Denna uppsats beskriver en studie av svensk-ryska barns konsumtion av ryskspråkiga animeradefilmer och filmernas effekter för barnens språkutveckling och lärande. Studien bygger dels på enwebbenkät, dels på intervjuer med rysktalande föräldrar som bor i Sverige. 75 föräldrar till barn iåldrarna 1-11 år besvarade webbenkäten. Sammanlagt ingår 81 barn i enkätundersökningen. 9föräldrar till barn i åldrarna 2-6 år intervjuades. Majoriteten av barnen visar tecken på att filmernabidrar till en ökning av ordförrådet. Övervägande delen av föräldrarna uppger dessutom att filmernager upphov till samtal och inspirerar barnen till lek. Studien visar samband mellan barnensfilmkonsumtion och faktorer som ålder och färdigheter i det ryska språket. Effekterna av deryskspråkiga animerade filmerna för utvecklingen av barnens språkfärdigheter och föräldrarnas syn påbarnens mediekonsumtion diskuteras i ljuset av den sociokulturella teorin och Pierre Bourdieus teoriom disposition och kapital.

The aim of this thesis is to describe and compare the cataloguing rules for sound recordings: the rules used by a specialised archive and common libraries respectively. We will put the rules in relation to purposes (the objectives of a bibliographic system) and principles (directives that guide the construction of a bibliographic language). The first question to be answered is in which way the set of rules used by a specialised archive differ from the one used by common libraries. The second question examines if and how the differences can be derived from purposes and principles. The sets of rules studied are KRS (chapter 6) and the Swedish version of the IASA Cataloguing Rules (1999), worked out by the National Archive of Sound and Moving Images (SLBA). The rules are compared, and the differences described and discussed in relation to the purposes and principles in Elaine Svenonius’ The Intellectual foundation of Information Organization (2000). The study shows that the rules answer to the principles and purposes, but indicates some differences. The SLBA version answers better to the principle of user convenience and the subprinciple of common usage: the user is in focus in decisions regarding new descriptions. KRS (chapter 6) answers better to the principle of representation and the subprinciple of accuracy: the description should be exact. The SLBA catalogue could be described as a “full-featured bibliographic system”; it addresses the user’s needs and helps to spread knowledge in the science community. / Uppsatsnivå: D

Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler.

I denna undersökning tar vi upp hur en designprocess kan ses ur ett agentiellt perspektiv. Detagentiella perspektivet är framtaget av Karen Barad som i sin forskning i kvantfysik börjadeundersöka hur olika fenomen kunde ta olika former, som till exempel hur ljus kunde ta bådepartikel- och vågform (2003). Genom att applicera detta perspektiv på hur man uppfattar verklighet och situationer utifrån olika håll ges möjlighet till en bredare bild av hur verklighets-skapande blir till. Vi ville därmed undersöka detta i relation till designprocess och hur verkligheten formas om man ser designprocessen ur dess eget perspektiv istället för designerns,samt hur designern blir formad av processen. Vi har valt att analysera faktorerna tid,informationshantering, process, designperspektiv, Psykofysiologi och medietekniskinstallationskonst. Vi har även valt att studera Chions (1994) begrepp audiovisuella kontraktet,som har varit en grund till vår valda design, genom agentiell realism.Vår design är byggd på intra-aktion, som förklarar mötet mellan olika faktorer som påverkar ensituation (agenser), och audiovisuella kontraktet, som förklarar samspelet mellan ljud, bild ochåskådare, där vi valt att utgå ifrån medieteknisk installationskonst. Med dessa somutgångspunkt skapades en design av en interaktiv Projection mapping, som kan förklaras somen projektion i flera lager, som samspelar med en ljudbild. Vi har under processens gång funnit fler exempel på hur vi som designers och individer harformats och förändrat olika ställningstaganden till både processen och vår verklighet, som viresonerat och diskuterat kring. Valet av vår undersökning är grundat på att ge ännu enkunskapsbas för vad som händer under en designprocess och för att medvetandegöra perspektivsom kan underlätta arbetsflödet. Vad händer egentligen med oss i en designprocess, och hurpåverkas designen?

Att arbeta med rörlig bild mot sociala medier har sina problem när den fysiska miljön avgörom tittaren kan spela upp musik/ljud tillhörande filmen man tittar på. I denna uppsatsundersöks hur emojis kan upplevas komplettera musik på sociala medier. Denna uppsatsanvänder enskilda intervjuer för att undersöka hur informanterna upplever emojis i film påInstagram. I denna pilotstudie konstateras att emojis kan förstärka, försvaga och förvirraupplevelsen av det emotionella innehållet i en film och att dessa konsekvenser kan upplevasbåde som positivt, negativt och komplext, vilket ställer stora krav på medieproducenter somvill använda emojis. Emojis är i dagsläget ett nytt språk som inte har etablerats så att enstakauttryck nödvändigtvis ger upphov till direkt emotionell respons hos mottagaren, men gerredan nu mer effektiv kommunikation på sociala medier.

I jakt efter fler svar på frågan varför film påverkar oss, utforskas i detta arbete ett relativt orört område: konceptuella metaforer. Området förklarar en aspekt av vår perception som inte är begränsad till film utan avser sinnesintryck i allmänhet. Enligt teorin använder människor gärna metaforer för att förstå sin omgivning, och vissa faktorer utgör kraftigare metaforer än andra. Denna teori appliceras på science-fiction-skräckfilmen Alien (1979) i en filmanalys. Analysen är utförd efter en metod av Kathrin Fahlenbrach, författare till modellen Audiovisuella metaforer. Målet är att identifiera sådana metaforer och förklara hur en tittare påverkas av dem. Analysen visar att film kan projicera många känslor via audiovisuella metaforer, men vilken betydelse har de och vad krävs för att de ska kommuniceras? Genom språkliga och filmiska exempel är syftet med detta arbete att summera en invecklad teori och förklara hur den kan användas kreativt.