Describing how water flows in flat landscapes is generally difficult as the main driving force behind surface runoff is elevation differences. In an experiment designed to delineate the uncertainty in catchment areas created in software for geographical information systems (GIS), a flow algorithm that distributes the flow from one point to all of the neighbours with lower elevation was used. By analysing the values for the catchment areas created by this algorithm the uncertainty could be assessed. The main objective is therefore to investigate whether flow direction algorithms can be used to delineate uncertainty in catchment areas or not. The results acquired in this project consisted of area sizes for the different catchment areas connected to each wetland, as well as the distribution of values within these areas. The values signifies the percentage of each cell within an area that contributes to the drainage point. By relating the dispersion of values for certain thresholds to the size of the area, the main conclusion is that areas of small size are more affected by uncertainty.  Finally, some further studies within this area has been suggested. For example, to evaluate differences in runoff in different kinds of terrain, with different data resolutions or to correlate it to the effect of slope. In conclusion this project supplies an entrance to a new method of evaluating uncertainty in a field that surely can be broadened and repeated for greater accuracy. / Hur vatten flödar i flacka landskap är oftast svårt att avgöra då det huvudsakligen är höjdskillnader som driver vattenflödet längsmed, eller strax under, ytan. Projektet består av ett experiment för att utröna osäkerheten i flödesriktningar och avrinningsområdets gränser. I olika program för geografiska informationssystem (GIS) användes en flödesalgoritm som fördelar flödet från en punkt till alla omkringliggande punkter med lägre höjd. Genom att analysera värdena för de avrinningsområden som skapades av denna algoritm kunde osäkerheten avgöras. Den huvudsakliga frågan blir således huruvida flödesalgoritmer går att använda till att beskriva osäkerhet i flacka avrinningsområden. Resultaten som erhölls utav undersökningen bestod av storleksangivelser för de olika avrinningsområdena kopplade till varje våtmark, samt fördelningen av värden inom dessa områden. Värdena angav hur stor procentandel av varje cell inom området som bidrog till områdets utloppspunkt. Genom att relatera spridningen av värden över vissa gränsvärden mot områdets storlek kunde slutsatsen dras att det generellt är de små områdena som påverkas av osäkerhet. Vidare studier utanför detta projekts ramar har föreslagits; att exempelvis undersöka skillnader i avrinning i olika typer av terräng, med olika upplösning på data eller undersöka sluttningens inverkan. Sammanfattningsvis erbjuder denna uppsats en början till en ny metod att undersöka osäkerhet i ett område som självklart kan breddas och upprepas för större säkerhet.

Paramos are unique ecosystems situated in the tropical Andes at an elevation of 2800-4800 meters above sea level. They are home to a variety of endemic species and have a great water regulating capacity and supply around 80 % of the population in Colombia with freshwater. These ecosystems have been found to be particularly vulnerable towards climate change, which is a major challenge when it comes to safeguarding this water source. This study aimed to investigate paramos on three spatial scales: the large, medium and small scale. The large scale aimed at investigating the paramos of Colombia on a national level, the medium scale aimed at modeling the hydrology of a small paramo catchment, and the small scale aimed at exploring the general landscape and methods for monitoring the hydroclimate. At the national scale, the paramos were characterized based on hydrological and climatological variables, in the end focusing on precipitation and discharge, and producing descriptive statistics, in addition to finding temporal trends. The aim was to describe the paramos of Colombia hydroclimatologically on a spatial and temporal scale to get a more updated and comprehensive picture of the hydrology in these ecosystems and to investigate whether any possible relationships between the hydroclimatic variables could be detected that could affect the water availability, that is, if there were any signs of climatic forcing and hydrological response. Another aim was to investigate whether any significant trends could be seen in historical data and if there were any signs of climate change or ENSO (El Niño Southern Oscillation) events affecting the time series. The results showed that there was a large range in the amount of annual precipitation, between 500 and 5000 mm/yr, depending on the location of the precipitation station. The annual precipitation differed with up to around 2000 and 3500 mm/yr within and between different paramo regions, respectively. The annual mean daily discharge ranged between 0 and 25-30 m3/s and the total annual specific discharge ranged between 0 and 2500 mm/yr. It was not possible to detect any general, common temporal trend in neither precipitation nor discharge for all of the stations and the majority of the trends for individual stations were not significant. However, most locations that did present significant trends in precipitation showed an increase rather than a decrease, on a monthly rather than an annual scale. The trends that were significant for discharge were also increasing. No evident relationship between precipitation and discharge could be detected in neither amount nor pattern or trend over time, although some similarities and common traits could be found. Some local maxima and minima in precipitation and discharge coincided with ENSO events, but whether the significant trends are due to climate change remains unclear. The changes that were seen could have an impact on societies that are close to and rely on the paramos, but more studies on a seasonal and monthly scale are needed. At the medium scale, the HBV light model was used to simulate the hydrology in the small paramo catchment called Monterredondo. The aim was to investigate how a parsimonious model like the HBV model would perform compared to the more comprehensive SWAT model, which previously succeeded in modeling the hydrology in this watershed. Since the data is scarce in these regions, a simpler model could be more desirable. The results showed that the HBV was sufficient for the task, receiving a NSE value of 0.81 (calibration period) and 0.56 (validation period), and able to perform almost as well as the SWAT model, which received NSE values of 0.83 (calibration period) and 0.59 (validation period). Furthermore, since the paramos are vulnerable towards climate change, it was considered important to investigate how discharge might be affected by climate change. Simulations of future climate towards the end of the century, representing two emission scenarios, SSP2-4.5 and SSP5-8.5, were performed with data from the general circulation models EC-Earth3-CC (Europe) and MRI-ESM2-0 (Japan). The results from the EC-Earth3-CC model indicate a change towards drier dry seasons and wetter wet seasons. On an annual scale, it shows a decrease in discharge, but no change in annual precipitation. The MRI-ESM2-0 model was not considered reliable due to the large distance between the catchment area in question and the location where the data came from. Large uncertainties are associated with the data quality and quantity for both parts of this study. This is a well-known issue in these quite unapproachable locations, which is why the small scale investigation focused on learning more about the monitoring of these ecosystems. A horizontal precipitation station was built to capture horizontal precipitation. Even if built as a rather rough structure, it seemed to work and could be useful for future investigations. The results showed that horizontal precipitation contributed with a non-negligible amount to the total precipitation.  In summary, there is a risk that climate changes will have an impact on the water resources, due to drier dry seasons and wetter wet seasons. This could lead to water shortages in periods, but more studies are necessary to confirm the result. It is especially important to investigate more variables such as land use, soil moisture and radiation. It is also important to study more paramo areas in detail since they respond differently towards climate change. / Paramos är unika ekosystem som ligger på en höjd av 2800-4800 meter över havet i de tropiska Anderna. De är hem för en mängd olika endemiska arter och har en stor vattenreglerande förmåga och försörjer cirka 80 % av befolkningen i Colombia med dricksvatten. Dessa ekosystem har visat sig vara särskilt sårbara för klimatförändringar, vilket innebär en stor utmaning när det kommer till att skydda paramos som vattenkälla. Denna studie syftade till att undersöka paramos på tre rumsliga skalor: stor, medelstor och liten skala. Den stora skalan syftar till att undersöka paramos i Colombia på nationell nivå, den medelstora skalan syftar till att modellera hydrologin i ett litet paramoavrinningsområde, och den lilla skalan syftar till att utforska det allmänna landskapet och metoder för att övervaka hydroklimatologin. På nationell skala karaktäriserades paramos utifrån hydrologiska och klimatologiska variabler, i slutändan med fokus på nederbörd och avrinning, genom att producera beskrivande statistik, och därtill hitta trender över tid. Syftet var att beskriva paramos i Colombia hydroklimatologiskt både rumsligt och tidsmässigt för att få en mer uppdaterad och heltäckande bild av hydrologin i dessa ekosystem och för att undersöka om möjliga samband mellan de hydroklimatologiska variablerna kunde upptäckas som skulle kunna påverka vattentillgången, det vill säga om det fanns några tecken på klimatpåverkan och hydrologisk respons. Ett annat syfte var att undersöka om statistiskt signifikanta trender kunde ses i historiska data och om det fanns tecken på att klimatförändringar eller ENSO-händelser (El Niño Southern Oscillation) påverkade tidsserierna. Resultatet visade att det fanns ett stort spann i uppmätt årsnederbörd, mellan 500 och 5000 mm/år, beroende på nederbördsstationens lokalisering. Årsnederbörden skiljde sig med upp till cirka 2000 och 3500 mm/år, inom respektive mellan olika paramoregioner. Det årliga medeldygnsflödet låg mellan 0 och 25-30 m3/s och det totala årliga specifika flödet låg mellan 0 och 2500 mm/år. Det var inte möjligt att upptäcka någon generell, gemensam tidsmässig trend i varken nederbörd eller avrinning för samtliga stationer och majoriteten av trenderna för enskilda stationer var inte signifikanta. De flesta platser som faktiskt visade signifikanta trender i nederbörd visade en ökning snarare än en minskning, på månadsbasis snarare än årsbasis. Trenderna som var signifikanta för avrinning visade också en ökning. Inget uppenbart samband mellan nederbörd och avrinning kunde ses i varken kvantitet, mönster eller trend över tid, även om vissa likheter och gemensamma egenskaper kunde hittas. Vissa lokala maxima och minima i nederbörd sammanföll med ENSO-händelser, men huruvida de signifikanta trenderna beror på klimatförändringar är fortfarande oklart. De förändringar som kunde identifieras kan ha en inverkan på samhällen som är nära och förlitar sig på paramos, men fler studier på säsongs- och månadsskala behövs.  På den medelstora skalan användes HBV-lightmodellen för att simulera hydrologin i ett litet paramoavrinningsområde kallat Monterredondo. Syftet var att undersöka hur en mindre komplex modell som HBV-modellen kunde prestera jämfört med den mer omfattande SWAT-modellen, som tidigare lyckats modellera hydrologin i samma avrinningsområde. Eftersom mängden data i dessa regioner är begränsad kan en mindre komplex modell vara att föredra. Resultaten visade att HBV presterade tillräckligt bra för uppgiften då modellen erhöll ett NSE-värde på 0,81 (kalibreringsperioden) och 0,56 (valideringsperioden) och kunde prestera nästan lika bra som SWAT-modellen, som erhöll NSE-värden på 0,83 (kalibreringsperioden) och 0,59 (valideringsperioden). Då paramos är sårbara för klimatförändringar ansågs det dessutom viktigt att undersöka hur avrinningen kan påverkas av klimatförändringar. Simuleringar för framtida klimat motsvarande slutet av seklet modellerades med två utsläppsscenarier, SSP2-4.5 och SSP5-8.5. De representerades med data från de allmänna cirkulationsmodellerna EC-Earth3-CC (Europa)och MRI-ESM2-0 (Japan). Resultaten från EC-Earth3-CC-modellen indikerade en förändring mot torrare torrperioder och blötare regnperioder. På en årsskala visade modellen en minskning i avrinning, men ingen förändring i årsnederbörd. MRI-ESM2-0-modellen bedömdes inte vara tillförlitlig på grund av det stora avståndet mellan det aktuella avrinningssområdet och platsen där datan kom ifrån. Stora osäkerheter är förknippade med datakvalitet och kvantitet för båda delarna av denna studie. Detta är ett välkänt problem på dessa ganska otillgängliga platser, varför den småskaliga utredningen fokuserade på att öka förståelsen för den hydroklimatologiska övervakningen i dessa ekosystem. En horisontell nederbördsstation byggdes för att fånga horisontell nederbörd. Även om den byggdes med en ganska grov struktur, verkade den fungera och kan potentiellt vara användbar för framtida undersökningar. Resultaten visade att horisontell nederbörd bidrog med en icke-försumbar mängd till den totala nederbörden. Sammanfattningsvis finns det en risk att klimatförändringarna påverkar vattenresurserna, på grund av att torrperioderna blir torrare och regnperioderna blir blötare. Detta kan leda till en periodvis vattenbrist, men fler studier krävs för att bekräfta resultatet. Det är särskilt viktigt att undersöka fler variabler såsom markanvändning, markfuktighet och strålning. Det är också viktigt att studera fler paramoområden i detalj, eftersom de reagerar olika på klimatförändringar.

The purpose of the thesis is to characterize flood events within the agricultural fields of flooding Pampa in Argentina. The characterization divides the flat landscape into flood prone areas and endeavour at linking driving factors to flood response based on past events. The characterization is based on information freely available from remote sensing (satelliteimages, digital elevation, and estimated rain data), from precipitation data from a weatherstation and from field measurements carried out with Universidad Nacional de La Plata. The main research question is: Which are the driving factors contributing to the flooding? Data from remote sensing was used to visualize previous areal water extents, to calculate the topographic wetness index, the upslope areas for the field study sites and for a precipitationtrend analysis. Furthermore, data from remote sensing was used to replace missing days of rain data from the weather station. The complemented rain data was compared with the water extent for the events. Relationships between event precipitation, previous precipitation, land-use, and surface runoff was evaluated with the Soil Conservation-Curve Number method, SCS-CN, and the runoff coefficients for different antecedent conditions were calculated. The precipitation data and the satellite images showing water extents were also used to calculatethe 100-year and 20-year storm- and flood event. The measured infiltration capacity was used as input data in the SCS-CN-method to calculate the surface runoff and the measured soilmoisture was used to verify results from the Topographic Wetness Index, TWI, map. The flood risk areas are visualized with satellite images and the calculated Modified Normalized Difference Water Index. The TWI also visualizes the more flood prone or wetter areas and delineates the lower depressions where soil moisture was also measured to be higher, however not significantly. With the available satellite images within the study results indicate that floods are more common wintertime and that great flood events cannot be foreseen with only antecedent precipitation and event precipitation with the SCS-CN method. However, the events in the study with larger water extents, had high precipitation. No clear correlation between water extents from satellite images calculated by Instituto Nacional de Tecnología Agropecuaria, and estimated surface runoff from the SCS-CN method could be seen. However, the obtained runoff coefficients from the SCS-CN method can be used for estimating surface runoff for future storm events were higher Antecedent Moisture Condition, AMC, and low infiltration capacities increases surface runoff. The infiltration capacity of the studied fields is approximately 16 mm/hour and hence not alone a driving factor causing inundation since the soil can absorb, for example, a 20-year storm event of 125 mm/day. However, that is not the case since a 20-year storm flood has covered 9 % of the area around Don Joaquin and El Amanecer with water. No seasonal precipitation trends can be seen in Punta Indio during the last 40 years analysing precipitation data from remote sensing. In flooding Pampa the agricultural fields inundate almost on yearly basis in the depressionsdue to the gentle slopes and high intense precipitation (yearly maximum daily precipitation is always higher than 60 mm/day). To decrease the flood risk the management should ensure high vegetative cover which increases infiltration and balances the hydrological responses. / Syftet med studien är att karakterisera översvämningar inom jordbruket på Argentinska Pampas. Det platta landskapet mest översvämningsutsatta områden pekas ut och arbetet har fokuserat på att koppla landskapets utformning och regnmönster till översvämningarna. Karakteriseringen utgår ifrån information från satellitbilder och digitala höjddata, från nederbördsdata från den närmaste väderstationen som kompletterats med regndata från fjärranlyser och från fältmätningar utförda tillsammans med Universidad Nacional de La Plata. Den huvudsakliga frågan är: Vilka är de bidragande faktorerna till översvämningarna? Information från fjärranalyser användes för att visualisera tidigare översvämningar, för att beräkna det topografiska fuktighetsindexet, tillrinningsområdet för fältstudieplatserna och för en nederbördstrendanalys. Regndatan jämfördes med vattenarean under tidigare översvämningar. Sambanden mellan nederbörd, markanvändning och ytavrinning utvärderades med Soil Conservation-Curve Number metoden, SCS-CN, och avrinningskoefficienterna för olika nederbördsförhållanden beräknades. Nederbördsdata och satellitbilder som visar vattnets utbredning användes också för att beräkna magnituden av ett 100-årsregn och 20-årsregn samt utbredningen av en 100-årsöversvämning. Den i fält uppmätta infiltrationskapaciteten användes som indata i SCS-CN-metoden för att beräkna ytavrinning och den i fält uppmätta markfuktigheten för att verifiera resultat från GISanalysen av det topografiska fuktighetsindexet.' Översvämningsriskområden visualiserades i studien med satellitbilder och det modifierade normaliserade differens vattenindexet. Även det topografiska fuktighetsindexet visualiserar de mer översvämningsbenägna områdena och markerar vattnets väg där markfuktigheten också uppmättes vara högre, dock inte signifikant blötare än ovan liggande punkter. Analys av de tillgängliga satellitbilderna i studien visar att översvämningar är vanligare vintertid och att stora översvämningshändelser inte kan förutses enbart med de senaste dagarnas regnmängd och eventregnet med SCS-CN-metoden. Alla satellitbilder i studien med större vattentäckning kunde dock kopplas till stora regnmängder. Ingen tydlig korrelation mellan vattenutbredningen och uppskattad ytavrinning med SCS-CN-metoden kunde ses. De erhållna avrinningskoefficienterna från SCS-CN-metoden kan dock användas för att uppskatta risken för ytavrinning vid framtida regn där större regnmängder och låg infiltration ökar ytavrinningen. Fältens infiltrationskapacitet är cirka 16 mm/timme och därmed inte ensamt en drivande faktor till översvämningarna eftersom infiltrationskapaciteten är högre än exempelvis ett 20-årsregn (125 mm/dygn). Dock kan 20-årsregn täcka 9 % av området runt Don Joaquin och El Amanecer med vatten. Inga nederbördstrender kan ses i Punta Indio under de senaste 40 åren genom analys av nederbördsdata från fjärranalyser. I Pampa deprimida översvämmar jordbruksfälten nästan årligen i sänkorna på grund av den platta topografin och den höga intensiva nederbörden (den årliga maximala dagliga nederbörden är nästan alltid högre än 60 mm/dag). För att minska översvämningsriskerna bör lantbrukare säkerställa en hög vegetativ täckning som ökar infiltrationen, skyddar marken och balanserar de hydrologiska reaktionerna. / El propósito de la tesis es analizar los posibles eventos de inundación en un sector de la Pampa Deprimida en Argentina, dada la importancia productiva de la región. Se trabajó en los campos de la Universidad Nacional de La Plata con la dirección del curso de Edafología, de la Facultad de Ciencias Agrarias y Forestales. Se caracterizó la región en general y los campos en particular, utilizando información de acceso gratuito en la web, tales como imágenes satelitales, mapas de elevación digital e información meterologíca. Se utilizaron técnicas geomáticas para definir la evolución de agua en superficie mediante un análisis de la precipitación y coberturas de agua en imágenes satelitales obtenidas entre el 2000 y 2022 con la finalidad de calcular el Indice de Humedad Topográfico (TWI). Se establecen relaciones entre la precipitación, el manejo de los campos, la escorrentía superficial y las cuberturas de aguas. Se analizó la occurrencias de eventos de excesos hídricos. Se efectuaron ensayos de infiltración y el método Soil Conservation Service-Curve Number (SCS-CN) a fin de estimar la escorrentía superficial y las medidas de la humedad del suelo para verificar los resultados del mapa con el TWI. Las imágenes satélitales y el Modified Normalized Differential Water Index (MNDWI) calculado, permiten estimar las áreas más expuestas a inundaciones. El TWI permitió distinguir los sectores más altos y bajos mediante la medición de la humedad del suelo. Con los datos disponibles en este estudio, los resultados indican que las inundaciones son más frecuentes en invierno, y que los grandes eventos de inundación no se pueden predecir solo con registros de precipitación y el uso del método SCS-CN. No se pudo observar una correlación entre las extensiones de agua de las imágenes satelitales calculadas por Instituto Nacional de Tecnología Agropecuaria (INTA Clima y Agua, Castelar), y la escorrentía superficial estimada por el método SCS-CN. Sin embargo es possible encontrar una correspondencia entre las precipitaciones muy elevadas y la cobertura de agua. La occurencia de altas precipitaciones luego de un periodo lluvioso en un suelo con baja infiltración debido a una baja cobertura vegetal, aumenta la escorrentía superficial. La capacidad de infiltración del campo estudiado es de aproximadamente 16 mm/hora y un evento de lluvia extrema que se produce cada 20 años puede ser de 125 mm/día. Consecuentemente, no sería la baja infiltración la principal causa de la inundacion. No obstante, se aprecia que effectivamente un evento de 125 mm/día cubre 9 % del área en Don Joaquín y del El Amanecer. Con precipitaciones normales la cobertura es de aproximadamente 2 %. Cabe indicar que las precipitaciones registradas en la estación de Punta Indio durante los últimos 40 años, no manifiestan un comportamiento diferente en su occurencia y cantidad. En Pampa deprimida los campos se inundan frecuente, no solo debido a las precipitaciones locales y el amabiente de muy bajas pendientes. Los flujos de agua subterranea, aunque no se las pudo analizar en este estudio, también afuectuan las coberturas de agua. A fin de disminuirlos riesgos de inundación, el manejo debe garantizar una alta cobertura vegetal que aumente la infiltración y proteja al suelo y, de este modo, contribuir a controlar la natural dinámica hidrológica de la región en estudio. / Estudio del suelo, agua subterránea y vegetación, como base para definir ambientes de manejo en el partido de Magdalena

Data availability is extremely important for water management. Without data it would not be possible to know how much water is available or how often extreme events are likely to occur. The usually available hydro-meteorological data often have a limited representativeness and are affected by errors and uncertainties. Additionally, their collection is resource-intensive and, thus, many areas of the world are severely under-monitored. Other areas are seeing an unprecedented – yet local – wealth of data in the last decades. Additionally, the spread of new technologies together with the integration of different approaches to water management science and practice have uncovered a large amount of soft information that can potentially complement and expand the possibilities of water management. This thesis presents a series of studies that address data opportunities for water management. Firstly, the hydro-meteorological data needs for correctly estimating key processes for water resource management such as precipitation and discharge were evaluated. Secondly, the use of non-traditional sources of information such as social media and human behaviour to improve the efficiency of flood mitigation actions were explored. The results obtained provide guidelines for determining basic hydro-meteorological data needs. For instance, an upper density of 24 rain gauges per 1000 km2 for spatial precipitation estimation beyond which improvements are negligible was found. Additionally, a larger relative value of discharge data respect to precipitation data for calibrating hydrological models was observed. Regarding non-traditional sources of information, social memory of past flooding events was found to be a relevant factor determining the efficiency of flood early warning systems and therefore their damage mitigation potential. Finally, a new methodology to use social media data for probabilistic estimates of flood extent was put forward and shown to achieve results comparable to traditional approaches. This thesis significantly contributes to integrated water management by improving the understanding of data needs and opportunities of new sources of information thus making water management more efficient and useful for society. / All vattenförvaltning kräver tillgång till data. Data behövs för att kunna fastställa t.ex. hur mycket vatten som finns och sannolikheten för stora översvämningar. De hårda hydro-meteorologiska data som normalt är tillgängliga har inte sällan en begränsad representativitet och påverkas av fel och osäkerheter. Dessutom är datainsamling nästan alltid resurskrävande och därför finns hårda data i begränsad utsträckning, eller inte alls, i stora delar av världen. Samtidigt har man under senaste decennierna fått tillgång till en oöverträffad – men lokal – mängd data i vissa områden. Spridningen av ny teknik har, tillsammans med integreringen av olika vetenskapliga metoder inom vattenförvaltning och praktik, påvisat värdet av mjuk information som potentiellt kan komplettera hårda data och förbättra möjligheterna till en god vattenförvaltning. Denna avhandling presenterar studier som belyser vilka möjligheter vattenförvaltningen har vid olika tillgång på hårda data och mjuk information. Först utvärderades vilka krav som kan ställas på hydro-meteorologiska data för att korrekt kunna beskriva nyckelprocesser som nederbörd och vattenföring vid bestämning av vattenresurser. Därefter utforskades möjligheterna att förbättra översvämningsberäkningar med hjälp av mjuk information från sociala medier och rörande mänskligt beteende. Resultaten gav riktlinjer för att bestämma värdet av hydro-meteorologiska data. Till exempel visades att information om nederbördens rumsliga fördelning inte förbättras nämnvärt vid en mätartäthet över 24 regnmätare per 1000 km2. Det relativa värdet av vattenföring visade sig också vara större än för nederbörd för att kalibrera hydrologiska modeller. Det visade sig att en befolknings minne av tidigare översvämningar påverkar effektiviteten hos tidiga varningssystem för översvämningar och deras möjlighet att begränsa skador. Slutligen har en ny metod föreslagits för att använda sociala medier för sannolikhetsberäkningar av översvämmade områden. Metoden visade sig leda till resultat som var jämförbara med traditionella metoder. Avhandlingens huvudsakliga bidrag till en integrerad vattenförvaltning är att öka förståelsen för vilka data som krävs för olika förvaltningsmål och vilka möjligheter som finns att utnyttja mjuk information för att effektivisera vattenförvaltningen göra den mer användbar för samhället. / La disponibilitat de dades és extremadament important per a la gestió de l’aigua. Sense dades no seria possible conèixer ni la quantitat d'aigua disponible ni la freqüència d’esdeveniments extrems. Les dades hidrometeorològiques normalment disponibles tenen una representativitat limitada, es veuen afectades per errors i incerteses i la seva recol•lecció requereix nombrosos recursos, cosa que produeix que moltes zones del món no estiguin adequadament monitoritzades. Així i tot, en les últimes dècades s’ha generat una quantitat de dades sense precedents però de manera localitzada. A més, la difusió de noves tecnologies, juntament amb la integració de diferents enfocaments han permès utilitzar una gran quantitat de dades “toves” per complementar i ampliar les possibilitats en la gestió de l'aigua. Aquesta tesi presenta estudis que aborden algunes de les oportunitats ofertes per les dades per a millorar la gestió de l'aigua. En primer lloc es va avaluar la quantitat necessària de dades hidrometeorològiques per estimar correctament processos clau per a la gestió dels recursos hídrics. En segon lloc es va explorar l'ús de fonts no tradicionals d'informació per millorar l'eficiència de la mitigació d'inundacions. Per exemple, es va identificar una densitat màxima de 24 pluviòmetres per 1000 km2 per estimar la distribució espacial de precipitació, per sobre de la qual les millores són insignificants. A més, es va observar que les dades d’escorrentia tenen un valor relatiu més gran per al calibratge de models hidrològics que les dades de precipitació. Pel que fa a la informació no tradicional, la memòria social d’anteriors inundacions es va identificar com un factor rellevant per a determinar l'eficiència dels sistemes d'alerta d'inundacions i, per tant, del seu potencial per mitigar danys. Finalment, es va proposar una nova metodologia per utilitzar informació provinent de xarxes socials per a realitzar estimacions probabilístiques d'extensió d’inundacions i es va demostrar el seu potencial per aconseguir resultats comparables als d’enfocaments tradicionals. Aquesta tesi aporta avenços significatius per a la gestió integrada de l'aigua mitjançant la millora de la comprensió de les necessitats de dades i de les oportunitats presentades per noves fonts d'informació. D’aquesta manera contribueix a una gestió de l'aigua més eficient i útil per a la societat. / La disponibilidad de datos es sumamente importante para la gestión del agua. Sin datos no sería posible determinar la cantidad de agua disponible o la frecuencia de eventos extremos. Los datos hidrometeorológicos normalmente disponibles tienen una representatividad limitada, son afectados por errores e incertidumbres y su recolección requiere de abundantes recursos, lo cual causa que muchas zonas del mundo no estén adecuadamente monitorizadas. En contraste, en las últimas décadas se ha generado una cantidad de datos sin precedentes pero de manera localizada. Además, la difusión de nuevas tecnologías, conjuntamente con la integración de distintos enfoques, ha permitido usar una gran cantidad de datos “blandos” para complementar y ampliar las posibilidades en la gestión del agua. Esta tesis presenta estudios que abordan las oportunidades ofrecidas por los datos para mejorar la gestión del agua. En primer lugar se evaluó la cantidad necesaria de datos hidrometeorológicos para estimar correctamente procesos clave para la gestión de recursos hídricos. En segundo lugar se exploró el uso de fuentes no tradicionales de información para mejorar la eficiencia de la mitigación de inundaciones. Por ejemplo, se identificó una densidad máxima de 24 pluviómetros por 1000 km2 para estimar la distribución espacial de precipitación más allá de la cual las mejoras son insignificantes. Además se observó que los datos de escorrentía tienen un mayor valor relativo para la calibración de modelos hidrológicos que el de los datos de precipitación. Respecto a la información no tradicional, la memoria social de inundaciones pasadas fue identificada como un factor relevante para determinar la eficiencia de los sistemas de alerta de inundaciones y, por lo tanto, de su potencial para mitigar daños. Finalmente, se propuso una nueva metodología para usar información proveniente de redes sociales para realizar estimaciones probabilísticas de extensión de inundaciones y se demostró su potencial para conseguir resultados comparables a los de enfoques tradicionales. Esta tesis aporta avances significativos para la gestión integral del agua a través de la mejora de la comprensión de las necesidades de datos y de las oportunidades presentadas por nuevas fuentes de información, contribuyendo a una gestión del agua más eficiente y útil para la sociedad.

<p>Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för äldre. Detta examensarbete går ut på att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bärs av användaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blåtandsradio. I examensarbetet ingår att välja ut lämplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentålighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar.</p><p>En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentålighet samtidigt som den hade utmärkt frekvensgång för återgivning av tydligt tal. Vattenavrinning från högtalaren löstes genom att ett sinussvep sänds ut från högtalaren varje gång ett samtal ska kopplas upp. På så sätt pressar ljudtrycket ut vattnet från handledsknappens kavitet. Olika utformningar av ljudhålen i handledsknappens skal provades. Den bästa lösningen för vattenavrinningen var att använda sju stycken runda hål med 1,3 mm i diameter. En ljudtrycksmätning säkerställde att ljudtrycket inte blev lidande av denna utformning av ljudhålen.</p><p>Ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning sköts av GSM-modulen i trygghetsmobilen. I ekosläckningens manual finns beskrivet hur ekosläckningens 24 parametrar kan justeras för att passa olika applikationer. Endast en mindre ändring av de rekommenderade parametervärdena behövdes för att ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning skulle fungera tillfredställande.</p><p>Eftersom mikrofonernas datablad visade på så snarlika egenskaper överlämnades mikrofonvalet till företaget, då det kan vara klokt att låta priset avgöra.</p>

Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för äldre. Detta examensarbete går ut på att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bärs av användaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blåtandsradio. I examensarbetet ingår att välja ut lämplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentålighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar. En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentålighet samtidigt som den hade utmärkt frekvensgång för återgivning av tydligt tal. Vattenavrinning från högtalaren löstes genom att ett sinussvep sänds ut från högtalaren varje gång ett samtal ska kopplas upp. På så sätt pressar ljudtrycket ut vattnet från handledsknappens kavitet. Olika utformningar av ljudhålen i handledsknappens skal provades. Den bästa lösningen för vattenavrinningen var att använda sju stycken runda hål med 1,3 mm i diameter. En ljudtrycksmätning säkerställde att ljudtrycket inte blev lidande av denna utformning av ljudhålen. Ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning sköts av GSM-modulen i trygghetsmobilen. I ekosläckningens manual finns beskrivet hur ekosläckningens 24 parametrar kan justeras för att passa olika applikationer. Endast en mindre ändring av de rekommenderade parametervärdena behövdes för att ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning skulle fungera tillfredställande. Eftersom mikrofonernas datablad visade på så snarlika egenskaper överlämnades mikrofonvalet till företaget, då det kan vara klokt att låta priset avgöra.