This master thesis aims to shed light on teachers' responses to the regulation that states that a student's test results in a national test must be taken into a “special consideration" in the teacher's grading. Ten teachers took part in the study during the autumn of 2020, all being teachers in social science subjects in the Swedish secondary school (school year 7-9). A method based on semi-structured focus group interviews is used to answer three research questions. The study’s theoretical framework derives from curriculum theory (i.e. teacher agency; selective traditions and theory associated with assessment). A thematic content analysis identifies two categories of factors contributing to the teachers’ perceptions and application of the regulation. The first category consists of factors that relate to the teachers' views on the purpose of the tests, their principles for construction, their content and their level of difficulty. The second category includes factors related to teachers’ professional practice and agency. The results of the study show how teachers’ responses to this relatively new policy (carried out in 2018) is affected by circumstances relating to students’ need for adaptations (e.g. poor language skills). The main conclusion is that teachers respond to this change of policy in different ways. Thus, it could be argued that further and more detailed information is needed in order to successfully implement the changes and reach a consensus among the teachers. Prior to that, a reasonable assumption is that challenges regarding equality and justice in terms of students’ knowledge levels and final grades will remain.

Offentlig upphandling har identifierats som ett nyckelområde i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. För svensk del står offentliga upphandlingar för cirka en fjärdedel av den totala klimatpåverkan. Ett effektivt miljöarbete i upphandlingar har därmed möjligheten att göra stor skillnad för det svenska miljöarbetet. Sverige har i linje med detta upprättat flera miljömål med koppling till offentlig upphandling.  I uppsatsen har upphandlande myndigheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar identifierats som mycket goda. De upphandlande myndigheterna har stor frihet i hur de väljer att utforma krav på upphandlingsföremålet med koppling till miljön. Trots upphandlande myndigheters goda möjligheter att genomföra miljöanpassade upphandlingar ställs miljökrav inte i tillräcklig omfattning för att uppnå Sveriges miljömål för offentlig upphandling. Som en konsekvens av bristen på miljökrav framläggs i uppsatsen ett förslag att införa en skyldighet för upphandlande myndigheter att beakta miljön i offentliga upphandlingar. För att en sådan skyldighet ska bli effektiv görs först en undersökning av vilka skillnader som finns mellan de upphandlande myndigheter som idag ställer miljökrav i offentliga upphandlingar och de myndigheter som inte gör det. Tydliga skillnader är att de upphandlande myndigheter som ställer miljökrav i offentliga upphandlingar har miljöpolicys, personer ansvariga för miljöarbete och rätt kompetens, vilket de myndigheter som inte genomför miljöanpassade offentliga upphandlingar saknar. En skyldighet för upphandlande myndigheter att införa miljöpolicys och utse ansvariga personer för miljöarbetet föreslås därför. Vidare diskuteras en skyldighet för upphandlande myndigheter att ställa miljökrav i samtliga offentliga upphandlingar. En sådan skyldighet avråds från eftersom tidigare liknande lösningar inte uppnått det förväntade resultatet och eftersom miljövinsten inte kan väntas bli proportionell till de ökade resurser som skulle krävas för att genomföra en sådan skyldighet.