<p>EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.</p><p>Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna.</p><p>Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta.</p><p>8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen.</p><p>Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip.</p><p>[1] SFS 1994:200.</p>

No description available.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vad RUT-avdragets införande 2007 har inneburit för anställda inom befintliga svenska aktiebolag inom RUT-branschen. RUTavdraget är en skattesubvention som innebär att privatpersoner kan få hushållsnära tjänster utförda till ett reducerat pris. Undersökningen har gjorts genom att empiriskt studera hur genomsnittlig lönesumma per anställd och genomsnittligt antal anställda i befintliga svenska aktiebolag har förändrats inom RUT-branschen mellan åren 2006 och 2008, allt annat lika. För att studera detta användes en difference-in-difference-metod med fixa effekter och robusta standardfel. Datamaterialet som användes till undersökningen var bokföringsdata från aktiebolag som samlats in av PAR. I undersökningen ingick 2 506 företag inom RUTbranschen och totalt 74 798 observationer. Resultatet visar att i genomsnitt har det inom de befintliga aktiebolagen inom branschen skapats 1,4 nya jobb per företag och årslönerna för de anställda i dessa företag har i genomsnitt ökat med 10 931 kronor per anställd. Totalt innebär det att 3 065 nya jobb har skapats i dessa befintliga aktiebolag, vilket kan sättas i relation till tidigare undersökningar som visat att den totala ökningen av antal anställda i genomsnitt varit ca 5 700 personer. Tidigare har inte löneeffekter till följd av RUT-avdraget studerats, vilket innebär att detta arbete bidrar med ny forskning inom ett område som inte studerats tidigare. / The purpose of this thesis has been to study what the introduction of the RUT deduction 2007 has meant for employees in existing Swedish limited companies in the RUT industry. The RUT deduction is a tax subsidy that allows the public to buy household services at a reduced price. The study has been conducted by empirically studying how average wages per employee and average number of employees in existing Swedish limited companies have changed within the RUT industry between 2006 and 2008, ceteris paribus. For this, a Difference-in-Difference method was used with fixed effects and robust standard errors. The data used for the study was accounting data from companies, collected by PAR. The dataset consisted of 2,506 companies in the RUT industry and a total of 74,798 observations. The result shows that on average, within the existing companies in the industry, 1.4 new jobs have been created per company and the annual salary for employees in these companies has increased by an average of SEK 10,931 per employee. In total, 3,065 new jobs have been created in these existing limited companies, which can be compared with previous studies where the average number of employees on average was approximately 5,700. Previously, wage effects resulting from the RUT deduction have not been studied, which means that this work contributes to new research in a previously unexplored area.

<p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> ROT-avdraget står för Reparation och underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad och är en skattereduktion för privatpersoner på upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgångar och det har skett en del förändringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebär att privatpersoner får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten, det vill säga, kunden betalar endast hälften av arbetskostnaden till säljaren. Därefter får säljaren själv begära resterande belopp från Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsämne under den senaste tiden om huruvida den påverkar samhällsaktörer positivt eller negativt. Det har från småföretagens sida lyfts fram flera risker och problem med de nya reglerna.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakturamodellen och dess system uppfattas av småföretag. Syftet är också att ta reda på hur småföretag uppfattar att fakturamodellen förhåller sig till regeringens målsättning om att minska den administrativa bördan för mindre företag samt hur modellen går i linje med ROT-avdragets syfte att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn.</p><p><strong>Metod:</strong> Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där intervjuer varit det centrala. Av totalt sju genomförda intervjuer har fem gjorts med småföretag inom byggbranschen. En intervju har genomförts med en redovisningskonsult samt en intervju med en rättslig expert på Skatteverket.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat tyder på att småföretagens administrativa börda har ökat avsevärt sedan fakturamodellens införande. Dessutom påverkas olika näringsgrenar olika mycket av modellen. Regerings syfte med ROT-avdraget gynnas av fakturamodellen då svartarbetet minskat och efterfrågan av tjänster har ökat. Införandet av fakturamodellen kunde dock ha gjorts bättre och studien tyder på att informationen har varit bristfällig.</p> / <p><strong>Background and problem discussion:</strong> For the purpose of this study, “ROT-avdrag” is translated into Renovation deduction. It is a tax reduction for individuals of up to 50 % of the cost of labour for repair and maintenance, and renovation and expansion costs. This system has been in use at several occasions, undergoing some changes. The new invoice system was introduced 1st of July 2009 which means that the customer deducts the tax at the point of purchase of the service. In other words, the costumer will only pay half the cost of labour to the seller. Consequently, it is now the seller who is required to request the outstanding sum straight from the Tax Office. The new model and its system has been a hot topic of whether it affects societal actors positively or negatively. Small businesses have highlighted several risks and problems with the new rules.</p><p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine how the invoice system is perceived by small businesses. It also aims to find out how small businesses perceive that the invoice system relates to the Government’s target of reducing the administrative burden on small businesses, and also to see how the invoice system complies with the target of the Renovation deduction, which is to reduce illegal employment and increase demand in the construction sector.</p><p><strong>Method:</strong> This essay is based on a qualitative approach in which interviews have been a central part. Of a total of seven completed interviews, five have been made with small businesses in the construction industry. One interview has been conducted with an accounting consultant and one interview with a legal expert from the Tax Office.</p><p><strong>Results: </strong>The result indicates that small businesses´ administrative burden has increased substantially since the invoice system was introduced. Furthermore, different industries are differently affected by the system. The Government´s target with the Renovation deduction has been benefited by the invoice system sinces illegal employment has been reduced and demand for services has increased. The introduction of the invoice system, however, could have been better; the study indicates that the information have been inadequate.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: ROT-avdraget står för Reparation och underhåll, Ombyggnad och Tillbyggnad och är en skattereduktion för privatpersoner på upp till 50 % av arbetskostnaden. Systemet har funnits i flera omgångar och det har skett en del förändringar. Den 1 juli 2009 infördes fakturamodellen vilken innebär att privatpersoner får skattelättnaden direkt vid köpet av tjänsten, det vill säga, kunden betalar endast hälften av arbetskostnaden till säljaren. Därefter får säljaren själv begära resterande belopp från Skatteverket. Fakturamodellen och dess system har varit ett hett diskussionsämne under den senaste tiden om huruvida den påverkar samhällsaktörer positivt eller negativt. Det har från småföretagens sida lyfts fram flera risker och problem med de nya reglerna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakturamodellen och dess system uppfattas av småföretag. Syftet är också att ta reda på hur småföretag uppfattar att fakturamodellen förhåller sig till regeringens målsättning om att minska den administrativa bördan för mindre företag samt hur modellen går i linje med ROT-avdragets syfte att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn. Metod: Denna uppsats bygger på en kvalitativ metod där intervjuer varit det centrala. Av totalt sju genomförda intervjuer har fem gjorts med småföretag inom byggbranschen. En intervju har genomförts med en redovisningskonsult samt en intervju med en rättslig expert på Skatteverket. Resultat: Studiens resultat tyder på att småföretagens administrativa börda har ökat avsevärt sedan fakturamodellens införande. Dessutom påverkas olika näringsgrenar olika mycket av modellen. Regerings syfte med ROT-avdraget gynnas av fakturamodellen då svartarbetet minskat och efterfrågan av tjänster har ökat. Införandet av fakturamodellen kunde dock ha gjorts bättre och studien tyder på att informationen har varit bristfällig. / Background and problem discussion: For the purpose of this study, “ROT-avdrag” is translated into Renovation deduction. It is a tax reduction for individuals of up to 50 % of the cost of labour for repair and maintenance, and renovation and expansion costs. This system has been in use at several occasions, undergoing some changes. The new invoice system was introduced 1st of July 2009 which means that the customer deducts the tax at the point of purchase of the service. In other words, the costumer will only pay half the cost of labour to the seller. Consequently, it is now the seller who is required to request the outstanding sum straight from the Tax Office. The new model and its system has been a hot topic of whether it affects societal actors positively or negatively. Small businesses have highlighted several risks and problems with the new rules. Aim: The aim of this study is to examine how the invoice system is perceived by small businesses. It also aims to find out how small businesses perceive that the invoice system relates to the Government’s target of reducing the administrative burden on small businesses, and also to see how the invoice system complies with the target of the Renovation deduction, which is to reduce illegal employment and increase demand in the construction sector. Method: This essay is based on a qualitative approach in which interviews have been a central part. Of a total of seven completed interviews, five have been made with small businesses in the construction industry. One interview has been conducted with an accounting consultant and one interview with a legal expert from the Tax Office. Results: The result indicates that small businesses´ administrative burden has increased substantially since the invoice system was introduced. Furthermore, different industries are differently affected by the system. The Government´s target with the Renovation deduction has been benefited by the invoice system sinces illegal employment has been reduced and demand for services has increased. The introduction of the invoice system, however, could have been better; the study indicates that the information have been inadequate.