Beckholmen är en ö vilket gör dess tillgänglighet begränsad. Visserligen kan man nå ön per fot men eftersom att det pågår industriverksamhet på ön är endast en liten del av den tillgänglig för allmänheten. Resten ägs tillträde endast av de som arbetar på ön. Ön är visuell på håll från bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lätt kan hamna i blickfånget om den huserar en större utmärkande byggnad. Mitt projekt är en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhäva Beckholmen och dess renässans som en ö med sjöfartsverksamhet. Ön är efter en tidigare marksanering av farliga kemikalier friskare än vad den varit på många hundra år och tanken är nu att få varvsverksamheten på ön att återigen blomstra. Ön består av så kallad ruderatmark vilket innebär att jordmassor ständigt är i omvälvning på grund av människans hantering. Detta gör floran föränderlig, många frön kan ligga och vila länge i jorden innan de får möjlighet att gro. Min idé är att det nya varvet på Beckholmen spränger upp ur jorden och tränger undan markmassorna. Den centrala skrovhallen kläs helt i kanalplast och de omgivande verkstäderna har ett väldigt dämpat uttryck. Öns och byggnadens placering i stadens historiska säger oss att många är de signaturbyggnader längs vattnet som slåss om uppmärksamhet. I dagsljus vilar skrovhallen mot de mörka sidobyggnaderna och efter mörkrets intrång träder den fram som en solitär i form av en starkt lysande lykta. En byggnad - två uttryck. / Beckholmen is an island which makes its availability is limited. Admittedly, one can reach the island by foot but because of ongoing industrial activity on the island, only a small part of it is publicly available. The rest is accessible only for those who work on the island. The island can be seen from places such as Slussen, the northeast shore of Södermalm and Henriksdal which makes it very visible if it houses a larger building. My project is a sculptural building that aims to highlight Beckholmen and its renaissance as a maritime island. Recently a major decontamination of dangerous chemicals was made. The top layers of soil which have long been exposed to contamination from various industries, was replaced. The island is now healthier than it has been for hundreds of years and the desire now is to make the ship related activities on the island to bloom once again. The island consists of ruderal land which means that masses of soil are frequently being moved by human handeling. This makes the flora inconstant, seeds can rest a long time in the soil before they get the chance to grow. My idea is that the new shipyard at Beckholmen blasts up through the ground. The centrally positioned hull hall is all cladded in polycarbonate plastics and the smaller surrounding workshops have a very subdued expression. The island and the building's location in the historic city center tell us that many of the buildings along the water are fighting for attention. The shipyard should during daylight be perceived as the large industrial building it is, and during the dark hours come forward much more in the form of a glowing lantern; one building, two expressions.

Beckholmen är en ö i Stockholms inlopp, på ön har det drivits skeppsrelaterad verksamhet i hundratals år och är en av stadens äldsta industriområden. I dag drivs först och främst båtvarv på ön som domineras av tre torrdockor, ett publikt stråk finns upp och runt de äldre bostadshusen på öns topp. Uppgiften jag gav mig var att rita en ny stor varvsbyggnad som motsvarar det varvet efterfrågar och som uppfyller mina egna krav på det formala. Utmaningen låg i att formge en volym som tydligt talar ett industriellt språk, är relevant för platsen samt intressant enbart som ett objekt för en förbipasserande turist. Designprocessen har varit lång och smärtsam, det var inte långt innan inlämning som projektet fick sin slutgiltiga form. Utgångspunkten var en plan som mer eller mindre redan var bestämd av varvet, ritad efter deras behov. En ovanlig utgångspunkt på skolan, uppgiften låg i princip i att formge volymen på ett passande sätt. / Beckholmen is an island in the Stockholm inlet, on the island ship related workshops have been operating for hundreds of years, and is one of the citys oldest industrial areas. Today, first and foremost a shipyard is operating on the island., the island is dominated by three dry docks, a public stroll are up and around the older residential buildings on the island’s peak. The challenge I gave myself was to design a new major shipyards building corresponding to the ship yards needs, and which meets my own formal requirements. The challenge was to design a volume that clearly speaks an industrial language, is relevant to the site and interesting only as an object for a tourist passing by. The design process has been long and painful, it was not long before the submission that project received its final form. The starting point was a plan that was more or less already determined by the yard, designed to meet their needs. An unusual startingpoint on the school, the task was in principle designing the volume in an appropriate way.

Reparationsvarv. Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan. Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida. Även om platsen kan anses för liten för sitt program, så är Beckholmen en unik möjlighet, och ursäkt, för att lägga en helt ny industribyggnad mitt i Stockholms hjärta. Mitt i vyn i Stockholms inlopp, skulle varvsindustrin visa att staden än idag hålls upp av människor som arbetar. Industrier och dess arbetare måste inte förpassas till förorten, utan dessa är kvaliteter som visar en levande stad, där liv man inte förväntar sig får synas och ta plats. Jag föreslår en permanent byggnad på Beckholmen. Permanent i den bemärkelsen att den ska definiera platsen med sin volym, men vara fri i sina rum. Flexibiliteten gör industrin anpassningsbar och tålig för förändring, men med fasta punkter att förhålla sig till. Tornet finns dels för volymens balans, men främst för bostäder för varvets personal. I liknelse med fyren står tornet synligt för södra Stockholm, utan att skämmas varken för sig själv eller sitt innehåll. / Beckholmen is an island, not always carefully threated by history. To fulfill new purposes and functions, the island has always been altered for new needs. Today is Beckholmen strongly marked by this treatment, and has transformed to be known as a very sensitive and fragile place, both in nature and exposure for Stockholm. Strong wills with different ambitions want to decide about Beckholmen’s future. There are different approaches amongst for example the city, Stadsbyggnadskontoret and Djurgårdsförvaltningen, about what qualities are most worth embracing. We have been asked to draw a ship yard for reparations at Beckholmen. The most natural approach for me was to let the island’s eventful history continue in to the future. Beckholmen is a unique possibility to build a brand new industrial building in the heart of Stockholm, and let it be shown that the city is carried by people who works. Why does an industry have to be deported to the suburbs, when it’s rather an indication of a living city?   I purpose a permanent building at Beckholmen. Permanent to define the site with its volume, but with flexible spaces within. The flexibility makes the industry adaptable to changes, but with some fixed part to relate. The tower is partly for the balance of the volumes, but mainly for residence of the shipyard staff. Alike a lighthouse it stands there visible for south of Stockholm, without being ashamed for either itself, or what it contains.

Det nya båtvarvet på Beckholmen i Stockholm är placerat på öns västra sida. Inuti varvsbyggnaden kommer stora båtar kunna repareras året runt. Båtarna lyfts upp ur vattnet och förflyttas in i varvets skrovhall med hjälp av en shiplift. För att kunna reparera båtarnas olika delar finns ett antal olika verkstäder på vardera sidan om skrovhallen. Traverser finns i varje hall för att kunna förflytta delar mellan dem. Ett förråd och en miljöstation finns belägna i ytterligare sidobyggnader. Mitt förslag på den nya varvsbyggnaden kommer av inspiration från klassiska båtvarv och industrihallar. Den är konstruerad av pelare som bär traverserna. Diagonala strävor stöttar upp pelarna för att ta hand om de stora krafter traverserna skapar. Dessa är synliga i fasad och bryter upp varvets stora volym. Fasaderna har en klar turkos färg, som en kontrast till de varma kulörer som omgivande byggnader har. Det starkt turkosa varvet kommer att vara synligt från många olika platser i Stockholm. Färgen kommer utav ärgad kopparplåt eller plåt behandlad för att uppnå liknande kulör. De stora portarna är belägna på skrovhallens södra kortsida och utgör den fasad som kommer att vara synlig från andra sidan vattnet. När dessa öppnas visas den mycket ljusare och varmare insidan av varvet. Innerväggarna består utav silverfärgad plåt och mässingsdetaljer. Detta för att dagsljuset ska reflekteras på insidan och skapa en ljus atmosfär, utan för mycket direkt solljus. / The new shipyard building on Beckholmen, Stockholm, is situated on the island’s western side. Within the building large ships will be repaired throughout the year. The boats are taken out of the water into the building’s large hall with the help of a shiplift. Workshops are located on each side of the hall, for the repair of the ships’ different parts. Overhead cranes run along each of the different workshops and the hall to be able to lift the parts between the ships and the reparation spaces. A large storage room and a recycling room are found at the back of the building. My suggestion for the new shipyard building is inspired by classical industrial architecture. It is constructed of steel columns, which the overhead cranes are mounted on. Braces support the columns and help resist the strong forces created by the movement of the cranes. The braces are emphasized  in the building’s facade. The facades of the building are of a vivid turquoise colour, a contrast to the surrounding buildings’ facades. The brightly-coloured shipyard building will be visible from different locations in the center of Stockholm. The colour comes from verdigris copper. The large hall has two gates at the south end, through which the ships are transported.  When the gates are open a lighter and warmer interior is revealed. The interior walls are constructed of silver-coloured corrugated metal sheets. The metal sheets reflect the sunlight coming through the windows, which helps create a light atmosphere on the inside of the building.