Bakgrund Vårdrelaterade infektioner [VRI] är den vanligaste vårdskadan både globalt, i Europa liksom i Sverige. I Sverige får cirka 65 000 patienter årligen en VRI där närmare hälften av dessa beräknas kunna undvikas. De vanligaste typerna av VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, infektioner i blodbanan och gastrointestinala infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett utbrett problem som utgör ett hot mot patientsäkerheten genom att orsaka onödigt lidande, förlängda vårdtider, medför stora kostnader för samhället samt utgör en risk för antibiotikaresistens. Följsamhet av basala hygienrutiner för hälso- och sjukvårdspersonal är den främsta åtgärden för att förebygga VRI. Säker vård och evidensbaserad vård är två av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Tidigare forskning visar på brister gällande följsamhet av vårdhygien Syfte Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Metod Denna litteraturöversikt har en icke systematisk design. Utifrån litteraturöversiktens bärande begrepp gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar vars kvalitet säkrades utifrån Sophiahemmet Högskola granskningsmall. Datainsamlingen integrerades genom en integrerad dataanalys och kategoriserades därefter. Resultat De två identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individens betydelse för följsamhet samt Arbetsplatsens betydelse för följsamhet. Resultatet visade att individuell riskbedömning, att bli observerad och att rationalisera, kunskap och erfarenhet, tidspress och arbetsbelastning, lokal och material samt arbetskultur hade betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Slutsats Individuella och organisatoriska faktorer har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Tidspress, hög arbetsbelastning och otillgängligt material sågs bidra till bristande följsamhet. Individuell riskbedömning som ersatte vårdhygieniska riktlinjer liksom rationalisering av felaktiga beslut sågs ha betydelse för följsamhet av vårdhygien bland sjuksköterskor. Basala hygienrutiner är för hälso- och sjukvårdspersonal den främsta åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background  Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines. Aim  The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections. Method This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis. Results The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines. Conclusions Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.

Accumulating evidence suggests that dopaminergic neurons show significant task-related diversity. Curiously, dopamine concentration and dopamine axon activity show spatio-temporal wave patterns in the dorsal striatum. What could be the function of this wave-like dynamics of dopamine in the striatum, particularly in Reinforcement Learning? This work introduces a novel Reinforcement Learning algorithm that exploits the wave-like dynamics of dopamine to increase speed, reliability and flexibility in decision-making. An agent can form a cognitive map by exploring the environment and obtaining the information about the expectation of time spent in each future state given a departing state (i.e. the Successor Representation). This map captures the temporal connections of the visited states and outlines several possible state transition trajectories leading to the reward. Using the cognitive map, following a single reward delivery, the reward prediction errors can be computed for each state. In the cognitive map, states leading to the reward possess a high positive error, while temporally distant states retain smaller errors. Thus, the dynamics of errors exhibit a wave front travelling in the cognitive map. Under the assumption of the neurons representing adjacent states in the cognitive map are also spatial neighbors, it automatically follows that the reward prediction error carrying signal will also show wave-like dynamics in space. By exploiting the dopamine waves, the proposed Reinforcement Learning approach outperforms three classical Reinforcement Learning algorithms: basic SARSA, the Successor Representation and SARSA with eligibility traces. Consequently, the algorithm suggests conditions under which wave-like dynamics of dopamine release in the striatum can have direct functional implications for learning. / En ökande mängd bevis pekar på att dopaminerga nervceller uppvisar en betydande uppgiftsrelaterad diversitet. Märkligt nog uppvisar såväl dopaminkoncentrationen som aktiviteten i dopaminerga axon i dorsala striatum en vågliknande dynamik. Vilken funktion kan dopaminets vågliknande dynamik tänkas fylla i striatum, särskillt vid förstärkningsinlärning? I detta arbete introduceras en ny förstärkningsinlärningsalgoritm som utnyttjar dopaminets vågliknande dynamik för att öka snabbheten, tillförlitligheten och flexbiliteten vid beslutsfattande. En agent kan skapa en kognitiv karta genom att utforska en miljö och tillgodogöra sig information om den förväntade tiden som kommer tillbringas i varje framtida tillstånd givet ett starttillstånd (en så kallad successionsrepresentation). Denna karta fångar upp de tidsmässiga förbindelserna mellan besökta tillstånd och ger en skiss för flera möjliga serier av tillståndsövergångar som leder till belöning. Genom att använda denna kognitiva karta efter en enskild belöning kan belöningsförutsägningsfel beräknas för varje tillstånd. I den kognitiva kartan har tillstånd som leder till belöning ett stort positivt fel, medan tidsmässigt avlägsna tillstånd har mindre fel. Detta ger upphov till att dynamiken för felen uppvisar en vågfront in den kognitiva kartan. Under antagandet att nervceller som representerar närliggande tillstånd i den kognitiva kartan också är fysiska grannar, följer det automatiskt att signalen för belöningsförutsägningsfel också uppvisar en våglikannde dynamik i rummet. Genom att utnyttja dopaminvågor överträffar den föreslagna förstärkningsinlärningsalgoritmen tre klassiska förstärkningsinlärningsalgoritmer: vanlig SARSA, successionsrepresentation, och SARSA med kvalificeringsspår. Algoritmen förslår därför betingelser under vilka en vågliknande dynamik av dopaminfrisättning i striatum kan ha direkta funktionella implikationer för inlärning.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifestinriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the healthcare workers ́ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the workgroup increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Introduktion: För att kunna uppnå en god hälsa och vård för patienter är det avgörande att sjuksköterskestudenter får adekvat utbildning. Det är således av central betydelse att basala hygienrutiner lärs ut för att kunna förebygga smittöverföring och förhindra vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Syfte: Att undersöka vilka kunskaper sjuksköterskestudenter upplevde att de hade gällande basala hygienrutiner, hur de upplevde utbildningen av basala hygienrutiner samt vad de uppfattade som främjande och/eller hindrande för att följa dessa rutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ metod med abduktiv ansats användes. Sex individuella intervjuer med medelhög struktureringsgrad hölls med sjuksköterskestudenter från svenska lärosäten. Tematisk analys enligt Braun och Clarke (2022) användes för dataanalysen. Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman. Första huvudtemat: olika kunskapsnivåer besvarade vad för kunskaper sjuksköterskestudenterna upplevde att hade gällande basala hygienrutiner och med underteman: grundläggande hygien, göra antaganden samt tillämpning av föreskriften SOSFS 2015:10. Det andra huvudtemat besvarade hur sjuksköterskestudenterna upplevde undervisningen av basala hygienrutiner med huvudtemat: strukturering av utbildning och med underteman: klinisk träningscentrum och brister. Tredje temat besvarade vad sjuksköterskestudenterna upplevde som främjande och/eller hindrande från att följa basala hygienrutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Detta genom huvudtemat: omständigheter och med underteman: gynnsamma förhållanden samt rädslor och kritiska aspekter. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskestudenterna hade ett behov av mer utbildning gällande basala hygienrutiner och att kunskapsnivån skiljde sig mellan sjuksköterskestudenterna. Att kunskapsnivån skiljde sig riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Med en för låg kunskapsnivå ökar risken för att patienter utsätts för vårdrelaterade infektioner. / Introduction: In order to achieve good health and care for patients, it is crucial that nursing students receive adequate training. It is of central importance that basic hygiene routines are taught in order to prevent transmission and prevent healthcare-associated infections. Basic hygiene routines include hand hygiene, use of work clothes, protective gloves and protective clothing. Aim: To investigate nursing students’ perceived knowledge about basic hygiene routines, how they experienced the training of basic hygiene routines and what they perceived as promoting and/or hindering for following these routines during operational training. Methods: A qualitative method with an abductive approach was applied. Six individual interviews with a medium structural degree were held with nursing students from Swedish universities. Thematic analysis according to Braun and Clarke (2022) was used for the data analysis. Results: The aim was answered through three main themes. The first main theme answered what knowledge the nursing students felt they had regarding basic hygiene routines: different levels of knowledge with sub-themes: basic hygiene, making assumptions and application of the regulation SOSFS 2015:10. The second main theme answered how the nursing students experienced the teaching of basic hygiene routines with the main theme: structuring of education and with sub-themes: clinical training center and deficiencies. Third theme answered what the nursing students felt promoted and/or prevented them from following basic hygiene routines during practice-based training. This took place through the main theme: circumstances with sub-themes: favorable conditions as well as fears and critical aspects. Conclusion: The results showed that the nursing students had a need for more training regarding basic hygiene routines and that the level of knowledge differed between them. The fact that the level of knowledge differed risks affecting negatively patient safety. With insufficient knowledge the risk of being exposed to a care-related infection increases for patients.

Bakgrund: All personal inom hälso- och sjukvård är skyldiga att följa och tillämpa basala hygienrutiner vilket är avgörande för att förhindra spridning av virus, bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör en stor kostnad för samhället men bidrar också till ett lidande för de patienter som drabbas. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner och dess konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar ingått i analysen som analyserats med Fribergs analysmodell i 4 steg, tre av dessa var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Resultat: Två teman identifierades; Temat “Påverkan på arbetsmiljön” beskriver brister i den fysiska arbetsmiljön, samt bristande emotionellt och instrumentellt stöd från vårdverksamhets chefer. Temat “Behov av kompetensutveckling” beskriver sjuksköterskors behov av kompetensutveckling och att följsamhet till basala hygienrutiner var knutet till den enskilda sjuksköterskans egna behov. Konklusion: Vårdrelaterade infektioner på sjukhus kan motverkas genom att sjuksköterskor följer basala hygienrutiner. En välfungerande arbetsmiljö med tillgängliga hygienmaterial är avgörande. Stress och kunskapsbrist påverkar negativt, men kontinuerlig utbildning kan förbättra sjuksköterskors efterlevnad och bidra till global hälsa genom renare händer. / Background: All healthcare employees are required to follow and apply basic hygiene routines, which is crucial to prevent the spread of viruses, bacteria and other microorganisms that can cause healthcare-related infections. Healthcare-related infections represent a large cost to society but also contribute to suffering for the patients. Aim: Describe factors influencing nurses' compliance with basic hygiene practices and their consequences for nursing care. Method: The study has been conducted as a general literature review, with the analysis of both qualitative and quantitative research. In total, 11 scientific articles were analyzed through Friberg's four steps analysis model. Findings: Two themes were identified; The theme “Impact on the work environment” describes shortcomings in the physical work environment, as well as a lack of emotional and instrumental support from managers. The theme “Need for competence development” describes nurses' need for competence development and that compliance to basic hygiene routines was linked to the individual nurse's own needs. Conclusion: Healthcare associated infections can be prevented if nurses comply to basic hygiene routines. A well-functioning workplace with available hygiene materials is crucial. Stress and lack of knowledge negatively affect compliance, but continuous education can improve nurses' compliance and contribute to health through cleaner hands.

Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas. / Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem i Sverige och resten av världen och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Det leder till ett ökat lidande för patienten, längre vårdtider samt stora kostnader för samhället. Hälften av de VRI som sker kan förebyggas med åtgärder som bland annat följsamheten till basala hygienrutiner. Trots riktlinjer är följsamheten låg. Hälso-och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög hygienisk standard. En av sjukvårdspersonalens viktigaste uppgifter är att förhindra att vårdskador sker och undvika onödigt lidande för patienten. Därför är det av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa olika faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet till basala hygienrutiner på en akutmottagning (AKM). Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt på 13 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Av dessa har tolv artiklar sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed och en genom sekundär sökning. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en AKM. Fyra huvudfaktorer som framkom var Miljön, Kunskap och utbildning, Attityder till basala hygienrutiner och Förbättringsarbete. Slutsats: Följsamheten till basala hygienrutiner var låg och det fanns flera faktorer som påverkade att hälso- och sjukvårdspersonalen inte följde de riktlinjer som fanns. / Background: Nosocomial infections are a huge problem in Sweden and the rest of the world and the most important issue of patient safety. These infections can lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs for the society. Half of the nosocomial infections that happens can be prevented with measures, such as the compliance with basic hygiene routines. Despite the guidelines, the compliance is low. Healthcare must be of good quality and have a high hygienic level and preventing injury is one of the most important tasks of healthcare personnel to prevent suffering. Therefore, it is very important to find out what factors affect compliance of the staff with basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review is to highlight various factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines in emergency department. Method: This study has been formed as a literature review based on 13 scientific articles quantitative design. 12 of these have been found when search through the databases Cinahl and Pubmed and one by manual search. Findings: The result shows that there are several factors that affect healthcare personnel compliance of basic hygiene routines in an emergency department. Four head factors that showed are Environment, Knowledge and education, Attitudes to basic hygiene routines, and Improvement. Conclusion: The compliance of basic hygiene routines is low and there are several factors that affect that healthcare personnel does not follow the guidelines that is available.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner. / Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.

Majoriteten av geomorfologin i Sveriges landskap är produkten av den senaste nedisningen som avslutades för ca 8000 år sedan. De Geer-morän är en typ av moränavlagring som härstammar från denna nedisning. De Geer-moränavlagringarna har ett omdebatterat bildningssätt samt är landformer med en omtvistad innebörd i landskapen världen över. Vad är det som moränavlagringarna återspeglar? Är det avlagringar från svämmande glaciärer, avlagringar formade vid grundstötningslinjen för en ryckvis avsmältande glaciär eller kanske avlagringar bildade av sammanpressat material i basala sprickor hos en glaciär? Diskussionen om De Geer-moränen har varit långvarig och teorierna är många. Här är forskningen inte överens. Det förefaller också att studerad De Geer-morän på olika platser världen över inte nödvändigtvis behöver ha haft samma bildningsätt. I Sverige förekommer De Geer-morän främst i två områden, längs med kusten i Norrbotten och Västerbotten, samt vid den mellansvenska israndzonen. I dessa områden förekommer moränavlagringarna som små ryggar i svärmar med några meters höjd. De studier som gjorts i Sverige om De Geer-morän har förklarligt nog tenderat att fokusera på dessa två större områden. Men, utöver dessa två större områden finns det också ett mycket mindre område beläget längs med Sveriges västkust, ett område med samma typ av moränavlagringar. De Geer-moränen här, benämnda Hallands kustmorän, är både äldre och färre, dessutom är senaste nedisningens avsmältning i detta område mer ovisst. I denna uppsats gjordes ett försök till att övergripligt redogöra för några av de presenterade teorierna som föreligger De Geer-moränens bildningssätt. Uppsatsen syftar till att studera och kartera De Geer-moränen belägen längs med Sveriges västkust med hjälp av höjddata och sedan jämföra dessa avlagringar med den teori som presenteras i bakgrunden för denna uppsats. De Geer-moränen kommer även att jämföras med en isavsmältningsrekonstruktion gjord i programmet ICESHEET 1.0, med lokala karterade isräfflor i området samt även analyseras utifrån beskrivningarna till SGUs utgivna jordartskartor. Förhoppningen var att denna uppsatsen skulle kunna bringa mer klarhet om omfattningen och utbredningen av De Geer-moränen längs med Sveriges västkust. Resultatet som erhölls presenterades bland annat visuellt med framtagna kartbilder. Några av de slutsatser som kunde dras utifrån denna studie var att De Geer-moränen längs med Sveriges västkust är starkt påverkade av svallning och överlagring av yngre sediment vilket gjorde dem svåra att upptäcka i landskapet. Högst troligt är det att förekomsten av De Geer-morän längs med Sveriges västkust är större än vad som syns vid dagens marknivå på grund av överlagring, dessutom tyder mycket på att avlagringarna fortsätter ut i Kungsbackafjorden och Kattegatt. Det gick för det studerade området att se att det fanns ett samband mellan jorddjup och förekomsten av De Geer-morän. Ryggarna var främst avlagrade ovanpå drumliner och förekom främst i områden med ett jorddjup på ≥ 5m. Det gick inte att dra några slutsatser om De Geer-moränens bildningssätt i området. / Most of the geomorphology in the Swedish landscape is a product of the last deglaciation that ended about 8000 years ago. De Geer moraine is moraine deposits that has debated origins as well as debated implications worldwide. What message does the deposits send? What kind of conditions do they reflect? Are they perhaps the deposits of surging glaciers, or deposits formed at the grounding lines of melting glaciers or perhaps are they squeezed ridges formed in basal crevasses of glaciers? The discussion in research worldwide about the origin of these features have been going on for a long time and there is a lot of different theories about how the deposits are formed. The De Geer moraines in Sweden are mainly located in two larger areas, one of them being along the east coast in Norrbotten and Västerbotten, and the other one being a large belt of deposits that are located parallel to the big Swedish lake Vänern. The majority of the published articles about De Geer moraine in Sweden are therefore understandably about these two larger areas, however there are also a much smaller area of De Geer moraine along Sweden’s west coast. These deposits are called Halland’s coastal moraines and are not studied to the same extent as the other two areas. This bachelor thesis aims to, in a general way, describe some of the different theories there are about the formation of these ridges. The purpose of this thesis is to study and map the De Geer moraine along the Swedish west coast and compare them to the theory featured in the background of this paper. The ridges will then also be studied on the basis of a glacier melting reconstruction in the computer software ICESHEET 1.0, of ice striations in the area and lastly on the basis of the descriptions to the quaternary maps published by Geological Survey of Sweden. Hopefully, this paper will bring some clarity about the De Geer moraine ridges along the Swedish west coast. The results from this thesis were presented visually in different types of map sheets. Some of the conclusions that could be drawn from this bachelor thesis was that ridges along the Swedish west coast were both wave-washed and superimposed by younger sediments which therefore made them hard to both map and distinguish. There is a high probability that the occurrence of De Geer moraine is much larger in the area than what could be seen at today’s ground level. Also, the distribution of the ridges suggested that they continued out in Kattegatt and the Kungsbackafjord. In general, the ridges were superimposed on drumlins and there was shown to be a connection between soil depth and the occurrence of De Geer moraine, the ridges mainly occurred where the soil depth were ≥5 metres. Despite of this, no conclusion could be drawn about the formation of the features.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vid hjärnundersökningar finns även andra strukturer utanför hjärnan som är innerverade av nervsystemet. Det är möjligt att sjukdomen i hjärnan avspeglas där också. Det finns många sjukdomar och tillstånd med liknande symptom och att ställa rätt diagnos kan vara svårt. Många sjukdomar påverkar det autonoma nervsystemet och ett sätt att hitta rätt diagnos kan vara att undersöka hur det fungerar.  Syfte: Att se vilka variationer av radioaktivitetsupptag som fanns i parotiskörtlarna mellan patienterna som avbildades med 11C-PE2I PET/DT. Samt att kunna se om denna information kan utnyttjas till att identifiera dysfunktion av autonoma nervsystemet (MRT-bilder är även en tillhjälps verktyg). Metod: Studiedesignen var en retrospektiv kvantitativ studie. Hundra (konsekutiva) patienter indelades i grupper så som: normal, Parkinsons, Parkinsons sjukdom med kombination av vaskulära förändringar och atypisk Parkinson sjukdom. Isotopupptag i basala ganglier och parotiskörtlar har mätts. Några patienters MRT- bilder var tillgängligt till kvantifiering.   Resultat: kombinerade gruppen med Parkinsons sjukdom, atypisk Parkinsons sjukdom och vaskulära förändringar har en uppreglering av antalet fria dopaminreceptorer i parotis jämfört med friska (även i bara PSP samt bara vaskulära grupper) med (p <0.05).   Slutsats: Det finns variation av upptaget mellan en del av grupper därmed kan sjukdomen i hjärnan avspeglas i körtlar också.   Nyckelord: Neurodegenerativa sjukdomar, Autonom dysfunktion, 11CPE2I-PET/DT, parotiskörtlar, basala ganglier / ABSTRACT Background: At brain examination, there are also other structures outside the brain that are innervated by the nervous system. It is possible that the disease of the brain is reflected there as well. There are many diseases and conditions with similar symptoms and making the right diagnosis can be difficult. Many diseases affect the autonomic nervous system and one way to find the right diagnosis may be to investigate how it works.     Purpose: to see what variations in radioactivity uptake were found in the parotic glands between the patients depicted with the 11C-PE2I PET/CT. As well as being able to see how valuable this information is in being used to identify dysfunction of the autonomic nervous system (MRT- images are also an aids tool).   Method: The study design was a retrospective quantitative study. One hundred (consecutive) patients were divided in groups such as normal, Parkinson's, Parkinson's disease with combination of vascular changes and atypical Parkinson's disease. Isotope uptake in basal ganglia and parotic glands has been measured. Some patients' MRT images were available for quantification.     Result: the results show that the combined group of Parkinson's disease, atypical Parkinson's disease and vascular changes has an upregulation of the number of free dopamine receptors in parotid compared to healthy ones (also in PSP only and only vascular groups) with (p <0.05).    Conclusion: There is variation of uptake between some of the groups thus the disease in the brain can be reflected in glands as well.     Keywords: Neurodegenerative Diseases, Autonomic Dysfunction, 11CPE2I-PET/CT, Parotid Glands, Basal Ganglia