Syftet med vår uppsats är att, utifrån begreppen roll, status och auktoritet, lyfta fram gymnasieläraryrkets förändring under perioden 1960-2000. Vi använder oss av en kvalitativ undersökning, baserad på intervjuer med fyra pensionerade gymnasielärare. I vår analys av utvecklingen använder vi oss av teorier från Annales-skolan samt Karl Marx teorier kring generation och arv. Våra resultat visar att det skett flera stora förändringar i gymnasieläraryrket, men att det även finns vissa beståndsdelar som under utvecklingen varit bestående. I vår analys av begreppen roll, status och auktoritet är vår slutsats att gymnasielärarens roll är den del som förändrats mest, men att det även här finns många bestående delar. Statusen är ett element i yrket som också genomgått stora förändringar och minskat betydligt. Auktoriteten har på ett formellt plan avtagit betydligt, medan vi fortfarande kan skönja en bestående reell auktoritet. / The purpose of this essay is to analyse the development of the teacher profession in the upper secondary school during the time period 1960-2000, with regard to the concepts role, status and authority. The investigation has been carried out using a qualitative method with material that has been gathered during interviews with four retired teachers. The analysis has been inspired by the theories of the Annales school as well as the generation and inheritance theories developed by Karl Marx. Our results show that the teacher profession has gone through a number of considerable changes, but also that there are components of the profession that have remained unchanged. In our analysis of the concepts role, status and authority, we have come to the conclusion that the role of the teacher has been the subject of most changes, although many respects of the profession are left unchanged. The status of the profession has also undertaken major changes and decreased severely. Formally, the authority has decreased as well, although in reality a certain authority level can still be perceived.

Försäkringskassan har på sista tiden varit ett föremål för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handläggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handläggarna kring vikten av att arbeta med hänsyn till individen. Studiens syfte är att studera de redskap och arbetssätt som används av Försäkringskassans handläggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrån ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med nio handläggare på Försäkringskassan som arbetar med sjukpenningsärende på enheten fördjupad utredning. Vår uppsats visar att handläggarna lägger vikt på individen i rehabiliteringen då faktorer som information, bemötande, motivation och delaktighet är centrala i arbetet med individen. Vidare visar uppsatsen att det finns en variation i handläggarnas sätt att använda sig av regelverket i syfte att hjälpa individen. Empowerment som arbetssätt var upp till var och en handläggare att använda sig av. Trots detta kunde vi se drag av empowerment hos de flesta handläggare. / Authorities like Försäkringskassan have lately been discussed in the Swedish media. A negative picture has been painted about the personal administrative officers’ in media. Meanwhile there is awareness among the personal administrative officers about the importance of focusing on the individual. The study aimed to examine the tools and methods used by the personal administrative officers at Försäkringskassan working with vocational rehabilitation from an empowerment perspective. Our study is a qualitative study, build on interviews with nine personal administrative officers ‘who work with sickness compensation cases at the unit depth-investigation. Our paper shows that the personal administrative officers’ focus on the individual in the rehabilitation, factors like information, how the individual is treated by the personal administrative officers, motivation and participation are central in the work with the individual. The paper also shows that there is a variation in the personal administrative officers’ way of using the law in order to help the individual. Empowerment as a way of working was up to each personal administrative officer to use. Despite this, we could see the features of empowerment among most personal administrative officers.

Elizabeth Tudor succeeded to England's throne during a time when misogynist societal ideology questioned the authority of a female monarch. Religious opposition to a woman ruler was based on biblical precedent, which reflected the general attitude that women were inferior to men. Elizabeth's dilemma was reconciling her femininity with her sovereignty, most notably concerning her justification for power, the issue of marriage and succession, and the conflict over the execution of Mary, Queen of Scots. The speeches Elizabeth presented to Parliament illuminate her successful solidification of her authority from a feminine gendered position. She established and reinforced her status through figurative language that presented her femininity as favorable to ruling England, ultimately transcending her womanhood to become an incarnation of the state. Elizabeth's speeches reflect her brilliance at fashioning herself through divine and reciprocal imagery, which subsequently redefined English society, elevating her to the head of a male-dominated hierarchy. By establishing her position as second to God, Elizabeth relegated all men to a status beneath hers. Elizabeth's solution to the perceived liability of her gender was to recreate herself through divine imagery that appropriated God's authority as her own. She reinforced her power through a reciprocal relationship with Parliament, evoking the imagery of motherhood to redefine the monarchy as an exchange rather than an absolute rule.

Thesis: M.C.P., Massachusetts Institute of Technology, Department of Urban Studies and Planning, 2016. / Thesis: S.M. in Transportation, Massachusetts Institute of Technology, Department of Civil and Environmental Engineering, 2016. / This electronic version was submitted by the student author. The certified thesis is available in the Institute Archives and Special Collections. / Cataloged from student-submitted PDF version of thesis. / Includes bibliographical references (pages 169-175). / The institutional and financial circumstances at many transit agencies significantly constrain the bus planning process. Long-term planning focuses on major infrastructure projects, while short-term planning focuses on scheduling and minor service adjustments. Medium-range bus planning is given limited attention in many agencies, especially those with significant capacity constraints. Recent research has developed a new method of assembling data that has the potential to be very useful to service planners: origin, destination, and interchange inference (ODX), which uses farecard and vehicle location data to provide a previously unavailable level of geographically precise disaggregate data on passengers' linked trips. This research develops a framework for using ODX for medium- to long-range bus planning. It proposes a service planning process that targets limited resources at the areas that need them most. It develops tools and methods for using ODX data to design and evaluate realistic, practical, and incremental service changes to improve accessibility to key parts of the agency's service area. The process has five phases: identification of target locations, analysis of those locations, development of proposed service changes, evaluation of those proposals, and post-implementation review. Several case studies are presented using data from the Massachusetts Bay Transportation Authority (MBTA), the transit agency for the Boston region. First, three target locations in the MBTA service area are analyzed. Service changes that would improve access to each of these locations are proposed and evaluated, including additional frequency on an existing route, the creation of a new route, and extensions of two existing routes. ODX and related data are used to analyze each proposal in detail in a process that can be replicated by other agencies with similar data. / by Catherine Vanderwaart. / M.C.P. / S.M. in Transportation

No description available.

In this dissertation, I reconcile our knowledge of our own minds with philosophical naturalism. Philosophers traditionally hold that our knowledge of our own minds is especially direct and authoritative in comparison with other domains of knowledge. I introduce the subject in the first chapter. In the second and third chapters, I address the idea that we know our own minds directly. If self-knowledge is direct, it must not be grounded on anything more epistemically basic. This creates a puzzle for all epistemologists. For the naturalist, the puzzle is especially tricky. To say that self-knowledge has no epistemic ground threatens the naturalist's ability to understand it as psychologically real. I argue that the idea that self-knowledge is direct is not well motivated and that models of direct self-knowledge have fundamental problems. In the fourth and fifth chapters, I examine first-person authority. I distinguish between epistemic authority, or being in a better position than others to know, and non-epistemic authority, or being immune to challenge according to some conventional norm. I argue that we have only limited epistemic authority over our own minds. I then consider whether there may be an interesting non-epistemic authority attached to the first-person perspective. This would locate first-person authority in connection with our responsibility for our own minds. I argue that this sort of authority may exist, but is unlikely to threaten naturalism without further anti-naturalist commitments in the philosophy of mind. In the final two chapters, I explore the possibility that the underlying disagreements between naturalists and anti-naturalists are about the nature of belief. I consider what failures of self-knowledge might demonstrate about the nature of belief. I show how, with the proper understanding of belief, a theory of self-knowledge can assuage some of these worries. Having adopted a conception of belief that makes sense for philosophy and empirical psychology, I outline a positive theory of self-knowledge and suggest directions for future research.

No description available.

No description available.

This dissertation will explore the relationship between human agency and divine agency by bringing the work of Albert Borgmann into conversation with the approaches to preaching found in the New Homiletic. It asks: on what authority is the practice of preaching built? The New Homiletic movement began as a criticism of traditional (logical/propositional) approaches to preaching that emphasised the authority of the preacher. Alternatively, the New Homiletic relies on narrative and dialogical modes of preaching to relocate authority within the experience of the listener. The New Homiletic has made progress by shifting authority from the preacher, but this shift does not go far enough. The question of authority must be framed by way of God’s authority as the primary authority of preaching. This dissertation will draw on the work of Albert Borgmann. Central to Borgmann’s work is the effect of technology on society which he calls the device paradigm. The device paradigm describes the cumulative effect of replacing things with devices. Devices sever the relationship between the means and ends of all things and encourage a life of consumption of commodities. An overemphasis on methodology in preaching risks commodifying preaching by separating the means of preaching from its ends. As an alternative, this dissertation presents preaching as a focal practice. Focal practices are Borgmann’s proposal to counter to the disengaging nature of devices. By putting significant things, focal things, at the forefront of one’s life a person can build their life around engagement. Preaching is a focal practice. The effective power of preaching is external to the practice of preaching, and it is God, as the focal thing, who gives it authority. Building on the principles of Polynesian navigation, the preacher will be presented as a navigator. The preacher cannot create the change they wish to see in their congregation. Instead, they work to orient the community to what God has done, what God is doing, and what God will do. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

: Eleverna har inflytande över att äta så mycket de ville av det som erbjöds på frukosten i matsalen. Dessutom kunde de välja att sitta vid ett bord och äta frukost med några elever från fritidshemmet och att de hade inflytande över att kunna prata med varandra. Dock på den bestämda ytan. Här har eleverna ett visst inflytande över att slänga maten när de är mätta Vidare har eleverna inflytande över hur mycket mackor, knäckebröd, mjölk och vatten de vill ha samt om de inte alls känner sig hungriga att inte äta något. Gällande sittplatser och ytan i matsalen så kan de inte påverka detta och inte heller att få äta mer än två gånger. Ifall det är någon som sitter själv på bordet så får de sällskap av en vuxen eller så frågar eleven om hen får sitta vid ett annat bord. För ingen ska behöva sitta själv. Här har eleverna ett inflytande över val av bord. Barnen hade ett stort inflytande över allt som sker i den fria leken, förutom fotbollsplanen och där en vuxen måste vara med, för att det är där det brukar ske bråk mellan barnen och speciellt de äldre barnen. I den fria leken kunde barnen leka fritt och med vilken annan elev som helst, En barngrupp ville laga tre olika soppor. Då gick de ner och hämta tre kastruller och fyllda de med vatten. De hade ordnat en plats så att det ser som att det en spis under byggs var grenar och de började tillsätta sina ingredienser. eleverna kunde få gunga när de kände för det och så länge det inte var fler som vill göra det - då blir det fem minuter tagning. Eleverna kunde plötsligt börja springa och leka olika lekar. Barnen hämtade hopprep, innebandy, basketbollar etc. och spelade. Många av barnen gick till sandlådan och hämta verktyg i syfte att försöka gräva sig ner till ett annat land. Utöver detta har eleverna inflytande över val av frukt av det som erbjuds dock så kan de inte önska någon annan frukt trots att de i detta fall blir utan frukt. De har inflytande att få gå på toaletten när de behöver. Men om det är någon som stör och får en tillsägelse, åker den ut och får sitta på en soffa utanför fritidshemmet. Här är det bestämda regler att det ska vara tyst och att eleverna ska sköta sig och om de inte gör det så åker de ut och blir tillsagda. Elevinflytande sker även när elever är inne på fritidshemmet och leker, dock under bestämda regler och av det som finns tillgängligt där. Ingen av eleverna får springa runt, brottas eller gapa. Alla ska vara sysselsatta och respektera reglerna på fritidshemmet. En elev ville att en vuxen skulle läsa en saga för hen och det skedde. Ett elevinflytande skedde här. En elev kände inte för att göra något och pedagogen frågade om att du kan göra det eller det men hen svarade nej jag vill inte göra någonting. Eleven hade inflytande över sitt eget val. I idrottshallen sker det ett elevinflytande, eftersom det är barnen som får bestämma vad de vill leka med. Men på vissa stationer så är det tidtagning på fem minuter så att alla barn som vill utföra den leken får göra det. Tidtagning används som en metod för att alla elever som vill delta får göra det. Om eleverna önskade någon planerad lek eller någon lek där pedagogen ska vara involverad, blev det aldrig av. De bara satt på en bänk, pratade och observerade ifall det skulle uppstå några konflikter. Eleverna hade inget inflytande eller påverkan på aktiviteten. Det var bestämt att alla skulle delas i olika grupper och att alla elever ska få delta i de tre grenarna. Aktiviteten var redan planerad i förväg av fritidspedagogerna och förskolelärarna. Eleverna blev aldrig tillfrågade om det var någon OS-gren eller någon 23 / 31 annan aktivitet som de önskade sig att få göra denna dag. Pedagogerna utvärderade aldrig med barngruppen om hur det hade gått, om de hade roligt eller om de ville göra eller tillföra någon annan aktivitet eller gren. Här var inte eleverna involverade alls i verksamhetsplaneringen över OS-grenen. Det enda de hade inflytande över var mat och att de fick äta hur mycket korvar de ville. Barnen hade ett stort elevinflytande över allt som fanns på navet och de kunde springa runt utan att någon sa till att inte vara högljudda. De lekte med allt som fanns där och testade allt med. Eleverna hade inflytande och påverkan över allt de ville göra utifrån deras intresse på parken samt att de hade med sig massvis med godis, bullar, saft etc. Och de kunde själva bestämma över sina hämtade saker. De hade inflytande över hur mycket hamburgare de ville äta. En elev som bara äter halalkött och som inte hade med sig något hemifrån åt hamburgerbröd med ketchup. Detta trots att pedagogen hade missat meddela köket om det. Två vuxna promenerade till den närmaste affären och lyckades få tag på en vegetarisk hamburgare, men eleven tyckte inte om den.