Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text. Men även då det inte går att säga något om korta klipp förmedlar kunskaper i historia är filmen ett välkommet inslag i skolan där den blir en uppskattad variation i undervisningen.

Den här studien undersöker hur filmmusik har använts som ett berättande verktyg i Peter Jacksons filmer Hobbit: En oväntad resa (2012) och Sagan om ringen: Härskarringen (2001). Till totalt sex filmer har Howard Shore skapat musik för att beskriva miljöer, karaktärer och folkslag i en värld som baseras på J.R.R Tolkiens fantasyroman från mitten av 50-talet.  Då filmerna inom varje trilogi har släppts med relativt korta mellanrum så jämförs ett antal scener i den första filmen ur vardera trilogi där tidsspannet mellan utgivningsåren är betydligt längre. Urvalet av scener representerar liknande aspekter ur vardera trilogi och analyseras därefter utifrån ett audiovisuellt perspektiv där Johnny Wingstedts teorier om berättarfunktioner ligger som grund. Eventuella likheter och skillnader diskuteras i uppsatsens avslutande kapitel.  Resultaten visar på hur musiken används för att komplettera och förstärka scenerna i filmerna, men också hur musiken vägleder narrativet genom upprepade användningar av ledmotiv i olika versioner. Ledmotiven används på så vis som ett berättande verktyg utöver filmens dialog och visuella aspekter.

What remains after digitalization? Audio-visual documents are today at risk of deteriorating because of the fragilematerial they consist of, and although the process of transferring the information onto a digital format is oftenused to preserve the data they contain, the question of what becomes of the remaining analogue data carrier isnot raised in modern research.This thesis has examined how old and fragile sound recordings are kept and managed in an archive afterthey have been digitized. A case study was used to investigate how an archival institution view the remainingdata carriers and what becomes of them today when the information they carry is available on another format.The fragility of the recording was of importance for the study, because it means that it is not possible to play iton an analogue play back device without damaging it, and its status as an archival document can be questioned.The archive which this thesis investigated consisted of the Institute for Languages and Folklore in Uppsala,Sweden, which houses a great deal of old and fragile sound recordings which were collected on a phonograph asearly as 1896. This makes these recordings the oldest ones in Sweden that has been collected for recordkeepingpurposes. By examining the role, function and value of the recordings, this study investigated whether they holdan importance for the archive as historical objects, or as functional documents. The study consisted of a triangulationmethod, where interviews, a document analysis as well as an object biography method were combined tocompare and analyze the empirical findings in conjunction with each other. The results indicated that althoughsome documental properties still existed, the old sound recordings kept in the archive were mostly seen as historicalobjects. However, a theoretical analysis indicated that the recordings could be seen as a hybrid of both documentand artefact. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Detta kandidatarbete är format för att belysa den subjektiva upplevelsen av omvärlden hos människor med psykisk ohälsa, hur deras varseblivning kan förvrängas i svåra omständigheter. Då man uppfattar att antalet individer med psykisk ohälsa har ökat de senaste åren, så finns ett behov av att skapa ett nytt sätt, eller redskap för dem som behöver eventuella hjälpmedel och allmän förståelse i samhället. Med hjälp av kunskapen bakom perception utifrån bl.a. Yvonne Eriksson och Michel Chion kompetenser så vill vi ta fram ett sätt att placera in människor i en emotionellt påverkande miljö. Genom olika metoder så som intervjuer och kritiskt skapande har det framtagits hur vi skulle kunna gestalta en subjektiv upplevelse genom att betrakta audiovisuell varseblivning som verktyg i nämnd gestaltning. Avslutningsvis presenterar vi hur forskningen framställs under prövandet av gestaltnings prototyper och under diskussionen tas det även upp hur andra förhållningssätt hade kunnat forma projektet och dess resultat. / This bachelor thesis is formed to illustrate the subjective experience that people with mental illness have of the surrounding world, for how their perception can be distorted in bad circumstances. When one observes the number of individuals with mental illness rising the last couple of years, then we might need a new way off, or tool to show how those individuals do need eventual help and understanding in society. We want to create a way to place people with in an emotionally affecting environment, this with help of the knowledge behind perception with among others Yvonne Eriksson and Michel Chion´s competence. With different methods such as interviews and critical making its been formulated a way of how we would be able to mould a subjective experience with the concept that audiovisual perception as a tool in the configured artwork. At the end we present how the research show up while we examen the designed prototypes and under the discussion we bring up how other approaches may have formed the project and its result.

El presente estudio examina las percepciones de los estudiantes sobre el uso del video en una actividad de comprensión auditiva. La actividad se llevó a cabo con 22 estudiantes de noveno grado que habían estado estudiando español desde el sexto grado en una escuela primaria sueca. Basado en un marco teórico de perspectiva multimodal, el proceso analítico y sintético y escucha extensa se realizó una actividad audiovisual usando el método de experimento. El resultado, las percepciones de los estudiantes son positivos. Ellos sienten que es posible aprender un lenguaje más avanzado y auténtico y que las actividades audiovisuales conectan más con el mundo real, debido a la ayuda visual, como el lenguaje corporal, expresiones faciales y contexto que el vídeo proporciona. En conclusión es necesario educar a los docentes en cómo se enseña comprensión auditiva con el uso de video y desarrollar o complementar los materiales de enseñanza con materiales audiovisuales. / This study examines students' perceptions of the use of video in a listening comprehension activity. The activity was carried out with 22 students in the ninth grade who have studied Spanish since the sixth grade in a Swedish primary school. Based on a theoretical framework of multimodal perspective, the analytical and synthetic process and an extensive listening, an audiovisual activity was carried out using the experimental method. The result, the students' perceptions are positive. They experience that it is possible to learn a more advanced and authentic language and that audiovisual activities connect more to the real world, thanks to the visual aids, such as body language, facial expressions and context that the video provides. In conclusion, it is necessary to educate teachers on how to teach listening comprehension with the use of video and to develop or complement teaching materials with audiovisual materials. / Denna studie undersöker elevernas uppfattningar om användningen av video i en hörförståelseaktivitet. Aktiviteten genomfördes med 22 elever i årskurs nio som har läst spanska sedan årskurs sex i en svensk grundskola. Utifrån ett teoretiskt ramverk av multimodalt perspektiv, den analytiska och syntetiska processen och ett omfattande lyssnande genomfördes en audiovisuell aktivitet med en experimentell metod. Resultatet, elevernas uppfattningar är positiva. De upplever att det går att lära sig ett mer avancerat och autentiskt språk och att audiovisuella aktiviteter kan kopplas mer till den verkliga världen, tack vare de visuella hjälpmedel, som kroppsspråk, ansiktsuttryck och sammanhang som videon ger. Sammanfattningsvis är det nödvändigt att utbilda lärare i hur man lär ut hörförståelse med användning av video och att utveckla eller komplettera läromedel med audiovisuellt material.