Very little information exists regarding the communication ofnonverbal adults with severe Intellectual Disabilities(ID) and Autism Spectrum Disorder(ASD). Most research in this area pertains to children. This study poses the following questions: “Howdononverbal, intellectually disabled adults who haveASD and those people who have contact with them on a regular day-to-day basis communicate with each other? What enhancesand or strengthens this communication? Can positive development in communication occur?”Based upon the data retrieved from eleven interviews, portraits of the communicative relationships of nonverbal adults with ID and ASDand their caregivers were compiled. The results of the study confirmed the existence of a personalized, functional system of communication between nonverbal adults with severe ID and ASD and their caregivers. The information gathered revealed improvement in communication. It was discovered, moreover, that a key factor in communicative development was the creation of common conceptual ground between caregiver and service user. Several attitudes and behaviors on the part of caregivers were noted to increase this common conceptual ground. The study’s conclusion cites the limitations, in methodology and scope, of the current investigation, and calls for more wide-ranging research on the communication of nonverbal adults with ID and ASD. / Det finnsidagintemycket information tillgängliggällandekommunikation avicke-verbala vuxna med gravtintellektuella funktionshinder ochAutismspektrumtillstånd. En stor delav forskningsom har bedrivitsidetta område gäller barn. Frågeställningarna i denna uppsats är: ”Hur kommuniceraricke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillståndi sin vardagmed de människor som finns runt omkring dem?Vad är det som gynnaroch förstärkerdenna kommunikation? Kan dennakommunikationutvecklas och förbättras?Med information från intervjuer med elva omsorgsgivare skapades femporträtt av detkommunikativa samspeletmellan icke-verbala individer med gravtintellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd, och deras kontaktmän. Studiens resultat visade att det finns ettfungerande, individualiserat kommunikationssystem mellan omsorgstagare och omsorgsgivare. En förbättring i kommunikationennoterades. Man har kunnat se att omsorgsgivarens attitydoch förhållningsättgentemot omsorgstagaren varit betydande fördenna förbättring. Resultatenvisade att utvidgning av den gemensamma konceptuella grunden[common conceptual ground] mellan omsorgstagare och omsorgsgivare var en viktig faktor i den kommunikativaförbättringen. Flera faktorer visade sig vara avgörande i expansionen av den gemensamma konceptuella grunden. Det påpekasatt det fanns uppenbara begränsningar i bredden och metodeni denna studie och det konstateras att det finns behovav mera omfattande forskning omkommunikation av icke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd.

Köttätande är i dag en fråga som engagerar många. Vissa menar att det är farligt både för klimat och hälsa medan andra menar att det är nödvändigt för människans överlevnad. När frågan kring köttätandet lyfts och köttkonsumtionen ifrågasätts i debatten mellan köttätare och veganer händer något och heta känslor uppstår. Debatten provocerar och upprör och inte sällan slutar det i osämja de båda parterna emellan. Det är därför av intresse att analysera hur de båda sidorna uttrycker sig när de talar om kött för att ta reda på hur de skiljer sig åt. Det här ämnar denna uppsats undersöka. Detta görs genom att bland annat analysera olika typer av bildspråk som förekommer i de båda sidornas sätt att uttrycka sig kring kött. George Lakoffs och Mark Johnsons teori om konceptuella metaforer fungerar även som inspirationskälla för denna analys. Genom att synliggöra underliggande diskurser som ligger till grund för hur vi i samhället talar, tänker och ser på kött kan vi ta reda på hur veganers terminologi kring kött skiljer sig åt från köttätarnas. På så sätt kan vi få en förståelse för varför de heta känslorna uppstår, att konflikten kanske snarare bottnar i en brist på förståelse över de olika sidornas sätt att tala om kött.

I jakt efter fler svar på frågan varför film påverkar oss, utforskas i detta arbete ett relativt orört område: konceptuella metaforer. Området förklarar en aspekt av vår perception som inte är begränsad till film utan avser sinnesintryck i allmänhet. Enligt teorin använder människor gärna metaforer för att förstå sin omgivning, och vissa faktorer utgör kraftigare metaforer än andra. Denna teori appliceras på science-fiction-skräckfilmen Alien (1979) i en filmanalys. Analysen är utförd efter en metod av Kathrin Fahlenbrach, författare till modellen Audiovisuella metaforer. Målet är att identifiera sådana metaforer och förklara hur en tittare påverkas av dem. Analysen visar att film kan projicera många känslor via audiovisuella metaforer, men vilken betydelse har de och vad krävs för att de ska kommuniceras? Genom språkliga och filmiska exempel är syftet med detta arbete att summera en invecklad teori och förklara hur den kan användas kreativt.

The present study is based on conceptual metaphor theory (CMT), which Lakoff and Johnson introduced in 1980. Data were taken from the Corpus of Contemporary American English (COCA), and three phrases (a long road, bumpy road and fork in the road) were investigated, in order to see how far the conceptual metaphor theory can be corroborated using authentic data. Journey was taken as the source domain of the three phrases. After analysis it was found that altogether 79% were metaphorical tokens, 18% were literal uses and 3% ‘other’ uses of the three phrases. In the metaphorical tokens of the three phrases six conceptual metaphors were identified and the most common conceptual metaphor was LONG-TERM PURPOSEFUL (LABOURIOUS) ACTIVITIES ARE JOURNEYS which made up 63% of all metaphorical tokens. The conceptual metaphor RECOVERING FROM PHYSICAL ILLNESS (OR GRIEF) OR PHYSICAL (OR MENTAL) SUFFERING IS A JOURNEY was only found in metaphorical tokens of the phrase a long road. The study shows that CMT can be used to explain the majority of the tokens in the corpus. However, one conceptual metaphor often mentioned in previous accounts, LOVE IS A JOURNEY, turned out to be quite rare. / Studien baseras på Lakoff och Johnsons teori om konceptuella metaforer som introducerades 1980. Materialet är hämtat från Corpus of Contemporary American English (COCA), där tre fraser undersöktes (a long road, bumpy road, fork in the road), för att se i vilken mån teorin om konceptualla metaforer kan beläggas i autentiskt material. Journey (dvs. resa)var källdomänen för de tre fraserna. Analysen visade att totalt 79 % av de undersökta fraserna var metaforiska, i 18 % användes fraserna i bokstavlig mening, och 3 % klassificerades som ”annat”. Sex konceptuella metaforer identifierades; den vanligaste visade sig vara LÅNGSIKTIGA MÅLINRIKTADE (ARBETSKRÄVANDE) AKTIVITETER ÄR RESOR vilket utgjorde 63 % av alla token. Den konceptuella metaforen ATT TILLFRISKNA FRÅN FYSISK SJUKDOM (ELLER SORG) ELLER FYSISKT (ELLER MENTALT) LIDANDE ÄR EN RESA påträffades bara i frasen a long road. Studien visar att teorin om konceptuella metaforer kan användas för att förklara majoriteten av träffarna i korpusen. Det visade sig emellertid att en konceptuell metafor som ofta nämns i tidigare beskrivningar, KÄRLEKEN ÄR EN RESA, var ovanlig i materialet.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT. / Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.

The following degree project is written within the department of Information Technology at Uppsala University. The subject studied is the difference between academic user research and such user research performed by professionals at commercially driven companies. Academic’s and professional’s agendas, interests and approaches seem to differ and consequently a gap emerges. To perform a comparison between academically defined and practically defined user research a case study and a literature study were conducted. During the literature study three main academic approaches to perform user research were studied and summarized in a unified view. The case study was performed over 4 months at Spotify in the User Research team to gain insights into how user research is conducted in a commercially driven company. The degree project shows that academics and professionals can benefit from each other. For example, academics can integrate various mix methods to better understand design and concepts and base assumptions on more reliable data. Professionals can benefit from academics by adapting a similar systematic approach to perform user research and have a larger impact on the development.

The aim of this study is to examine what kind of ingroup conversion prototypes the authors of Luke-Acts and the Gospel of John express through conversion narratives and conceptual metaphors. By analysing the works of the authors I find a range of expressions conceptualising the act or process of conversion to faith in Jesus. These expressions contribute to forming an comprehensive conversion narrative, which has part in forming and setting boundaries for the ingroup of believers towards the outgroup(s) of non-believers. The ingroup conversion prototype for Luke-Acts shows norms of outgroup love, merciful and generous actions as well as good works and inclusion led by the Holy Spirit. The ingroup conversion prototype in John sets up norms of transformation through baptism, ingroup love and a breaking with the darkness of the world. The aim is further on to examine how these prototypes correspond to the models of conversion presented by Lewis R. Rambo. The results show that Luke-Acts view of conversion corresponds both to the model of traditional transition and intensification. The Gospel of John, on the other hand, fits only in the model of traditional transition.

No description available.