Reklam på internet är ständigt ökande och många internetanvändare är negativt inställda till den. Därför har de utvecklat olika medvetna och omedvetna strategier för att undvika den när de ska göra något på internet. För skapare av reklam på Internet kan det vara bra att känna till hur reklamen undviks för att kunna bli bättre på att skapa effektiv reklam. Denna undersökning har baserats på intervjuer med vana internetanvändare med olika bakgrund för att få reda på hur de hanterar reklambanners samt en förståelse för hur de tänker. Intervjuerna föregicks av en videoinspelning där försöksdeltagarna fick specifika uppgifter att utföra för att eftersträva ett naturligt beteende. Resultatet av undersökningen visade att banner blindness är ett fenomen som används av många försöksdeltagare, både på ett medvetet och omedvetet plan. Det visade sig att bara några få gör något aktivt fö ratt slippa eller undvika reklambanners. Anledningarna till varför de undvek reklamen visade sig i många fall bero på tre anledningar som tas upp i Cho och Cheons (2004) teoretiska modell : reklamen stör deras uppgift; många och röriga banners samt tidigare negativa erfarenheter.

Banners är annonser som finns på de flesta webbsidor. Användare är oftast ute på Internet med syftet att leta efter specifik information. Vid informationsökning används troligen ett speciellt kognitivt schema som gör att användaren undviker att fokusera på banners eftersom informationen som eftersöks inte antas finnas i banners. Om en navigering på Internet görs för lik en banner ser inte användaren den heller. Man kan säga att banner blindness är en tendens hos användaren av webben att ignorera banners, även när de innehåller information som användaren aktivt söker. Detta examensarbete undersöker om banners lättare kan kommas ihåg när ämnet överensstämmer med webbsidans text. En experimentell studie genomfördes med två betingelser, en grupp fick kontextberoende och den andra fick kontextoberoende banners. Medelvärdena visade att det var lättare att komma ihåg kontextoberoende banners, men inget signifikant säkerställt resultat erhölls. Resultatet kan ha påverkats av att det var få försöksdeltagare

Based on the author's thesis (Ph. D.--University College, London). / Includes bibliographical references (p. 264-277) and index.

清代「路、佐」制度下的鄂倫春人--為碩士論文,共有十七萬餘言。除緒論、結論之外,共分四大章,十三小節,各章節提要如下: 第一章 鄂倫春人族源追溯及其與相關集團之融合 第一節 「鄂倫春」名稱考證: 主要從"oroncon"（鄂倫春）一音來探究它的內涵與清政權外力介入的決定性影響。 第二節 鄂倫春族源追溯: 筆者根據語言對比及從整個東北文化大環境著手的結果,認為鄂倫春人的族源應當歸屬在"女真"比較合理。 第三節 鄂倫春人與"新滿洲"及"索倫部": 筆者將透過清廷的內徙編旗與"索倫部"三者經濟互補關係,來瞭解鄂倫春人是如何融入這些相關集團。並藉由鄂倫春人及鄂溫克人的人類群體遺傳學調查來證實他們有共同的族源。 第二章 「路、佐」制度與鄂倫春人之關係 第一節 "布特哈總管衙門"與鄂倫春人之關係: 將對「路、佐」的來源作一番探討, 並對"布特哈總管衙門"的設立與目的作一說明。 第二節 "雅法罕鄂倫春人"之收編與設官建署:筆者根據檔案資料掌握了清廷收編的目的與經過。 第三節 鄂倫春人與貢貂:"墨凌阿鄂倫春人"和"雅法罕鄂倫春人"的貢貂方式並不相同,然而在這樣的一個媒介之下,卻使得他們與外界有更多接觸的機會, 進而改變原有的生活方式。 第三章 「路、佐」制度下鄂倫春社會之發展與變化 第一節 傳統游獵經濟的內涵與特性: 筆者主要從鄂倫春人的生態環境著手,這種形態的文化特質,具有相當穩定的氏族組織結構,但由於對大自然的絕對依賴,亦有其局限性。 第二節 原始氏族組織結構的鬆動與消亡: "佐領"的設立逐漸取代了鄂倫春社會的"穆昆達"（氏族長）, 使得鄂倫春人漸漸掙脫原本以血緣關係為維繫的氏族組織。 第三節 生產力提高與私有制確立: 槍支、馬匹等生產原料的得,促使鄂倫春社會生產力提高,而原本平均分配的範圍也愈來愈趨縮小,慢慢演變的結果,勢必造成個人私有制的發達。 第四節 諳達入境與商品交換: 清廷廢除了"官方諳達"之,"私人諳達"繼之而起,這正代表著鄂倫春社會已從集體交換進入到個體交換。 第五節 棄獵歸農與雇傭關係:農業經濟的出現,帶給鄂倫春人全新的社會關係, 其社會內部亦產生了大土地經營者。但總的來說,鄂倫春社會在清廷外力的作用下,其生產結構並沒有突破性的改變,游獵經濟仍然是主要的生存模式。 第四章 「路、佐」制度之得失 第一節 「路、佐」制度之成效與缺失:筆者對清廷收編"雅法罕鄂倫春人"的既定目標及終極目標進行了一番評估,並與俄國收籠的方式相互作比較。 第二節 「路、佐」制度之影響:本節採取綜合性的探討,對「施」者-清廷影響「受」者-鄂倫春人, 提出國家認同與民族形成的看法。

No description available.

There is a widespread problem of cookie banners not being compliant with the General Data Protection Regulation (GDPR), which negatively impacts user experience and violates personal data rights. To mitigate this issue, strides need to be made in violation detection to assist developers, designers, lawyers, organizations, and authorities in designing and enforcing GDPR-compliant cookie banners. In this thesis, we present a novel method and an open-source tool for automatically analyzing the GDPR compliance of cookie banners. The tool uniquely leverages large language models together with static code analysis to locate and analyze any cookie banner, using only the website address as input. Informed by the Design Science Research methodology, our research process involved interviews with GDPR legal experts and a thorough review of current literature in order to understand the problem context and define the objectives for our solution. After an initial version of the tool was created, an evaluation was performed by a GDPR legal expert. The feedback revealed that even at this early development stage, the tool approaches the capabilities of a trained eye, which illustrates its potential. Furthermore, our proposed method is generalizable and can be used under many domains to solve various problems (e.g., more generalized web scraping). However, further development and testing with the help of legal experts is required to enhance the tool's accuracy and validity.

Reklam anses vara lika gammal som mänskligheten och lika universell som kultur. Ur den synvinkeln är reklam en del av det sociala livet, där människor gör utbyten som gynnar båda parterna. Under de senaste decennierna har samma mänsklighet upplevt den digitala världens intensiva tillväxt, där idag nästan allt går att finna. Det har aldrig varit lättare för företag att inte enbart marknadsföra sig globalt men även ha omedelbara interaktioner med deras konsumenter. På andra sidan spektrumet spåras alla internetanvändare genom sin digitala resa med företag och organisationer som tittar på deras varje steg för att sedan presentera personligt anpassade annonser. Denna utveckling i teknik och annonser på internet har lett till att påträngande annonser har blivit ett frekvent klagomål kring internetmarknadsföring. Adblock är ett filtreringsverktyg (tillägg) som kan appliceras för att blockera reklam på webben. Verktyget kom till vid sekelskiftet och har snabbt blivit ett populärt tillägg till webbläsare. Många har kommit att ta del av dess fördelar med att blockera banderoller, pop-ups och videoannonser. Samtidigt som reklamundvikande inte enbart orsakar företagen enorma förluster kan det ytterligare skada webbplatserna samt alla andra parter inblandade. Dessutom kan en fortsatt ökning av annonsblockerare i slutändan leda till slutet av gratis digitalt innehåll. Vidare kan ett reklamundvikande ske kognitivt, beteendemässigt eller mekaniskt utan att nyttja annonsblockerare. Detta kan också resultera i kostnader för företag som producerar reklam på internet. Därav ansågs en studie utförd på icke-annonsblockerarnas synpunkt vara nödvändig för att förstå vilka faktorer det är som gör att man inte installerar och använder en annonsblockerare.   Syftet med denna studie är att kartlägga och belysa individers bakomliggande faktorer till varför de inte installerar annonsblockerare. Teorigenomgången av denna studie omfattar ämnen om varför människor installerar eller avböjer från att installera applikationer, automaticity, approach-avoidance theory, inattentional blindness, och banner blindness theory. Den analyserade data i studien samlades in genom en kvalitativ metod med 18 semistrukturerade intervjuer med individer som har en kännedom om annonsblockerare och som även har medvetet valt att inte tillämpa tillägget på webben. Studien avgränsade sig till att undersöka människors uppfattning och upplevelse mot banderoller, pop-ups och videoannonser på endast datorer. Studien har upptäckt att respondenterna bland annat inte upplever reklam som störande, att de är tekniskt okunniga eller att reklam upplevs som intressanta. Vidare undviker dock respondenterna redan reklam genom en vana och erfarenhet. Dessutom att de fokuserar på sina behov som huvudändamålet när de besöker webbsidor. Vidare hade webbsidors design och miljö en påverkan i närmande och undvikande av reklam. Denna data tolkades och sedan analyserades vara faktorer till varför man inte blockerar reklam. Slutligen har studien även upptäckt att banderoller beroende på dess design eller budskap är den mest positivt mottagna annonstypen. / Advertisement is considered as old as mankind and as universal as culture. In that sense it is a part of social life itself, where mutually beneficial exchanges are made. During the last couple of decades that same mankind has experienced the intense growth of the digital world, where today almost anything and everything can be found. It has never been easier for companies to not only market themselves globally but have instant interactions with their consumers. On the other side of the spectrum, all internet users are tracked throughout their digital journey with companies and organizations watching their every move to then present personalized advertisement. Thus, intrusion have become a frequent complaint associated with online marketing. Adblock is a filtering tool (extension) that can be applied to block out advertisement on the web. This tool came to be at the turn of the century and have rapidly become a popular addition to browsers. Many have come to take part of its benefits of blocking out banners, pop-ups and video ads alike. While ad avoidance is not only causing companies tremendous amounts of loss, it could further harm the websites that carry them, and all other parties involved. Furthermore, a continued increase of ad blockers could ultimately lead to the end of free digital contents altogether. Moreover, ad avoidance can still take place cognitively, behaviourally or mechanically without the use of an adblocker. This can also cause losses for the companies producing ads on the internet. Thereof, a study executed upon the non-ad blockers’ point of view is deemed necessary in order to understand what factors prevent the installation or use of an adblocker.    The purpose of this study is to map out and highlight individuals’ underlying factors to why they do not install ad blockers. The literature review of this study covers the subjects of why people install or reject applications, automaticity, approach-avoidance theory, inattentional blindness, and banner blindness theory. The analysed data in the study was collected through a qualitative method with 18 semi-structured interviews with individuals who are not only aware of the existence of ad blockers but who have deliberately chosen not to make use of the extension. The study delimited itself to studying people’s perception and experience of banners, pop-ups and video ads through computers only. The study found that the respondents for instance do not experience ads as disruptive, that they are technologically inexpert or that ads are perceived as interesting. However, the respondents already do avoid ads through their habit and experience. Moreover, that they focus on their needs as their main purpose of visiting websites. Furthermore, websites’ design and environment did influence approaching or avoiding ads. This data was interpreted and analysed to be factors as to why people do not block ads. Finally, the study finds that banners depending on their design or message were the most positively received ad form.

L’importance du concept identitaire est maintenant reconnue dans la recherche en histoire. Processus à la fois individuel et collectif, le sentiment d’appartenance constitue la base de l’identité d’un groupe. Dans ce mémoire, nous nous proposons d’étudier le développement de la conscience identitaire mandchoue, et du rôle qu’elle a joué dans la construction identitaire chinoise jusqu’à la Révolution de 1911. L’étude historiographique nous permettra de suivre l’évolution du regard porté sur la dynastie mandchoue des Qing par la recherche occidentale, de rejeter complètement la théorie de leur sinisation, lui préférant celle de leur acculturation. L’étude en parallèle des deux constructions identitaires nous amènera à conclure qu’elles sont indissociables l’une de l’autre, objet de notre première hypothèse. En deuxième lieu, nous avancerons l’idée que la Chine a bénéficié de la présence mandchoue, aussi longtemps que la dynastie pouvait prétendre à une représentation universelle. Enfin, notre dernière hypothèse montrera que le facteur ethnique a été d’une importance cruciale dans la gouvernance d’un empire à la fois multiethnique et multiculturel, et le demeure. / The importance of the identity concept is now recognized by the scholarship in History. The feeling of belonging, being at the same time a personal and a collective process, is at the cornerstone of a group identity. In this dissertation, we intend to study the growth of Manchu identity’s awareness, and what part it plaid in the Chinese identity construction process, up to the 1911 Revolution. An Historiographic analysis will allow us to follow the evolution of western scholarship outlook on the Qing dynasty, and to substitute the thesis of their sinicization by the idea of their acculturation. Our first hypothesis is that a parallel comparison between both identity constructions will lead to the conclusion that they are inseparable from one another. Secondly, we will suggest that as long as the dynasty could pretend to a universal representation, China benefited from Manchu rule. Finally, our last assumption will demonstrate that the ethnic component was, and still is, a key factor in the rulership of a multicultural and multiethnic empire.

L’importance du concept identitaire est maintenant reconnue dans la recherche en histoire. Processus à la fois individuel et collectif, le sentiment d’appartenance constitue la base de l’identité d’un groupe. Dans ce mémoire, nous nous proposons d’étudier le développement de la conscience identitaire mandchoue, et du rôle qu’elle a joué dans la construction identitaire chinoise jusqu’à la Révolution de 1911. L’étude historiographique nous permettra de suivre l’évolution du regard porté sur la dynastie mandchoue des Qing par la recherche occidentale, de rejeter complètement la théorie de leur sinisation, lui préférant celle de leur acculturation. L’étude en parallèle des deux constructions identitaires nous amènera à conclure qu’elles sont indissociables l’une de l’autre, objet de notre première hypothèse. En deuxième lieu, nous avancerons l’idée que la Chine a bénéficié de la présence mandchoue, aussi longtemps que la dynastie pouvait prétendre à une représentation universelle. Enfin, notre dernière hypothèse montrera que le facteur ethnique a été d’une importance cruciale dans la gouvernance d’un empire à la fois multiethnique et multiculturel, et le demeure. / The importance of the identity concept is now recognized by the scholarship in History. The feeling of belonging, being at the same time a personal and a collective process, is at the cornerstone of a group identity. In this dissertation, we intend to study the growth of Manchu identity’s awareness, and what part it plaid in the Chinese identity construction process, up to the 1911 Revolution. An Historiographic analysis will allow us to follow the evolution of western scholarship outlook on the Qing dynasty, and to substitute the thesis of their sinicization by the idea of their acculturation. Our first hypothesis is that a parallel comparison between both identity constructions will lead to the conclusion that they are inseparable from one another. Secondly, we will suggest that as long as the dynasty could pretend to a universal representation, China benefited from Manchu rule. Finally, our last assumption will demonstrate that the ethnic component was, and still is, a key factor in the rulership of a multicultural and multiethnic empire.