No description available.

No description available.

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ”hype”-skapande och franchising av spel, film och serier. För vidare forskning finns intressanta aspekter i vilka berättelser mediet lämpar sig bäst för och skillnader mellan transporteringsteorin och dataspelsbranschens immersion.

No description available.

No description available.

In this essay we have chosen to immerse ourselves in music videos and figure out how and if the audience is affected by music videos. If so, how the interaction works when combining two different art forms, which in this case is sound and moving picture. With the help of theory and previous research, we have sought out information on this topic in order to carry out a qualitative study, where we have selected two popular songs to focus on, with associated music videos. The two music videos we decided to use in our survey are, Who You Are with Jessie J (2011) and A Different Way with Dj Snake and Lauv (2017).

Bröllopsbranschen har förändrats och nya trender inom bröllop har uppkommit som till exempel rymningsbröllop (Dickinson, 2018). Rymningsbröllop (på engelska Elopement wedding) har numera populariserats som ett minimalt destinationsbröllop, till exempel i naturen eller mitt i storstaden. Detta har lett till att det har även bröllopsdokumentation har förändrats och nya filmgenrer inom bröllopsfilm har uppkommit. I den här uppsatsen analyseras tre nutida rymningsbröllopsfilmer för att bättre förstå hur audiovisuella uttrycksmedel används för att förstärka betydelsebärande berättelseelement i förhållande till den samtida romantiska utopin. Analysen påvisar att rymningsbröllopstrenden speglas ut ur kulturen och samhället vi lever i idag och öppnar upp utrymme för filmskaparens kreativitet. Audiovisuella effekter och gestaltning av brudparets löften bidrar till en närvarokänsla. Den romantiska utopin som idag gestaltas innebär i stället att den egna osäkerheten och brister hos individen accepteras och att den egna personligheten ska få utrymme i ett gemensamt liv tillsammans med någon annan.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka preferenser personer med förkunskaper inom redigering har, för två olika klipptekniker i ett specifikt verk. Undersökningen fokuserade på två specifika klipptekniker, rytmisk klippteknik och ickelinjär klippteknik. Detta slutfördes genom kvalitativa intervjuer med elva studenter från Högskolan Dalarna. Det resulterade i en ökad förståelse för hur det två olika klippteknikerna påverkade tittarupplevelsen i musikvideorna. Sammanfattningsvis visar resultaten från denna undersökning att den föredragna klipptekniken bland personer med förkunskaper är den rytmiska klipptekniken. Svagheten i undersökningen är att den endast bygger på den empiri som samlats in genom intervjuerna. Förslag till fortsatt forskning är således att undersöka om samma resultat kan erhållas om flera verk hade undersökts. Undersökningen bidrar till att ge användbar information till redigerare inom fältet, där redigerare på så sätt kan fatta mer informerade beslut för att skapa en engagerande visuell upplevelse.

Det finns en risk för att producenter av audiovisuellt material förringar betydelsen av den audiella delen till förmån för den visuella. Sonnenheim och Pauletto (2014) menar att det audiella materialet är av minst lika stor vikt som det visuella när det kommer till hur bra det audiovisuella materialet blir. De hävdar att det finns fyra ljudelement som måste vara i balans, det vill säga förekomma i ungefär samma utsträckning, för att materialet skall bli framgångsrikt. Dessa ljudelement är det logiska, abstrakta, temporala och spatiala. Syftet med denna uppsats är att utifrån en, hos den lyssnande åhörarens identifierade och väckta känsla, undersöka vilka ljud som väckte känslorna och vilka olika ljudelement som existerar i två scener av Netflixserien Dark. Vidare är syftet också att kartlägga om dessa var i balans. Sonneheim och Paulettos teori låg till grund för metoden och analysen av resultatet. Resultatet visade att specifika känslor väcktes och att ljudelementen i de två scenerna var i balans vilket delvis kan förklara varför serien blivit så populär hos Netflix-publiken. / There is a risk that producers of audiovisual material may neglect the importance of audial components in favor of the visual. Sonnenheim and Pauletto (2014) argue that the audial material is at least as important as the visual when it comes to how succesful the audiovisual material becomes. They claim that there are four sound elements that must be in balance for success to happen. These audio elements are the logical, abstract, temporal and spatial. The purpose of this paper was to investigate the sounds that evoked the emotions and the different sound elements that existed in two scenes of the Netflix series Dark, based on the experience of the listening viewer. Furthermore, the purpose was to determine whether these sound elements were in balance (in this case, occurring to the same extent in the scenes). Hillman and Pauletto's theory formed the basis of the method and the analysis of the results. The results showed that specific emotions were evoked and that the sound areas in the two scenes were in balance, which could partly explain why the series has become so popular with the Netflix-audience.

Följande studie har haft som syfte att undersöka och analysera vilket audiovisuellt material lärare i moderna språk använder i sin undervisning och i vilken utsträckning de tar till varaden variationsrika mängd material som finns tillänglig idag via det digitaliserade klassrummet. Forskningsfrågorna var: Vilka typer av audiovisuellt material erbjuds elever som läser spanska och tyska som moderna språk på högstadiet? och Vilka meningserbjudanden innehåller det audiovisuella materialet som lärarna använder? Materialet för undersökningen har samlats in med hjälp av ett frågeformulär, där lärare i spanska och tyska på en specifik högstadieskola i Skåne har lämnat uppgifter om allt audiovisuellt material som de visar i sin undervisning. Materialet har sedan granskats och analyserats utifrån utvalda teman och med hjälp av innehållsanalys, multimodal teori och begreppetpossible selves från Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. Resultatet visar att de typer av audiovisuellt material som erbjuds eleverna består av undervisningsanpassat material producerat av UR, youtube-klipp riktade mot språkinlärare, fiktion i olika format (långfilm,kortfilm och tv-serie), dokumentärfilm och youtube-klipp som inte är riktade motspråkinlärare, det senare i liten omfattning. Vidare gav analysen upphov till tre kategorier av meningserbjudanden: Träning av språkliga strukturer och förmågor, Kunskap om målspråksländer, dess kultur och levnadssätt, samt Erbjuden dialog med språkinläraren. Den första kategorin återfinns främst i det undervisningsanspassade materialet, vilket är den materialtyp som lärararna använder sig mest av. Den andra kategorin av meningerbjudande återfinns främst i det fiktionsbaserade materialet vilket lärarna väljer att vänta med till desenare årskurserna. Den tredje kategorin återfinns både i det undervisningsanpassade materialet och det fiktionsbaserade materialet, det förra på ett ytligt plan och det senare på ett potentiellt djupare plan.