I denna studie studeras pedagogers förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hur pedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga och hur de ger dem inflytande och möjligheten att påverka över sin vardag. Studien undersöker även utformningen av miljön och hur den kopplas till barnens delaktighet samt att den synliggör hur barnen uppfattar sin delaktighet på denna förskola. Studien genomfördes på en förskola, på tre olika avdelningar med barn mellan 3-5 år. Den genomfördes med observationer och intervjuer av pedagoger och barn.Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och engagemang påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur miljön utformas och förändras. Resultatet visar också att det är ett arbete som kräver mycket reflektion och diskussioner i arbetslaget och med kollegor. Barnen däremot har inte bildat sig en (Större) uppfattning om hur mycket de faktiskt påverkar denna förskolas verksamhet.

Den här studien har undersökt förskollärares uppfattningar om pedagogisk dokumentation i lärportaler i relation till barnen; hur de har tillgänglighet till, kännedom om och följaktligen delaktighet i lärportalen. En annan avsikt har varit att jämföra lärportalen med pärmar som dokumentationsverktyg samt belysa eventuella utvecklingsmöjligheter med lärportalen. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då pedagogisk dokumentation uppfattas som en situation där lärande sker i samspel med andra människor. Metoden som har använts är individuella semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats, sammanställts och presenterats utifrån valda teman. Resultatet visar att lärportalen inte är särskilt tillgänglig för barnen, att pedagogerna inte aktivt pratar om lärportalen med barnen och att barnen således inte riktigt får kännedom om den. Bristen på tillgängligheten till, kännedomen om och följaktligen delaktigheten i lärportalen gör att den pedagogiska dokumentationen tenderar att utebli i arbetet med lärportalen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare reflekterar och uttrycker sig kring arbetet med samlingen utifrån att den ska vara meningsfull för alla barn och hur de ser på åldersindelningen i relation till detta. Nio förskollärare från åtta olika förskolor intervjuades om hur de förhåller sig i sitt arbete med samlingen. Det insamlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av didaktiska och sociokulturella perspektiv och begrepp. Enligt de intervjuade förskollärarnas utsagor om barns inflytande i samlingen visar resultatet att barnens möjligheter till inflytande över samlingen varierade beroende på samlingens struktur. Strukturen i sin tur kunde relateras till vad förskollärarna uttryckte var samlingens huvudsakliga syfte.

The purpose of this study is to provide knowledge about preschool teachers´ perspective on children´s influence in preschool. The method for the study was qualitative interviews with six active preschool teachers. The result showed that there are opportunities and obstacles to children´s influence. Opportunities are lifted as responsive and present educators who maintain an open climate between colleagues and children to create a safe environment, where children are given the opportunity to influence. Obstacles to children´s influence are lifted mainly as rules, routines and stress. The result also shows the age and sex of children as possible factors for enabling and preventing children´s influence in the preschool. Through this study, some reflections on children´s real influence and possible ways of working are also highlighted in order to make visible the consensus and approach in the work team. Which can help to develop work with influence and children´s opportunities to influence the preschool.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen. Materialet visar också attbarn gärna vill vara med och ha inflytande över samlingen men att de upplever attpedagogerna inte tillåter det. Pedagogerna däremot anser att barnen får vara med ochbestämma men att barnen inte är medvetna om det. / Uppsatsnivå: C

Syftet med den här studien är att belysa förskolepedagogers arbete med naturvetenskap utifrån de reviderade målen i läroplanen, med särskilt fokus på pedagogernas uppfattning om möjligheter och hinder i undervisningen. För att komma fram till syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervju av åtta pedagoger på fyra olika förskolor. Fokus har varit på våra frågeställningar Hur uppfattar pedagogerna sin egen kunskap i naturvetenskap i förhållande till läroplanens mål? Hur gör pedagogerna för att tillgodose läroplanens mål? Vilka hinder kan pedagogerna uppfatta att det finns för att inte uppfylla målen? Hur tar pedagogerna vara på barnens nyfikenhetsfrågor ur ett naturvetenskapsperspektiv? Hur tänker och använder pedagogerna språk och begrepp inom naturvetenskapen?Vi har ställt den tidigare forskningen och litteratur mot det som informanterna har sagt till oss i intervjuerna. Vi har valt att titta på studien utifrån ett sociokulturellt perspektiv men även ur ett Reggio Emilia inspirerande perspektiv, där samspel och det kompetenta barnet är centralt.Våra resultat visar att utbildning och engagemang är viktigt för arbetet med naturvetenskap i förskolan. Mer tid och utbildning efterfrågas för att kunna utveckla verksamheten ytterligare. Hållbar utveckling, samspel i naturen men också kemiska och fysikaliska processer som såpbubblor, bakning, skuggor och reflexer är exempel på naturvetenskapligt innehåll i verksamheten. Pedagoger tar vara på barns nyfikenhetsfrågor som i sin tur kan leda till nya projekt. Pedagogerna uttrycker att det är svårt att använda sig av de naturvetenskapliga begreppen i sin vardag. För att pedagoger ska kunna implementera målen i naturkunskap behöver de vara närvarande och nyfikna samt få mer tid och utbildning till hela arbetslaget.

Denna studie handlar om den pedagogiska miljön i förskolan, dvs. den lärmiljö barnen möter i dendagliga verksamheten. Vi har valt att utgå ifrån förskollärarens perspektiv och har, genom intervjuermed verksamma och legitimerade förskollärare, samlat in data. Syftet med studien var att ta delförskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans pedagogiska miljöer, samt på vilket sätt de anser attbarn har inflytande över dessa. Vi har i denna uppsats utgått från barns rätt till delaktighet ochinflytande vid utformningen av förskolans miljö (Skolverket, 2018) och har utifrån detta formulerat ettsyfte, frågeställningar och intervjufrågor. Detta för att försöka få svar på om och hur barnens rätt tillinflytande över utformningen av förskolans miljö infrias. Vi introducerar läsaren till barns rättigheterutifrån förskolans läroplan samt till den forskning som är relevant i förhållande till problemområdet.Hur miljön påverkar barns lärande och utveckling, förskolans miljöer samt barns inflytande ärforskningsområden som vi lyfter i inledningen av uppsatsen. Vi har genomfört sex stycken intervjuermed förskollärare på olika förskolor i Sverige. I resultatdelen lyfter vi fram de teman och kategoriersom har framkommit under studiens gång, vid insamlingen av data. De tre huvudteman kom atthandla om förskollärarens avsikter vid utformningen av miljön, barns delaktighet och inflytande samtförutsättningar som kan påverka barns inflytande. Det visade sig att förskollärarnas uppfattning och avsiktvar att, genom planeringen av den pedagogiska miljön, skapa lugn och ro samt skapa en miljö somverkar tilltalande till barnen. Samtliga förskollärare nämnde även barns behov och intressen som enviktig utgångspunkt vid planeringen av miljö och material. Samtidigt fanns det flera andra faktorer,såsom genus-perspektivet, kemikaliefria förskolor och barn med särskilda behov, som påverkadeförskollärarnas förutsättningar vid planering och utformning av miljön. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna.</p><p> </p><p>Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi.</p><p> </p><p>Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod. Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning där barnen var ett och två år gamla. Nio barn samt fem förskollärare har deltagit i undersökningen.</p><p> </p><p>Resultatet visar att det skiljer sig mellan olika pedagoger och olika situationer då det gäller barns inflytande. De situationer som observerats är samling, fruktstund, lunch, fri lek samt utevistelse. Vid oplanerade situationer såsom fri lek och utevistelse visar resultatet att barnen får större utrymme till att göra egna val samt till att vara delaktiga. Vid av pedagogen planerade situationer såsom samling är inflytandet mer begränsat, dock skiljer det sig här mellan olika pedagoger. Vid lunchen har barnen stor möjlighet att göra egna val både när det gäller vad de vill äta samt vart de vill sitta.</p><p> </p><p> </p>

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna.   Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi.   Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod. Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning där barnen var ett och två år gamla. Nio barn samt fem förskollärare har deltagit i undersökningen.   Resultatet visar att det skiljer sig mellan olika pedagoger och olika situationer då det gäller barns inflytande. De situationer som observerats är samling, fruktstund, lunch, fri lek samt utevistelse. Vid oplanerade situationer såsom fri lek och utevistelse visar resultatet att barnen får större utrymme till att göra egna val samt till att vara delaktiga. Vid av pedagogen planerade situationer såsom samling är inflytandet mer begränsat, dock skiljer det sig här mellan olika pedagoger. Vid lunchen har barnen stor möjlighet att göra egna val både när det gäller vad de vill äta samt vart de vill sitta.

The purpose of this thesis has been to; based on interviews with four teachers in Stockholm city, get at picture of preschool teacher’s viewpoint on children’s influence in preschool. Research questions: How is the children`s influence looked upon by the teachers in preschool?, In what ways do children’s influence affect their learning, In what ways are the interviewed preschool teachers working with democracy in preschool? To carry out this thesis, I used the qualitative method. In the qualitative method, use is made of the interview method to collect empirical data with interviews. I interviewed four preschool teachers from three different preschools. This thesis is built upon John Dewey’s philosophical thinking as a theoretical base. The result of this thesis shows that all preschool teachers felt that the application of children’s influence in the daily activities, although complicated, is essential in their work. At the same time the opinion of the teachers varied a lot concerning to what extent the children shall take responsibility on deciding upon their activities. One teacher claimed that it is not possible to plan activities based on 19 children’s wishes and the other that she had to limit the influence of the children because it is the teacher’s obligation to lead the children to discover new activities, not just to continue with the old ones. By using children’s influence, considered another preschool teacher, the children expand their frames of reference which allow the kids to discover new areas to work with. All the teacher´s also agreed about the importance of letting the activities being built upon the children`s different interests.  Preschool teachers use children’s councils, planning with children or voting on what activities they should have in the pursuit of the children to take part of what democracy means.