Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas förhållningssätt till barns lek och lekmiljö genom observationer och intervjuer. Observationerna skedde på åtta avdelningar på flera olika förskolor i mellan Sverige. Åtta verksamma förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärare som arbetar med yngre barn är mer närvarande i barnens lekmiljö än de förskollärare som arbetar med äldre barn. Samtidigt är förskollärarna som arbetar med de äldre barnen mer tillåtande avseende barnens lekmiljö och ger barnen mer utrymme att leka fritt, än vad förskollärare som arbetar med de yngre barnen gör. Resultatet visar också att barns inflytande och lekmiljöer har betydelse för deras lek genom att förskollärarna visar intresse och engagemang i barnens lek och lekmiljö. En slutsats är att förskollärarna är medvetna om hur deras förhållningssätt till barnens lek och lekmiljö påverkar barnen i deras lek, men att de ändå ibland styr leken omedvetet.

Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka hur förskolemiljön utformas på småbarnsavdelningar för att barnen ska kunna ha inflytande över sin vardag i förskolan. För att uppnå detta syfte har jag arbetat utifrån följande frågeställningar:   Hur beskriver pedagoger att de anpassar miljön med olika rum, möbler, hyllor och material för barnen på småbarnsavdelningen? Hur anser pedagogerna att barns inflytande över sin vardag möjliggörs eller hindras i den miljö de har utformat?   För att besvara dessa frågor valde jag att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på olika småbarnsavdelningar på tre förskolor i Mellansverige.   Resultatet visar att pedagogerna anpassar förskolemiljön utifrån barnens intresse och behov, att rummen har olika funktioner, är öppna och tillåtande, att materialet är antingen nåbart eller synligt samt att miljön är säker för barnen. Resultatet visar att pedagogerna anser att barns inflytande möjliggörs utifrån de sätt pedagogerna har valt att anpassa förskolemiljön och hindras när det är brist på utrymme, personal, ekonomi och säkerhet. De slutsatser som kommer fram är hur pedagogerna utformar förskolemiljön har betydelse för att kunna möjliggöra barnens inflytande i förskolan.   Nyckelord: Förskola, pedagog, förskolemiljö och barns inflytande. / The purpose with this study was to examine the teachers' perspective of how they designed the preschool environment of the toddler departments for children to have influence over their daily lives in preschool. To achieve this purpose I have worked with the following questions:   • How do teachers describe how they adapt the environment to different rooms, furniture, shelves and materials for children in toddler departments? • How do teachers believe that children's influence on their daily life is made possible or hindered in the environment they have created?   To answer these questions, I chose to do four interviews with teachers who work in different toddler departments at three preschools in central Sweden.   The result shows that teachers adapt the preschool environment based on children's interests and needs, that the rooms have different functions, are open and permissive, that the material is either reachable or visible and that the environment is safe for the children. The result shows that teachers believe that children's influence made possible based on the ways teachers chosen to adapt the preschool environment and hindered when there is lack of space, personnel, finance and security. The conclusion that emerges is how teachers design the preschool environment is important to allow children’s influence in the preschool.   Keywords: Preschool, teacher, preschool environment and children's influence.

Abstrakt Syftet med följande studie är att bilda kunskap om det inflytande och dendelaktighet barn i åldrarna 3–5 år har gällande dokumentation i förskolansamt hur barnkonventionen implementeras i arbetet med dokumentation.Vidare så undersöks om asymmetrin mellan barn och pedagoger påverkarinflytandet för barnen samt vilka utmaningar förskollärarna kan se iförskolan angående dokumentation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektivgenomfördes intervjuer och observationer av sex förskollärare fördelade påtvå olika förskolor i skilda kommuner. Analysen genomfördes med hjälp avbarndomssociologi. I resultatet framkommer att barn oftast är delaktiga idokumentationen, men att det finns tillfällen då pedagogerna dokumenterarpå egen hand. Vid de senast nämnda tillfällena påverkas barnens inflytandeav asymmetrin mellan barn och pedagoger. Slutsatsen vi drar är att barnsdelaktighet och inflytande vid dokumentation till stor del beror på vid vilkenförskola, tillfälle och av vilken pedagog, som dokumentationen görs. Sådanvariation finns också i frågan om huruvida barnkonventionens implementerasunder arbetet. Ibland uppstår utmaningar när barns inflytande ställs emotvarandra, eller utmaningar för förskollärarna när de ska ge barn inflytandeoch låta deras röster bli hörda.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vad förskollärare har för uppfattningar kring tematiskt arbete i förskolan med utgångspunkter i barns inflytande och syn på lärande. Det har genomförts tio kvalitativa samtalsintervjuer, fem med förskollärare på traditionella förskolor och fem med förskollärare på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Data från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten visar att samtliga förskollärare har en positiv inställning gentemot det tematiska arbetssättet och anser det vara en väsentlig del i att främja barns lärande. Samtliga pedagoger anser att det tematiska arbetet ska utgå från barnens intressen samt att barnen bör ha stort inflytande över och under ett pågående tema. Då resultatet endast påvisar ett fåtal skillnader mellan förskollärarna på Reggio Emilia-förskolorna samt förskollärarna på de traditionella förskolorna dras slutsatsen att kvaliteten på förskolans verksamhet inte avgörs huruvida man har en specifik pedagogisk inriktning eller ej utan hur välfungerande verksamheten är i sig.

Den variationsrika utegården har stor betydelse för barns utforskande, lärande och hälsa enligt tidigare forskning. Men även om en variationsrik utegård finns, så kan andra faktorer påverka barnens tillgång till och inflytande över den. Barn behöver utmanas med ett visst risktagande under säkra förhållanden, och de behöver få göra sina röster hörda, och enligt tidigare forskning kan pedagogens regler och förhållningssätt påverka detta. Vårt syfte var att utifrån barnens berättelser, undersöka om pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till inflytande över sin utegård och sitt utforskande av den. Vi ville lyfta fram barnens tankar om vad de får och inte får göra på utegården, och har därför utgått från barnens perspektiv, detta innebär att det är barnens berättelser och handlingar som lyfts fram i studien. Genom att få förståelse för hur barnen upplever sin situation på utegården, så skapas det också möjligheter till att kunna förändra den. För att ta reda på barnens tankar om ämnet, så använde vi oss av metoden walk and talk, där det är barnen som leder de vuxna runt och berättar om olika platser, och som i vår studie var på barnens utegård. Vi använde oss också av dockan som redskap, som kan vara ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen med barnen. I vår studie intervjuade vi 23 barn mellan tre och fem år, i smågrupper om tre till fem barn i varje. Vårt resultat som grundar sig på barnens berättelser, visar på att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter på utegården, då de ofta inte är närvarande i barnens lek och därmed inte kan tillföra material för att utveckla leken eller utforskandet vidare. Barns inflytande och utforskande påverkas också av satta regler, då dessa stoppar barnens möjligheter till att göra sådant de i stunden vill göra.

Detta examensarbete syftar till att utöka förståelsen för vad begreppet meningsfull fritid kan innebära i fritidshemmets verksamhet. Vi valde detta område därför att vi upplever en oklarhet i hur begreppet meningsfull fritid kan tolkas och realiseras i fritidshemmets verksamhet. Materialet som ligger till grund för resultatet består av kvalitativa intervjuer med sex verksamma fritidslärare i tre kommuner i Sverige. Resultatet är analyserat med tematiskanalys och strukturerat utifrån de teman som synliggjordes i informanternas utsagor. Av studien framkommer att fritidslärarna anser att barns inflytande tenderar att påverka om de uppfattar sin tid på fritidshemmet som meningsfull. Vidare framkommer det att begreppet meningsfull fritid inte har någon entydig betydelse och kan därför tolkas olika vilket medför att fritidslärare också arbetar med detta på olika sätt. Alla informanter som vi intervjuat är dock överens om att en meningsfull fritid bör utformas utifrån barnens behov och intressen. Resultatet visar även att ramfaktorer begränsar och påverkar barnens möjlighet till en meningsfull fritid. Utifrån vårt arbete drar vi slutsatsen att barns inflytande och delaktighet är betydelsefullt för att de ska uppleva sin tid inom fritidshemmet som meningsfull.

No description available.

Enligt förskolans läroplan ska barn ha ett reellt inflytande över förskolans verksamhet. Denna studie belyser barns inflytande i förhållande till hållbar utveckling i förskolan. Genom intervjuer har pedagoger svarat på frågor om hur de integrerar barns inflytande i hållbarhetsarbetet. Resultaten av studien visar att omständigheter såsom tid och svårigheter i att anta ett barns perspektiv kan vara bidragande faktorer till att barns inflytande inte efterlevs så som pedagoger menar och vill arbeta med. Vidare visar resultaten att begreppet hållbar utveckling oftare kopplas och relateras till miljö- och naturvårdsfrågor snarare än till det sociala hållbarhetsarbetet där bland annat barns inflytande ingår. Pedagogernas uppfattningar om begreppet barns inflytande och begreppet hållbar utveckling liknar varandra men kommer till uttryck på olika sätt, vilket i sig kan vara ett resultat av brist på tid, barngruppens storlek samt hur reflektioner kring arbetet ser ut mellan de som arbetar i förskolan.