者對事 件因果的認知不同。由於本研究屬初探性的研究，研究對象只有廿二人， 其目的在於提供後續研究一些啟示，因此無法逕以研究結果推論文本結構 對認知的影響，這部份仍有待未來研究以更周密的方法加以探討。

Techniques that can effectively identify authors of texts are of great importance in scenarios such as detecting plagiarism, and identifying a source of information. A range of attribution approaches has been proposed in recent years, but none of these are particularly satisfactory; some of them are ad hoc and most have defects in terms of scalability, effectiveness, and computational cost. Good test collections are critical for evaluation of authorship attribution (AA) techniques. However, there are no standard benchmarks available in this area; it is almost always the case that researchers have their own test collections. Furthermore, collections that have been explored in AA are usually small, and thus whether the existing approaches are reliable or scalable is unclear. We develop several AA collections that are substantially larger than those in literature; machine learning methods are used to establish the value of using such corpora in AA. The results, also used as baseline results in this thesis, show that the developed text collections can be used as standard benchmarks, and are able to clearly distinguish between different approaches. One of the major contributions is that we propose use of the Kullback-Leibler divergence, a measure of how different two distributions are, to identify authors based on elements of writing style. The results show that our approach is at least as effective as, if not always better than, the best existing attribution methods-that is, support vector machines-for two-class AA, and is superior for multi-class AA. Moreover our proposed method has much lower computational cost and is cheaper to train. Style markers are the key elements of style analysis. We explore several approaches to tokenising documents to extract style markers, examining which marker type works the best. We also propose three systems that boost the AA performance by combining evidence from various marker types, motivated from the observation that there is no one type of marker that can satisfy all AA scenarios. To address the scalability of AA, we propose the novel task of authorship search (AS), inspired by document search and intended for large document collections. Our results show that AS is reasonably effective to find documents by a particular author, even within a collection consisting of half a million documents. Beyond search, we also propose the AS-based method to identify authorship. Our method is substantially more scalable than any method published in prior AA research, in terms of the collection size and the number of candidate authors; the discrimination is scaled up to several hundred authors.

<p>Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar. Resultatet visade att bassjälvkänsla och kompetensbaserad självkänsla korrelerade, positivt respektive negativt med subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att bassjälvkänsla var starkast prediktor för subjektivt välbefinnande men även kompetensbaserad självkänsla var av signifikans. Det fanns inget signifikant samband mellan vilken attributionsstil deltagarna uppvisade samt uppmätt subjektivt välbefinnande. Den föreliggande studien påvisade vikten av en god bassjälvkänsla.</p>

<p>HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark. Teorier som stigmatisering och attribution ligger till grund för att förklara varför det ser ut som det gör medan teorier om livskvalité används för att förklara hur professionellas bemötande kan påverka människors livskvalité. Undersökningsmetoden är kvantitativ och till grund för undersökningen ligger en tvärsnittsstudie där enkäter har besvarats av människor som lever med HIV/AIDS och är aktuella för samtal på Noaks Ark. Utifrån resultaten av undersökningen kan det utläsas att majoriteten av de tillfrågade har blivit bemötta på ett positivt sätt av professionella som jobbar på Noaks Ark. Uppfattningar om bemötandet från professionella inom sjukvården skiljer sig, där färre anser sig blivit bemötta på ett positivt sätt jämfört med Noaks Ark. Några av de tillfrågade har undvikt att söka vård på grund av negativa upplevelser från tidigare besök och vissa upplever att professionella någon gång har fått dem att känna skuld för sin sjukdom. Urvalet för denna studie är inte representativt för populationen. Av den anledningen bör uppsatsen ses som en förstudie. Förhoppningen är att en utvidgad studie kommer att kunna göras i framtiden och då kunna genomföras på ett generaliserbart sätt.</p>

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 98-104).

Introduction: Little is known about the effect of beliefs on whiplash-associated disorders. Objective: To assess population beliefs regarding whiplash injury, to assess expectation as a predictor of recovery; to explore symptom attribution (Study III); and, assess the relationship between the Whiplash Disability Questionnaire (WDQ) and self-assessed recovery. Materials and Methods: Canadian residents were surveyed about whiplash injury; a whiplash cohort was assessed for association between expectations of recovery and recovery; whiplash patients were examined to correlate auditory symptoms and cerumen occlusion; and, Whiplash patients were asked a global recovery question and results compared to the whiplash Disability Questionnaire (WDQ). Results: Beliefs about whiplash injury were more negative. Expectations of recovery from injury increases the recovery rate. Cerumen explains auditory symptoms in whiplash patients. Patients responding yes to the recovery question had a low WDQ score. Conclusions: Population beliefs, expectations of recovery and symptom attribution are important in whiplash-associated disorders. / Experimental Medicine

During the period between 1640 and 1700, over forty works were produced by authors identifying themselves as “T. S.” In the field of early modern literary studies, one T. S. has been particularly important to scholars because of this author’s imitative version of John Bunyan’s popular allegory titled The Second Part of the Pilgrim’s Progress (1682). This work by T. S., who has become known as Thomas Sherman, achieves minor success and prompts Bunyan to write his own authentic sequel. My research has uncovered an attribution history that identifies four additional texts—Divine Breathings (circa 1671); Youth’s Tragedy (1671); Youth’s Comedy (1680); Divine Breathings, the Second Part (1680)—and credits all of them to a Thomas Sherman. Of the five works attributed to this author, the most impressive printing history belongs to the earliest offering, Divine Breathings, or a Pious Soul Thirsting after Christ in a Hundred Pathetical Meditations, which appears in over 60 printings from 1671 to 1883 in England, Scotland, and North America. My research scrutinizes this attribution history and raises questions about identifying this T. S. as Thomas Sherman. Based on internal and external evidence, I argue that T. S. is not the author of Divine Breathings but establishes his authorial identity as an imitative writer who actively participates in the genre of Protestant meditational literature by providing sequels (i.e., Divine Breathings …the Second Part and Second Part of the Pilgrim’s Progress).

Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar. Resultatet visade att bassjälvkänsla och kompetensbaserad självkänsla korrelerade, positivt respektive negativt med subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att bassjälvkänsla var starkast prediktor för subjektivt välbefinnande men även kompetensbaserad självkänsla var av signifikans. Det fanns inget signifikant samband mellan vilken attributionsstil deltagarna uppvisade samt uppmätt subjektivt välbefinnande. Den föreliggande studien påvisade vikten av en god bassjälvkänsla.

HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark. Teorier som stigmatisering och attribution ligger till grund för att förklara varför det ser ut som det gör medan teorier om livskvalité används för att förklara hur professionellas bemötande kan påverka människors livskvalité. Undersökningsmetoden är kvantitativ och till grund för undersökningen ligger en tvärsnittsstudie där enkäter har besvarats av människor som lever med HIV/AIDS och är aktuella för samtal på Noaks Ark. Utifrån resultaten av undersökningen kan det utläsas att majoriteten av de tillfrågade har blivit bemötta på ett positivt sätt av professionella som jobbar på Noaks Ark. Uppfattningar om bemötandet från professionella inom sjukvården skiljer sig, där färre anser sig blivit bemötta på ett positivt sätt jämfört med Noaks Ark. Några av de tillfrågade har undvikt att söka vård på grund av negativa upplevelser från tidigare besök och vissa upplever att professionella någon gång har fått dem att känna skuld för sin sjukdom. Urvalet för denna studie är inte representativt för populationen. Av den anledningen bör uppsatsen ses som en förstudie. Förhoppningen är att en utvidgad studie kommer att kunna göras i framtiden och då kunna genomföras på ett generaliserbart sätt.