I den här uppsatsen har syftet varit att få en förståelse hur barnens kamratkulturer är i deras fria lek inomhus kontra utomhus. Syftet med studien var att få en förståelse för hur barnen skapar platser och kulturer i sin fria lek inomhus samt utomhus på förskolan. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka platser för lek skapar barn inomhus respektive utomhus? Skiljer sig barnens kulturskapande/ strategier för lek och kulturskapande beroende på om de befinner sig utomhus eller inomhus? Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av observationer med barn. Barnens fria lek inomhus på deras avdelning och utomhus på förskolans gård observerades. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen av empirin är Corsaros teori om tolkande reproduktion, kamratkultur, Halldéns platsbegrepp och Rasmussens begrepp platser för barn och barns platser. Resultatet visade att barnen skapar egna platser både inomhus på avdelning som till exempel soffan och utomhus på förskolans gård i buskarna. Platserna som finns inomhus samt utomhus erbjuder barnen olika aktiviteter och barnen använder platserna utifrån sina egna föreställningar. Deras egna platser som barnen skapar erbjuder dem gemenskap, där barnen kan prova olika roller, värderingar och normer. Barnen förvandlar material och utrymme för att det skall anpassa till deras barnkultur. Resultatet visade att barnen imiterade vuxenkulturen, där barnen sedan producerade sina egna tolkningar för att anpassa till deras kamratkulturer och detta sker både inomhus samt utomhus. Barnens kamratkulturer skiljer inte sig så mycket åt, det beror på var barnen befinner sig. Det som skiljer sig åt är att barnen springer och leker andra lekar utomhus jämfört med inomhus på förskolan.

Studien handlar om vilka möjligheter utomhusmiljön kan ge i relation till barns lek och fria aktivitet på fritidshemmet. Syftet med studien är att studera barn och fritidslärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter i relation till barns lek och fria aktiviteter på fritidshemmet. Studien har för avsikt att lyfta fram barns perspektiv och ett barnperspektiv, och att bidra med kunskap om vilka möjligheter utomhusmiljön har i ett leksammanhang på fritidshemmet. Studien kan även bli en utgångspunkt för hur utomhusverksamheten på fritidshemmet kan utvecklas och hur medvetenheten kring utomhusmiljön kan öka. Studiens teoretiska perspektiv är barns perspektiv och ett barnperspektiv. Den valda kvalitativa metoden är intervjuer i form av samtalspromenader utomhus med ljudinspelning. Studien genomfördes på två olika fritidshem med skilda utomhusmiljöer för att få en bred bild av vilka möjligheter som kunde finnas i de skilda utomhusmiljöerna. Studiens resultat visar att olika utomhusmiljöer kan ge många och varierande möjligheter för barns lek och fria aktivitet, beroende på olika faktorer som belyses av både fritidslärare och barn. Utifrån deras uppfattningar, betonas utformningen av utomhusmiljön som en betydande del. I det sammanhanget framgår även vikten av barns platser som blir synliga både på ochutanför platser för barn.

Syftet med denna studie är att undersöka om barn i enlighet med FN:s konvention om barns rättigheter har möjlighet till att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet i förskolans utbildning samt om de utifrån läroplanen ges tid, rum och ro till eget skapande. Studien syftar till att undersöka hur barn åskådliggör sina möjligheter till eget/fritt skapande, vilket skapande som barnen anser vara viktigt och vad de väljer att framhäva samt i vilken form skapandet tar sig uttryck. Studien behandlar dessutom de handlingserbjudanden barn möter i förskolan och hur dessa påverkar skapandet. Vi har använt oss av vår nya metod digitala gåturer, där barnen själva och med stöd av en förskollärare har fått visa och berätta om sitt skapande för oss. Resultatet av studien visar att platsen är viktig för de möjligheter och handlingserbjudanden barn möter i förskolan. Vi ser även hur barns skapande tar sig många olika uttrycksformer samt att barn genom sitt aktörskap transformerar och erövrar platser och material. Slutsatsen av studien är att det är viktigt att vi noggrant ser över utformningen av förskolans miljöer samt tillgång till material för att eget/fritt skapande ska kunna uppnås. Då barnen använder många olika tillvägagångssätt i processen av sitt skapande blir det även viktigt att synliggöra och värdesätta resultatet av vad processen har lett till. Slutligen visar även studien att metoden digitala gåturer är en tillförlitlig och modern metod för att åskådliggöra barns perspektiv.