<p>Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.</p><p>De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.</p>

No description available.

Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem. De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.

Syftet med denna uppsats är att studera bildspråket i fyra skräcknoveller av John Ajvide Lindqvist och Anders Fager. De utvalda novellerna av Lindqvist är "By på höjden" (2006) och "Majken" (2006), samt "En punkt på Västerbron" (2011) och "Pigornas trappa" (2011) av Fager. Valet av material och författare har sin grund i att de båda är verksamma inom samma genre men skiljer sig avsevärt från varandra stilistiskt.   Syftet med vår undersökning är att granska till vilka metaforiska domäner och bildled författarna förflyttar begrepp för att skapa det ”otäcka.” Som grund för vår analys använder vi oss av George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer samt Lennart Hellspongs modell för metaforanalys. I teoriavsnittet presenteras, förutom konceptuella metaforer, allmänna teorier om olika typer av bildspråk som liknelser och metonymier. Metodavsnittet beskriver Hellspongs modell och hur vi ämnar använda den samt en kort redogörelse för kvalitativ undersökning. Metodavsnittet innehåller även författarpresentationer och sammanfattningar av de utvalda verken.   Vår analys visar att båda författarna rör sig i vardagliga domäner och begrepp för att skapa det otäcka istället för det fantastiska eller sensationella. I diskussionen resonerar vi kring analysen och vilken inverkan metaforerna har på uppbyggandet av skräcken ur kulturellt och kontextuellt perspektiv. Vi uppmanar även till vidare forskning av denna, i Sverige, nya och växande genre.

Med utgångspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildspråket i opionsjournalistiska texter som behandlar frågan om individualiserad föräldraförsäkring. Därtill anläggs med hjälp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna är könade och/eller reproducerar det binära könstänkandet. Materialet är hämtat från DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013.

Uppsatsen är en komparativ analys av konceptuella metaforer inom erotik- respektive krigsscener i romanen Saga från Valhalla, skriven av Johanne Hildebrandt. Syftet är att reda ut vilka metaforer som används och hur de kopplas till Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer. Vidare presenteras teorier bakom konceptuella metaforer, metonymier och liknelser för att få en klar bild av vad en konceptuell metafor är. Med denna analys ämnar vi att främja läsarens kompetens att känna igen en metafor samt öka förståelsen för konceptuella metaforer och deras innebörd. Resultatet visar att ett flertal av de konceptuella metaforerna existerar inom både erotik- och krigsscener men det finns även konceptuella metaforer som endast finns med i en av scenerna. Vår hypotes var att de konceptuella metaforerna från de olika scenerna skulle skilja sig från varandra, men istället fann vi att de bildar en symbios.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs. Konceptuella modeller är vanligt förekommande i agila projekt och används i samma typer av aktiviteter som i plandriven utveckling. Motiven bakom användandet i agila projekt är relaterade till de konceptuella modellernas egenskaper som visualiserings- och kommunikationsverktyg.

I denna studie undersöktes hur ett interaktivt hjälpverktyg i form av ett användarstöd kunde bidra med hjälp vid användningen av en ny digital plattform. Undersökningen fokuserade på skillnaden mellan ett passivt och ett aktivt tillvägagångssätt och mer specifikt vilken effekt ett användarstöd av varje art hade på användaren och dess upplevelse. För att besvara frågeställningen genomfördes ett kontrollerat experiment med två grupper samt en passiv och en aktiv prototyp. Användarstödet och dess innehåll baserades på principer från områden som interaktivitet, konceptuella modeller, message design och feedback, koncept som tidigare forskning anser vara fördelaktiga i digitala instruktionsmiljöer. Den aktiva versionen var annorlunda på så sätt att användaren fick kontinuerlig återkoppling på sin inaktivitet. Datan samlades in med hjälp av indirekt observation och ett kvalitativt frågeformulär. Resultatet visade att användarstödet hjälpte användarna i utförandet av en angiven uppgift, men majoriteten av testpersonerna fann hela upplevelsen förvirrande och svårbegriplig. Den passiva gruppen visade på en ökad förståelse för plattformen, men den aktiva gruppen uttryckte själva att de fått mer kunskap än den passiva. Den aktiva prototypen bidrog till kortvarig irritation för testpersonerna, men det påverkade inte den övergripande upplevelsen avsevärt.

Drönare blir alltmer etablerat i samhället, och används idag av både privatpersoner och företag. Detta beror till stor del på de fördelar som drönare ger oss människor samt att de kan appliceras inom ett flertal användningsområden; allt från fotografering till räddningsuppdrag. Det här arbetet syftar till att undersöka hur en grupp med drönare skulle kunna arbeta tillsammans i en räddningsinsats. Det görs genom att utforska metaforerna svärm, lag och flock, och hur dessa kan appliceras på drönarna samt vilka designkonsekvenserna av detta blir.                       Arbetet är en fallstudie inom interaktionsdesign, och en språklig analys utfördes för att utforska metaforerna för att sedan i konceptuell design utforska vilka konsekvenser detta får. Ett individuellt arbete samt en workshop utfördes för att generera konceptidéer, vilket resulterade i en syntes mellan metaforerna lag och flock. Av arbetet kan slutsatsen dras att en ledare anses vara avgörande för att drönargruppen ska arbeta så effektivt och strukturerat som möjligt.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag. Vidare visade resultaten att majoriteten av undersökningsdeltagarna upplevde en mycket god social sammanhållning i träningsgruppen på gymnasiet och generellt en medelbra social och en bra uppgiftssammanhållning i sitt klubblag. Avslutningsvis framkom att de sammanlagda negativa upplevelserna, med koppling till lagsammanhållning, upplevdes vara fler i klubblag än i träningsgruppen på gymnasiet. Resultaten motsade några samt bekräftade redan tidigare studier. / The purpose of this study was to examine elite high school handball players perception of team cohesion in their teams and elite exercise group in school. Moreover the perception of differences and similarities in team cohesion in the two groups were investigated. The participants were ten men (mean age = 18,5) elite handball high school students in Sweden. Data was collected through an interview guide based on Carron´s (1982) conceptual framework. The results were showed in themes where positive and negative factors related to cohesion were shown in both teams and elite exercise group. Further the results showed that the majority of the participants perceive very good social cohesion in the exercise group in school and generally an average social and good task cohesion in their teams. Finally the total amount of negative perception, associated with team cohesion, were more in teams comparing to the exercise group in high school. The results supported and partly contradicted previous research.