Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat Följsamheten hossjuksköterskorna i studien var låg. Resultatet visade att sjuksköterskornas följsamhet till handhygienen påverkades av följande kategorier som framkom i de funna resultaten; Hudpåverkan, attityder, materialtillgång, arbetsbelastning och stress, utbildning och kunskap. Det brast framförallt i handhygienen före kontakt med patienten. Diskussion: En stark bidragande orsak till bristande handhygien var att sjuksköterskorna ville skydda sig själva och inte tänker på patienterna. Arbetsbelastning och stress var en annan bidragande faktor till den låga följsamheten. Slutsats: Det behövs fortsatt forskning och förebyggande arbete om handhygien. Detta kan förebyggas med bland annat utbildning och kunskap om handhygien. Bättre materiella resurser behövs för att kunna sköta handhygienen bättre. / Background : Nurses adherence to hand hygiene is essential to prevent the spread of infection.Each year 100 000 patients are harmed by nosocomial infections and it effects every tenth inpatient care patient. Care time is prolonged by four days, costing the society vast resources and expenses. Contact infection via hospital stuff hands is the most common cause. This could be prevented if hospital stuff practiced proper hand hygiene according to recommended giudelines. Purpose: The purpose of the study was to highlight elements that influence how inpatient care nurses follow guidelines regarding basic hand hygiene. Method: General literature study. Result: Nurses in the study had low compliance. Result showed that nurses ́compliance to hand hygiene was affected by the following categories, transpiring in founds results; effect on skin, attitude, acess to material, workload and stress, education and knowledge. Especially hand hygiene prior to patient contact was deficient. Discussion: A strong contributory cause of insuffiicient hand hygiene was nurses trying to protect themselves and not thinking of the patients. Work load and stress was another contributing cause of the law compliance. Conclusion: Further research as well as preventive efforts regarding hand hygiene is needed. This can be prevented by for example education and knowledge of hand hygiene. Enhanced material resources is needed to conduct betetr hand hygiene.

Bakgrund: Hemsjukvården är ett vårdområde som expanderar och det sker utveckling mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet vilket ökar risken för vårdrelaterade infektioner (VRI). VRI är ett stort bekymmer för samhället och medför höga kostnader vilket skulle kunna motverkas om basala hygienrutiner tillämpades. Sjuksköterskor och distriktsköterskor har ett stort ansvar för efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler. Metod: Intervjustudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats genom manifest innehållsanalys. Undersökningsgruppen omfattar sex sjuksköterskor och fem distriktsköterskor tillhörande två olika kommuner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av samt reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler inom hemsjukvården. Resultat: Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler (BHK) var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna som medverkade i följande studie. Det förekom omständigheter i hemmiljön vilket försvårade för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna att arbeta utifrån BHK. Detta gällde tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, arbetsställning samt förståelse hos patienterna. Andra bidragande faktorer som påverkade följsamheten till BHK var okontrollerbara situationer. Trots dessa utmaningar gjorde sjuksköterskorna och distriktsköterskorna det bästa av situationen genom att utveckla olika strategier för att underlätta för följsamheten till BHK i hemsjukvården. Slutsats : Det var en självklarhet för sjuksköterskorna och distriktsköterskorna inom hemsjukvården att arbeta utifrån BHK trots att det förekom en del omständigheter i hemmiljön som försvårade strävan efter följsamheten av BHK. Dessa förhållanden identifierades som bristande tillgång till adekvat arbetsyta, tillgång till material, dålig arbetsställning, okontrollerbara situationer samt bristande förståelse hos patienten. Sjuksköterskorna och distriktsköterskorna gjorde det bästa av situationen och utvecklade en del strategier för att underlätta för de utmaningar som förekom i arbetet med vård i hemmet för att på så vis motverka vårdrelaterade infektioner.

Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten. Diskussion: Författarna fann stöd i sin teori om att vårdpersonalen skyddar sig i första hand själv och utför därför handhygienen i större grad än efter patientkontakt. Då det visade sig att kunskap leder till ökad följsamhet ansåg författarna att en årlig genomgång av handhygienrutinerna är lika viktigt som att repetera hjärt- och lungräddning.

Introduktion: Extrapyramidala systemet är ett nätverk i det centrala nervsystemet(CNS) som har en viktig roll i att samordna kroppsrörelser. De komponenter somtillhör det extrapyramidala systemet är basala ganglier, cerebellum och flera olikaledningsbanor och bland dessa har basala ganglier störst betydelse. Extrapyramidalasymtom, även kallade EPS, är ett samlingsbegrepp för motoriska biverkningar,exempelvis muskelkramper, muskelstelhet och skakningar, som uppkommer omextrapyramidala systemet i hjärnan utsätts för störningar. Vissa läkemedelsgrupper,såsom äldre antipsykotiska och antidepressiva läkemedel, är kända för att orsaka EPSgenom sin påverkan på det extrapyramidala systemet. Det finns även andra läkemedelsom också kan orsaka EPS, vilket inte är lika välkänt. Ett exempel på detta ärciprofloxacin, ett ofta förskrivet antibiotikum. Trots att extrapyramidala symtom kanupplevas besvärliga för patienter och trots att ciprofloxacin är ett mycket välanväntläkemedel, finns det inte mycket publicerad/beskriven information om risken attdrabbas av EPS vid användning av ciprofloxacin. Därför är det värdefullt att ta reda påom ciprofloxacin kan ge EPS och hur detta läkemedel kan påverka nervsystemet. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på eventuellt samband mellan intag avciprofloxacin och EPS. Syftet är även att undersöka möjliga mekanismer bakom dessasymtom. Metod: Detta är en litteraturstudie som baseras på fallstudier inhämtade fråndatabasen PubMed samt inkomna biverkningsrapporter i Läkemedelsverkets databas,Biverkningsrapportering och Signaldetektion (BiSi), och den amerikanskaläkemedelsmyndighetens (The Food and Drug Administration) databas, FDA AdverseEvent Reporting System (FAERS). Resultat/Diskussion/Slutsats: Denna studie visar att det, trots att frekvensen avEPS är låg, är troligt att användning av ciprofloxacin kan utlösa EPS, framförallttremor, muskelkramper och muskuloskeletal stelhet. Detta resultat kan dock, på grundav det begränsade materialet, inte generaliseras till att omfatta alla patienter. Det äroklart om ciprofloxacin, även hos en frisk person, kan orsaka EPS och om andrafysiologiska faktorer såsom lever- eller njurfunktion hos patienten har betydelse förframkallande av EPS eftersom nedsatt lever- eller njurfunktion ökar toxiciteten avläkemedlet. Det går heller inte att utesluta påverkan av läkemedelsinteraktion medsamtidigt intagna läkemedel. För att kunna ge ett svar med högre tillförlitlighetangående frågeställningen: eventuellt samband mellan intag av ciprofloxacin ochextrapyramidala symtom, krävs det vidare forskning, exempelvis genom att studerasamtliga biverkningsrapporter som innehåller information om patientens profil,dosering av ciprofloxacin och samtidig medicinering. Möjliga mekanismer bakomuppkomsten av EPS vid användning av ciprofloxacin anses vara att ciprofloxacinfungerar som en GABA-A-antagonist i basala ganglier och den förändrade GABA-ergahämningen, på grund av antagonismen, stör den normala rörelsereglerande funktionenhos de basala ganglierna. Avslutningsvis, baserat på resultatet av denna studie kan detvara av värde att iaktta försiktighet vid förskrivning av ciprofloxacin till patienter somhar nedsatt njur- eller leverfunktion och till patienter som har samtidig medicinering,särskilt med läkemedel som är kända för benägenhet att orsaka EPS såsomantipsykotiska och antidepressiva läkemedel.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och är ett stort problem när det gäller patientsäkerhet. Konsekvenserna är stora och utvecklingsländer är hårdast drabbade. Hälso – och sjukvårdspersonal ansvarar för tillämpning av skydds – och försiktighetsåtgärder i form av basala hygienrutiner, samt för att följa riktlinjer för vårdhygien som en del i det förebyggande arbetet mot smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att observera om och hur röntgenklinikens vårdpersonal i Maputo, Mocambique var följsamma till basala hygienrutiner. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner vid de undersökta sjukhusens röntgenkliniker. Metod: Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och är baserad på observationsprotokoll. Studien genomfördes av icke – deltagande och neutrala observatörer genom direkt observation vid röntgenkliniken på tre olika sjukhus i Maputo, Moçambique. Resultat: Studien omfattade 70 mätningar fördelat på de tre röntgenkliniker som ingick i studien. Brister i följsamheten kunde påvisas i resultatet. Slutsats: Vid samtliga moment som observerades förekom brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Lägst följsamhet kunde påvisas vid desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete samt att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Detta visade sig gälla samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. God följsamhet påvisades till korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde, kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack samt att personalens hår var kort eller uppsatt.

Vårdrelaterade infektioner kan innebära stora ekonomiska förluster för samhället men medför även lidande för dem som drabbas. Främsta orsak till uppkomst och spridning är att vårdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hälso- och sjukvård innehåller riktlinjer som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga och beskriva hur sjuksköterskor på vårdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Generellt var följsamheten gentemot riktlinjer för personlig hygien god då samtliga sjuksköterskor uppfyllde handbokens riktlinjer i de flesta avseenden. Sämre var resultatet för de basala hygienrutinerna, där ett flertal brister observerades. Handdesinfektion utfördes endast vid 43 % av de indikerade tillfällena. Vid omvårdnad av en patient under ett längre tidsintervall, berördes ofta omväxlande smutsigt och rent, både med och utan handskar. Sjuksköterskorna använde skyddsrock i 77 % av de situationer då så indikerades. Dock är ett alarmerande resultat att sjuksköterskor kontinuerligt rörde sig utanför salarna med kontaminerade skyddsrockar på, samt att dessa dessutom användes till flera patienter i följd. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till spridning av vårdrelaterade infektioner som trots allt bidrar till att 600 personer avlider årligen i Sverige. Genom att kartlägga och beskriva hur riktlinjerna efterföljs kan kvaliteten på vården förbättras och utvecklas. / Nosocomial diseases can mean great economical loss for the society but also bring suffering for those inflicted. The main reason for appearance and dispersion is due to lacks in health care workers basal hygiene routines and personal hygiene. Manual for health and medical service contains practical guidelines based on scientific evidence and tested experiences. The aim of this study is to map and describe how nurses on nursing wards comply with the manuals’ guidelines with reference to basal hygiene routines and personal hygiene. To investigate this an empirical observational study was carried out with both qualitative and quantitative approach. Over all the compliance towards the guidelines for personal hygiene was good since all nurses complied with the guidelines in most aspects. The result for the basal hygiene routines was worse since several imperfections were observed. Disinfection of hands was only carried out in 43 % of the indicated occasions. When a patient was cared for during a longer period of time, clean and dirty materials was often touched alternately, both with and without gloves. The nurses used protective clothing in 77 % of the indicated situations. Despite this, an alarming result is that the nurses continuously circulated outside the patients’ rooms wearing contaminated protective clothing, which in addition also were used to several patients consecutively. The lack in hygiene routines that was identified in this study can be a source to nosocomial diseases which despite all contribute to the death of 600 peoply yearly in Sweden. By mapping and describing the compliance towards the practical guidelines, can the quality of care improve and develop.

Uppmärksamheten kring vårdrelaterade infektioner har lyfts fram i media som ett växande problem på sjukhus i Sverige. En av de stora anledningarna till spridning av smitta är personalens brist på korrekt utförande av basala hygienrutiner. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gentemot Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien, användande av handskar och skyddskläder. Data samlades in genom strukturerade observationer på en avdelning på ett sjukhus i södra Sverige och analyserades därefter både kvalitativt och kvantitativt med hjälp av en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultatet visade att följsamheten var mindre god inom samtliga kategorier. Det som noterades var att det fanns en medvetenhet om att de basala hygienrutinerna skulle utföras. Dock tydde analysen av resultatet på att det saknades vetskap om när och hur det skulle utföras. Detta skulle kunna vara en indikation på att det krävs fortsatt utbildning för all vårdpersonal om hur, när och varför de basala hygienrutinerna ska utföras. / The attention in media has been drawn to nosocomial infections as a growing problem at hospitals in Sweden. One of the main reasons for spreading infections is the lack of compliance towards the basal hygiene routines by care workers. The aim of the study was to examine the compliance towards the guidelines regarding hand hygiene, the using of gloves and protective clothing described in Handbok för hälso- och sjukvård. Data was collected through structured observations on a health care ward at a hospital in southern Sweden, and was later analysed both qualitatively and quantitatively with a modified version of Burnard’s (1991) content analysis. The result showed lack of compliance within all examined categories. It was noted that there was awareness that the basal hygiene should be performed, but the analysis showed there was lack of knowledge about when and how it should be performed in practice. This could be an indication that more education is needed for care workers about how, when and why the basal hygiene routines should be performed.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är rutiner som tillämpas av hälso- och sjukvård för att förebygga vårdrelaterade infektioner och arbetssättet kan se annorlunda ut i hemsjukvården då vården sker i patientens hem.  Motiv: Basala hygienrutiner är ett viktigt arbetsmoment och behöver fungera säkert i hemmet trots hinder som kan finnas i patienternas hemmiljö.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med basala hygienrutiner i hemsjukvården.  Metod: Kvalitativ metod valdes för att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av basala hygienrutiner i hemsjukvården där nio sjuksköterskor från två kommuner intervjuats. Den insamlade datan har analyserats genom kvalitativ induktiv innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna hade erfarenheter att det smutsiga hemmet ställde högre krav och var mer utmanande ur ett hygienperspektiv än ett rent hem. Sjuksköterskorna uttryckte även vikten av att sätta patientens önskemål och behov i fokus när vården skedde i deras hem. Sjuksköterskorna hade däremot olika erfarenheter av omfattningen på stödet som de fick från verksamheterna, där några sjuksköterskor beskrev om otillräcklig utrustning eller avsaknad av fortsatt utbildning om basala hygienrutiner. Sjuksköterskorna beskrev att medvetenheten om basala hygienrutiner ökat i och med COVID-19.  Konklusion: Studien belyser svårigheterna som finns med att arbeta med basala hygienrutiner i patientens hem och hur verksamhetens stöd kan ha en viktig roll i fortsatt kompetensutveckling. Det är viktigt att fortsatt forskning sker för att säkerställa en patientsäker vård oavsett hemmiljö och vilka konsekvenser COVID-19 medfört.  Nyckelord: Sjuksköterskor, hemsjukvård, erfarenheter, basala hygienrutiner, handhygien, COVID-19, kvalitativ, intervjustudie.

Tidigare har man använt sig av gipsmodell och profilröntgen som komplement till den kliniska undersökningen för diagnostisering av bettavvikelser i sagittalled på Tandvårdhögskolan i Malmö. Idag har profilröntgen uteslutits då patienten fått den dentala diagnosen Angle II:I. Vid Angle III används fortfarande profilröntgen som diagnostiskt underlag och för behandlingsplanering. I studien jämförs den dentala och basala diagnosen, hos ortodontipatienter, med intentionen att se hur väl dessa två diagnostiska metoder följs åt. Resultaten visar att patienter med Angle II får i regel behandling utifrån sin dentala diagnos varpå profilröntgen kan ses som onödig bestrålning för patienten. Då patienten har klassats som Angle III är profilröntgen ett bra komplement för utredning av bettavvikelsen samt ett bra verktyg i behandlingsplaneringen.

Bakgrund: Basala hygienrutinerna innefattar god handhygien, bruk av handskar samt plastförkläde eller skyddsrock i vårdarbetet. Genom att strikt följa hygienrutinerna minskas spridningen av vårdrelaterade infektioner som hör till de vanligaste vårdskadorna och orsakar ett stort lidande för de drabbade patienterna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldighet att utföra arbetet och bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av faktorer som påverkar följsamheten av basala hygienrutiner. Metod: En litteraturstudie där 10 resultatartiklar användes som hade både kvantitativ och kvalitativ ansats, analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Följsamheten av basala hygienrutinerna var bristande och påverkades av olika faktorer. Resultatet delades in i tre kategorier: påverkan av sjuksköterskans syn på basala hygienrutinerna, påverkan av kunskapsnivån och påverkan av organisationens brister. Konklusion: Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns olika faktorer som påverkade efterlevnaden av basala hygienrutinerna. Det finns behov av mer kvalitativ forskning för att sjuksköterskorna ska kunna ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. / Background: Basic hygiene routines include good hand hygiene, the use of gloves, and a plastic apron or protective coat in care work. By strictly following the basic hygiene routines, the spread of healthcare-related infections, which are among the most common healthcare injuries and cause great suffering for the affected patients, is reduced. The healthcare staff have an obligation to carry out the work and contribute to maintaining a high level of patient safety. Aim: The aim was to describe the nurse's perceptions of factors that influence adherence to basic hygiene routines. Method: A literature study in which 10 results articles were used that had both a quantitative and a qualitative approach was analyzed with a content analysis. Results: Adherence to basic hygiene routines was lacking and influenced by various factors. The result was divided into three categories: the influence of the nurse's view of the basic hygiene routines, the influence of the level of knowledge and the influence of the organization's shortcomings. Conclusion: The nurses perceived that there were various factors that affected compliance with basic hygiene routines. There is a need for more qualitative research so that the nurses can be given the opportunity to share their experiences.