Kontamination med mikroorganismer är något som sker ständigt och i samband med läkemedelsproduktion kan de bidra till försämringar av produktens kvalité. Genom att kontrollera den mikrobiella floran i bland annat aktuella lokalers luft och ytor uppfyller läkemedelsproducenterna kraven enligt Good Manufacturing Practice. Syftet i denna studie är att kartlägga mikroorganismer i samband med tillverkningen av läkemedlet Xylocain gel. Undersökningen har genomförts på läkemedelsföretaget Recipharm Karlskoga AB. Under arbetet användes analysmetoden analytical profile index, en metod för att identifiera mikroorganismer. Resultatet visar kontaminering från totalt 19 stycken olika arter, varav endast en bakterie anses vara potentiellt patogen och denna identifierade bakterien var Stenotrophomonas maltophilia. På 12 platser fanns upp till två bakteriekolonier, på 10 platser fanns tre till fyra bakteriekolonier och i ett rum (beredningsrummet) fanns fem bakteriekolonier. Generellt var det något mer bakteriekolonier på plattorna odlade från luft än ytor. Den lägsta gränsen för vad som godkänts enligt Good Manufacturing Practice för renrum i samband med ytor och luft är 10 stycken påvisade bakterier per platta. Utifrån resultaten dras slutsatsen att kontamination av bakterier från omgivningen och personalen, är med största sannolikhet inte ett problem beträffar den färdiga Xylocain gel-produkten. / Contamination with microorganisms is something that frequently occurs, and during drug production contamination can affect product quality. By controlling the microbial flora in the air on surfaces during drug production, the drug manufacturers comply with the requirements for Good Manufacturing Practice. The purpose of this study was to identify microorganisms associated with the production of the product Xylocaine Gel. The study was carried out at the pharmaceutical company, Recipharm Karlskoga AB. During the work, the analytical method analytical profile index was used, a method to identify microorganisms. The results showed contamination from a total of 19 different species, of which only one bacterium, Stenotrophomonas maltophilia, is considered pathogenic. At 12 location, there were up to two bacterial colonies, at 10 locations there were three to four bacteria colonies and in one room (the preparation room) there were five bacterial colonies. Generally there were slightly more bacteria on the plates grown from air than on surfaces. The minimum limit of what has been approved according to Good Manufacturing Practice for clean rooms in connection with surfaces and air is 10 bacteria detected per plate. Based on the results, it is concluded that contamination of bacteria from the environment and the staff is most likely not a problem with the regard to the finished product, Xylocain Gel.

Abstrakt: Sepsis (blodförgiftning) är ett livshotande tillstånd som innebär att bakterier eller svampar tar sig in i blodbanan. Det sker ofta genom njurarna, lungorna eller sår i skadad hud. Symptom innefattar feber och allmän sjukdomskänsla. Positiva blododlingar prepareras och analyseras med Matrix assisted laser desorption ionisation time-of-flight (MALDI-TOF MS) där blandas preparerade prov med matrix och bestrålas sedan med en laser. Bestrålningen medför att proteinerna i provet joniseras och rör sig mot en detektor. Proteinerna detekteras som ett spektrum som i sin tur jämförs med ett referensspektrum av en känd bakterie/svamp som finns lagrat i en databas. Dessutom erhålls ett score-värde över hur väl provet liknar ett referensprov. Arbetets syfte var att se vilken provberedningsmetod som gav ett tillförlitligt resultat i MALDI-TOF och ett bra score-värde för identifiering av bakterier till art-nivå på kortast tid. Preparationsmetoderna innefattar rening av blod från röda blodkroppar och andra partiklar som stör MALDI TOF-instrument. Metoderna jämfördes med nuvarande Saponinmetod. Två av metoderna (Ferroni och Huang) gav dåliga resultat och jämförelsen avbröts efter två försök. Ett kommersiellt kit Sepsityper extraktion gav bra resultat där 79 % av analyserna gav identifiering till art-nivå. Motsvarande resultat med saponin-metoden var 33 %. Slutsatsen är att Sepsityper-extraktion-metoden gav betydligt bättre resultat än nuvarande Saponin-metod. Metoden var robust, användarvänlig, snabb och gav bra resultat både för gramnegativa och grampositiva bakterier. / Abstract: Sepsis (blood poisoning) is a life-threatening condition caused by bacteria or fungi entering the bloodstream. Pathogens often again access through the kidneys, lungs or wounds in damaged skin. Symptoms include fever, chills and general feeling of illness. Positive blood cultures are prepared and analyzed with Matrix assisted laser desorption ionization time-of-flight (MALDI-TOF MS) prepared samples are mixed with matrix and then irradiated with laser beam. The laser beam will be directed to each position in the MALDI plate that causes the proteins in the sample to ionize and move towards a detector. The protein pattern is presented in a spectrum that is compared with a reference spectrum of known bacteria / fungi, stored in a database. In addition, a score value was obtained on how well the sample is aligned to the reference sample. The aim of this study was to compare three methods in order to achieve the best score value for identification to species level. The time factor was also important. The preparation methods include purification of blood removing red blood cells and other particles that interfere with MALDI analysis. The methods were compared with the current Saponinmethod. The results of two methods (Ferroni and Huang) were not satisfactory and further comparison was interrupted after two experiments. A commercial kit Sepsityper with extraction gave good results with 79 % identification to species level. Corresponding results for the current Saponin-method was 33 %. In conclusion, the Sepsityper-extraction-method was superior to the current Saponin-method. The method was robust, user-friendly, rapid and gave good results from both gramnegative and grampositive bacteria.

<p>Denna rapport är en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelväte uppstår vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam på Eka Chemicals AB och att hitta förslag till åtgärder. Detta har främst gjorts genom experiment. Det som undersökts är om det är bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmåga till anaerob och aerob tillväxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten påverkar deras förmåga att överleva i slammet, hur Enzym Clean påverkar dem, hur bakterierna reagerar på olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har också undersökts. Undersökningarna har gjorts främst på slam från Brogårdsfabriken (Bro. 26/1) men även på slam från Vetlandafabriken (Vet. 26/1)</p><p>Under neutraliseringsprocessen är det en kemisk process som påverkas av pH och redoxpotential. Genom odling i SIM-agar har slutsatsen dragits att det är bakterier som orsakar problematiken med svavelväte i slammet. Bakterierna har förmågan att växa både aerobt och anaerobt, i det senare fallet reducerar de först nitrat innan de reducerar sulfat. Det har även kunnat visas att det är minst tre stammar bakterier med lite skiftande egenskaper vad gäller bland annat nitratreduktion som växer i slammen.</p><p>Slammet har en vattenhalt på cirka 75 %, sulfathalten som undersöktes genom spektrofotometrisk grumlighetsmätnig visade att sulfathalten i Brogårdsfabrikens slam 26/1 ligger på cirka 15 w% och i Vetlandafabrikens slam 26/1 var cirka 9 w/w%. Glukonathalten i Vetlandafabrikens slam 26/1 har bestämts till cirka 3 w/w%. En ökad mängd glukonat har visat sig leda till större bakteriell aktivitet. Då slammet hetats upp till 50°C eller över så har bakteriernas förmåga till överlevnad och tillväxt kraftigt begränsats. Det har dock inte kunnat visas på hur vattenhalten påverkar bakteriernas förmåga att överleva i slammet då detta försök inte gav några tillförlitliga resultat. Inte heller kunde några direkta slutsatser dras om hur Enzym Clean påverkar.</p><p>Slutsatsen är alltså att det är bakterier som orsakar problemen med uppkomsten av svavelväte i slammet efter en tids förvaring. Dessa lever både aerobt och anaerobt och det är när förhållandena blir anaeroba som de orsakar problem. Åtgärderna att sätta in är då att förhindra att slammet får stora anaeroba delar genom återkommande mekanisk bearbetning.</p><p> </p> / <p>This paper is a part of my education in Chemical engineering at School of Engineering, Jonkoping University. The tasks were to examine the reasons behind the origin of hydrogen sulphide at the neutralisation of process water at Sapa Profiler AB and during storage of the aluminium sludge at Eka Chemicals AB, and to find out the actions to take to prevent these problems. This has mainly been done by experiments. The things that have been examined is whether it is bacteria that cause the problems, their ability to grow aerobically and anaerobically, ability to nitrate reduction, how the water content affect their ability to survive in the sludge, how Enzym Clean affect them, how they react on different temperatures, their morphology, if they are gram positive or negative and what their colonies look like. Water, sulphur and gluconate content in the sludge have also been examined. The experiments are mainly performed on sludge from Brogårdsfabriken (Bro. 26/1) but also on sludge from Vetlandafabriken (Vet. 26/1).</p><p>The problem in the neutralisation process is caused by a chemical process affected by redoxpotential and pH. Through use of SIM-agar is the conclusion drawn that the problems with H₂S in the sludge are caused by bacteria. The bacteria have the ability to grow both aerobically and anaerobically and in the later case they use first nitrate and then sulphate as electron acceptor. It has also been shown that there are at least three strains of bacteria living in the sludge with a bit different features like their ability to reduce nitrate.</p><p>The sludge got water content of about 75 %. The sulphate content, which were examined spectrophotometerically, showed that the content in Bro. 26/1 is 15 w/w% and in Vet 26/1 is 9 w/w%. The gluconate content in Vet. 26/1 were determined by addition of Ce(IV) and titration with Fe(II) to about 3 w/w%. A higher gluconate content have been shown to increase the bacterial activity. It has been shown that when the sludge is heated to 50°C or higher the ability of the bacteria to survive in the sludge is dramatically lowered. But it haven't been able to determine how the water content affect the ability of the bacteria to survive in the sludge, the results were to unreliable. No conclusion could be drawn from the experiment with addition of Enzym Clean.</p><p>The conclusion is that it is bacteria that cause the problem of H₂S in the sludge. They grow both aerobically and anaerobically and the problems arise in the later case. The action to be taken is to hinder big areas of the sludge to become anaerobe, for example by turning the sludge mechanically.</p><p> </p>

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning. Då sjuksköterskan idag möter allt fler MRB-smittade patienter i vården är det viktigt att belysa hur sjuksköterskorna upplever vården av patienter med MRB. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med multiresistenta bakterier inom den somatiska vården. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sju allmänsjuksköterskor ingick. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2012) mall för manifest, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier; smittoprevention, kunskap och erfarenhet samt sjuksköterskans etiska förhållningssätt. Huvudkategorierna är i sin tur indelade i åtta subkategorier. Inom dessa kategorier framkommer sjuksköterskors olika upplevelser och känslor när de vårdar patienter med MRB. Slutsats: Studiens resultat visar att upplevelser av att vårda patienter med MRB till största del präglas av hur mycket kunskap och erfarenhet sjuksköterskan har. Det anses också problematiskt att upprätthålla en tillfredställande vård på lika villkor för MRB-smittade patienter som vårdas inom isoleringsvården.

No description available.

Bakgrund: Spridning av resistenta bakterier inom vården bidrar till svårbehandlade vårdrelaterade infektioner och vidareutveckling av antibiotikaresistens. Detta är ett globalt problem avseende vårdbelastning, samhällskostnader och onödigt lidande. I vårdsituationer upplever patienter att bristande kunskap, osäkerhet och rädsla från vårdpersonal är påfrestande. I sjuksköterskans arbete finns ett ansvar att arbeta patientsäkert och följa riktlinjer för att motverka att patienter riskerar eller drabbas av vårdskada. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att förhindra spridning av resistenta bakterier. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Sökningar har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Fyra huvudteman framkom av resultatet som upplevs påverka förebyggandet av smittspridning av resistenta bakterier. Ledarskapets betydelse upplevs ha en roll avseende samverkan i team och ansvarstagande på personal, organisation och politisk nivå. Kunskap och erfarenhet har en inverkan på utförande och säkerhet i vårdarbetet. Förhållningssättet till smittspridning av resistenta bakterier upplevs vara betydande för ansvarstagande och följsamhet av riktlinjer. Arbetsmiljöns inverkan är betydande då stress, hög arbetsbelastning och bristfällig utformning av arbetsplatsen anses försvåra följsamhet av riktlinjer. Slutsats: Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete kring smittspridning behöver uppmärksammas, detta för att främja patientsäkerheten och skapa en trygg och säker vård för både patienter och vårdpersonal.

While bacterioplankton indisputably control vital biogeochemical paths in the cycling of carbon and nutrients in the world’s oceans, our knowledge about the functional and genetic diversity of bacterioplankton communities is negligible. In this thesis, molecular and more traditional microbiological methods were used to study the specific function of N2-fixation and in a general sense diversity of marine bacterioplankton species. Most oceans are nitrogen limited and, therefore, adaptive to bacterioplankton capable of N2-fixation. Recent studies have found nifH genes (coding for the nitrogenase enzyme) related to diverse heterotrophic bacteria in oceanic seawater samples indicating that, along with cyanobacteria, also heterotrophic bacteria benefit from N2-fixation. Here, molecular and cultivation methods were used to examine diazotrophic bacterioplankton in the Baltic Sea. We successfully isolated heterotrophic N2-fixing bacteria belonging to the γ-proteobacterial class by means of low-nitrogen plates and semi-solid diazotrophic medium tubes. The isolates required low-O2 conditions for N2-fixation. Using Real-time PCR it was found that heterotrophic bacterioplankton carrying the nifH gene was abundant (3 x 104 nifH gene copies L seawater-1) at locations in the Southwest Baltic proper. With the aim to identify the main N2-fixing organisms in Baltic Proper surface waters, a clone library of nifH gene transcripts (RNA) was generated. Clone inserts were exclusively related to Aphanizomenon sp. and Nodularia sp. Using quantitative real-time PCR it was found that the nifH gene expression from Nodularia sp. was highly variable between stations in the Baltic Proper but was 10-fold higher during mid summer relative to early summer and fall. A diel study showed a 4-fold increase in Nodularia transcript concentrations at early to mid day relative to rest of the day. Real-time PCR was found to be a powerful and highly sensitive method for measuring gene expression. Since nucleic acids are a prerequisite for molecular analyses of bacterioplankton dynamics a protocol to extract DNA from seawater samples was developed with the aim to maximize the yield of high-quality DNA. Each step in the protocol was important for the efficiency of extraction. The obtained extraction efficiencies were up to 92% for seawater samples and up to 96% for isolates. The protocol provides a guideline for DNA extraction from seawater samples for other studies. In a global sampling campaign (9 locations from polar, tropical and temperate regions) we sampled DNA from surface water and constructed 16S rRNA gene libraries to investigate diversity and biogeography of bacterioplankton. Approx. 80% of the sequences found were similar to sequences already deposited in GenBank, indicating that a large fraction of the marine bacterioplankton already has been sampled, which in turn suggests a limited global bacterioplankton diversity. This thesis have improved our knowledge about the composition and nifH gene expression of the diazotrophic bacterioplankton community in the Baltic Sea and contribute significantly to the discussion on global marine bacterioplankton diversity and biogeography. / Östersjön är ett av världens största brackvattensystem. Den ekologiska balansen i detta hav är hotad på grund av övergödning. Mycket arbete har därför fokuserats på att reducera utsläppen av näringsämnen, speciellt kväve. Dessa ansträngningar kan dock motverkas av bakterier som har förmåga att omvandla luftens kväve till metaboliskt användbart ammonium (kvävefixering). På sommaren är Östersjöns primärproduktion begränsad av kväve, med följden att det årligen uppstår massiva blomningar av kvävefixerande bakterier, framför allt cyanobakterier. Dessa är främst Aphanizomenon och Nodularia, men inte endast de fototrofa cyanobakterierna har förutsättningar att fixera N2. NifH gener (genen som kodar för nitrogenas) bärs också av heterotrofa bakterioplankton, vilket har visats i studier i främst Atlanten och Stilla havet. Med hjälp av två olika odlingsmetoder lyckades vi isolera heterotrofa kvävefixerande bakterier tillhörande klassen γ-proteobakteria från Östersjön. Svårigheten med att finna dessa bakterier ligger i att de kräver en miljö med mycket låg syrehalt för att kunna fixera kväve. Resultaten från denna studie ledde oss vidare till att undersöka vilka organismer som uttrycker nifH genen (och då troligen även fixerar kväve) i Östersjön. En av de bakterier som isolerats kunde påvisas med Realtids PCR i ett relativt stort antal (3 x 104 nifH genkopior per liter) vid en av de ursprungliga provtagningsstationerna. För att söka rätt på de olika organismtyper som uttrycker nifH skapades ett klonbibliotek baserat på mRNA extraherat från havsvatten. Det visade sig då att alla de närmare 100 kloner som sekvenserades tillhörde antingen Aphanizominon eller Nodularia. De heterotrofa bakteriernas nifH genuttryck var troligen i jämförelse med dessa cyanobakterier alltför lågt för att kunna detekteras. Realtids PCR mätningar av Nodularias nifH genuttryck visade på en stor variation mellan de olika provtagningsstationerna samt mellan de olika provtagningstillfällena. Vi fann dock en kraftig ökning under juli med en nedgång igen i augusti. En dygnscykelstudie visade att Nodularia nifH genuttrycket ökade under förmiddagen med en topp mitt på dagen för att sedan minska igen. Detta troligen med anledning av att den energikrävande kvävefixeringsprocessen sker under de ljusa timmarna då cellen får energi från fotosyntesen. I de molekylärbiologiska metoderna som används för att få information om identitet och aktivitet hos skilda organismer krävs att DNA och RNA kan extraheras från prover tagna i naturliga vattenmiljöer. Även om antalet bakterier tillsynes är högt, så är mängden DNA och RNA per liter havsvatten relativt låg, därför krävs ett väl fungerande protokoll för denna extraktion. I en inledande studie i denna avhandling optimerades en metod för att utvinna DNA. Ett antal sådana protokoll finns publicerade men dessa har ofta lågt utbyte. Det nya protokollet har hög effektivitet, vilket gör att små provvolymer kan användas (2 ml jämfört med tidigare flera liter) och därmed ökar hanterbarheten. Vi visar i denna studie att varje steg 7 i DNA-extraktionsprotokollet är viktigt för att ge en hög effektivitet. Detta protokoll kan med fördel användas som vägledning för många olika typer av studier. På grund av att många havsbakterier inte kan bilda kolonier och alltså inte växa på traditionella medier har det varit svårt att få en klar bild av artrikedomen. Molekylärbiologin har dock gjort det möjligt att identifiera bakterier med hjälp av 16S rRNA genen, en enorm mängd gensekvenser från världens alla hav har inkommit till den gemensamma databanken (GenBank). År 2002 gjordes en studie där man sammanställde informationen i denna databank, för att få en bild av artrikedomen i världshaven. Resultatet av denna studie var att det i världshaven fanns färre bakterietyper än vad många forskare har spekulerat i. I denna avhandlig har vi utfört en studie där vi gjorde en stor global provtagning för att se om denna undersökning överensstämde med den datainformativa. Provtagning från nio lokaliteter gjordes i de tempererade, tropiska och polarhaven. Ett genbibliotek från varje lokal gjordes och kloner sekvenserades. Resultatet visar i likhet med den datainformativa undersökningen på en begränsad artrikedom. 80% av gensekvenserna fanns redan i databanken, vilket tyder på att de flesta arter redan har blivit funna. Dessutom visade det sig att få av bakterierna återfanns på alla ställen och många återfanns endast på ett ställe. Utöver detta visade det sig att det fanns en ökad artrikedom ju närmare ekvatorn man kom, vilket tidigare har visats för större organismer. Studierna i denna avhandling har ökat förståelsen för hur sammansättningen av det kvävefixerande bakteriesamhället i Östersjön ser ut samt bidragit till diskussionen om den globala artrikedomen bland bakterioplakton och dess utbredning.

Denna rapport är en del av examensarbetet i utbildningen Kemiteknik med inriktning mot miljökemi och bioteknik. Uppdraget har varit att dels utreda orsakerna bakom problematiken med att svavelväte uppstår vid neutralisering av sköljvatten hos Sapa Profiler AB samt vid lagring av slam på Eka Chemicals AB och att hitta förslag till åtgärder. Detta har främst gjorts genom experiment. Det som undersökts är om det är bakterier som orsakar problematiken i slammet, deras förmåga till anaerob och aerob tillväxt, möjlighet till nitratreduktion, hur vattenhalten påverkar deras förmåga att överleva i slammet, hur Enzym Clean påverkar dem, hur bakterierna reagerar på olika temperaturer, deras morfologi och gramegenskaper samt hur deras kolonier ser ut. Vattenhalt, sulfathalt samt glukonathalt i slammet har också undersökts. Undersökningarna har gjorts främst på slam från Brogårdsfabriken (Bro. 26/1) men även på slam från Vetlandafabriken (Vet. 26/1) Under neutraliseringsprocessen är det en kemisk process som påverkas av pH och redoxpotential. Genom odling i SIM-agar har slutsatsen dragits att det är bakterier som orsakar problematiken med svavelväte i slammet. Bakterierna har förmågan att växa både aerobt och anaerobt, i det senare fallet reducerar de först nitrat innan de reducerar sulfat. Det har även kunnat visas att det är minst tre stammar bakterier med lite skiftande egenskaper vad gäller bland annat nitratreduktion som växer i slammen. Slammet har en vattenhalt på cirka 75 %, sulfathalten som undersöktes genom spektrofotometrisk grumlighetsmätnig visade att sulfathalten i Brogårdsfabrikens slam 26/1 ligger på cirka 15 w% och i Vetlandafabrikens slam 26/1 var cirka 9 w/w%. Glukonathalten i Vetlandafabrikens slam 26/1 har bestämts till cirka 3 w/w%. En ökad mängd glukonat har visat sig leda till större bakteriell aktivitet. Då slammet hetats upp till 50°C eller över så har bakteriernas förmåga till överlevnad och tillväxt kraftigt begränsats. Det har dock inte kunnat visas på hur vattenhalten påverkar bakteriernas förmåga att överleva i slammet då detta försök inte gav några tillförlitliga resultat. Inte heller kunde några direkta slutsatser dras om hur Enzym Clean påverkar. Slutsatsen är alltså att det är bakterier som orsakar problemen med uppkomsten av svavelväte i slammet efter en tids förvaring. Dessa lever både aerobt och anaerobt och det är när förhållandena blir anaeroba som de orsakar problem. Åtgärderna att sätta in är då att förhindra att slammet får stora anaeroba delar genom återkommande mekanisk bearbetning. / This paper is a part of my education in Chemical engineering at School of Engineering, Jonkoping University. The tasks were to examine the reasons behind the origin of hydrogen sulphide at the neutralisation of process water at Sapa Profiler AB and during storage of the aluminium sludge at Eka Chemicals AB, and to find out the actions to take to prevent these problems. This has mainly been done by experiments. The things that have been examined is whether it is bacteria that cause the problems, their ability to grow aerobically and anaerobically, ability to nitrate reduction, how the water content affect their ability to survive in the sludge, how Enzym Clean affect them, how they react on different temperatures, their morphology, if they are gram positive or negative and what their colonies look like. Water, sulphur and gluconate content in the sludge have also been examined. The experiments are mainly performed on sludge from Brogårdsfabriken (Bro. 26/1) but also on sludge from Vetlandafabriken (Vet. 26/1). The problem in the neutralisation process is caused by a chemical process affected by redoxpotential and pH. Through use of SIM-agar is the conclusion drawn that the problems with H2S in the sludge are caused by bacteria. The bacteria have the ability to grow both aerobically and anaerobically and in the later case they use first nitrate and then sulphate as electron acceptor. It has also been shown that there are at least three strains of bacteria living in the sludge with a bit different features like their ability to reduce nitrate. The sludge got water content of about 75 %. The sulphate content, which were examined spectrophotometerically, showed that the content in Bro. 26/1 is 15 w/w% and in Vet 26/1 is 9 w/w%. The gluconate content in Vet. 26/1 were determined by addition of Ce(IV) and titration with Fe(II) to about 3 w/w%. A higher gluconate content have been shown to increase the bacterial activity. It has been shown that when the sludge is heated to 50°C or higher the ability of the bacteria to survive in the sludge is dramatically lowered. But it haven't been able to determine how the water content affect the ability of the bacteria to survive in the sludge, the results were to unreliable. No conclusion could be drawn from the experiment with addition of Enzym Clean. The conclusion is that it is bacteria that cause the problem of H2S in the sludge. They grow both aerobically and anaerobically and the problems arise in the later case. The action to be taken is to hinder big areas of the sludge to become anaerobe, for example by turning the sludge mechanically.

Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier. Resultatet visade ett stort antal av både Enterobacteriaceae 37°C och Enterobacteriaceae 44°C upp mot 6,77 respektive 5,67 log¹º cfu/g, samt att det inte är någon nämnvärd skillnad mellan pastöriserade och opastöriserade groddar. Inga prover innehöll L. monocytogenes eller B. cereus. Enterokocker kunde isoleras i fyra groddsorter, två pastöriserade och två opastöriserade där en av varje överskred gällande gränsvärde. Förespråkare vill garantera att svenska groddar är fria från bakterier och särskilt sjukdomsframkallande sådana. Kan man komma med sådana garantier när man har flera miljoner bakterier per gram samt att det inte verkar finns någon skillnad mellan svenska pastöriserade och utländska opastöriserade? / C-uppsatser

No description available.