Denna uppsats handlar om studie- och yrkesvägledning bland högpresterande och särskilt begåvade elever. Tidigare forskning visar på att den här elevgruppen inte är tillräckligt synliggjord och uppmärksammad inom skolvärlden. Därför är syftet med studien att beskriva, analysera och förstå hur studie- och yrkesvägledare arbetar med högpresterande och särskilt begåvade elever i karriärvägledningsprocessen inom gymnasiets spetsutbildningar. Våra frågeställningar är: Hur framträder högpresterande och särskilt begåvade elever i studie- och yrkesvägledares verksamhet? Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare med högpresterande och särskilt begåvade elever? och Vilken förståelse har studie- och yrkesvägledare för högpresterande och särskilt begåvade elevers behov i karriärvägledningsprocessen? För att besvara frågeställningar valde vi en kvalitativ metod med hermeneutisk forskningsansats. Empirin analyserades med stöd av Gardners intelligensteori och Peavys vägledningsteori samt Renzullis begåvningsmodell med utvalda begrepp. Huvudresultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar likadant med högpresterande och särskilt begåvade elever som med andra elevgrupper. Dock ses skillnader i hur högpresterande och särskilt begåvade elever framträder i studie- och yrkesvägledarnas verksamhet samt vilka behov de har i karriärvägledningsprocessen.

Syftet med vår undersökning är att få en utökad kunskap om vilket stöd lärarutbildningen ger studenter i att undervisa matematiskt begåvade elever. Behovet av att undersöka detta finns då varje elev har en rättighet till att utvecklas och utmanas utifrån sina kvalifikationer. I denna studie har vi använt det fenomenologiska perspektivet när vi har tolkat vår empiri. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom öppna enkätfrågor. Resultatet visar på att stödet som ges främst är i form av seminarier samt föreläsningar. Lärosätena är överens om att tiden till detta moment fattas. Det framkommer att problemlösnings uppgifter betraktas vara att föredra i undervisningen av begåvade elever. Slutsatsen är att det inte är självklart att stöd i att undervisa matematiskt begåvade elever ges till lärarstudenter på alla lärarutbildningar, om det ges är det inte ett prioriterat område.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra. En slutsats i min undersökning har varit att det finns svårigheter att urskilja de begåvade eleverna. Därmed blir det också svårt att tillgodose deras behov. Uppsatsen visar också hur lärarna ofta fokuserar på den begåvade elevens oroliga beteende och negativa inverkan på sin omgivning, istället för att sträva efter att tillgodose dennes behov av stimulans, något som skulle kunna förebygga ett störande beteende från den begåvade elevens sida.

Denna studie belyser hur några lärare och elever i grundskolans senare år upplever arbetet med högpresterande elever i ämnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lärande. Vår undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ämnesområde samt lärares och elevers perspektiv. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för att uppfylla studiens syfte och frågeställningar.Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar både en gemensam och individuell strategi för att främja högpresterande elever i ämnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger på lärarens eget initiativ, men p.g.a. bristen på resurser i skolan har det automatiskt blivit elevens ansvar. Detta bidrar till att högpresterande elever tappar motivation och utmaningar för att utvecklas vidare i sitt lärande i ämnet matematik.

Målet med detta arbete är att undersöka hur elever med begåvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie där två rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrån frågorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begåvade elever? Hur undervisas och upptäcks de? Vilket stöd har lärarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begåvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begåvade elever bör differentieras på olika sätt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehålla berikande uppgifter. Det konstateras även att svensk grundskola saknar strategier för att upptäcka och undervisa dessa elever. / The purpose of this essay is to describe the tuition of pupils gifted in mathematics. A survey was performed; two headmasters and five pedagogues were interviewed with the following questions: What resources and what support are given to mathematically gifted pupils? How are these pupils tutored and discerned? What support have the teachers got in their teaching of these pupils? The result of the survey shows that the majority of the pedagogues lack knowledge, resources and support to tutor mathematically gifted pupils. According to research the tuition of mathematically gifted pupils should be differentiated. It should, partly, be pace adapted, partly, contain enriching tasks. It is also concluded that the Swedish elementary school lack strategies to discern and tutor these pupils.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att ta reda på vilka arbetsmetoder som möjliggör och hindrar särskilt begåvade elevers inlärning i matematikundervisning. Vår informationssökning baserades på våra två frågeställningar som besvaras genom litteraturöversikten. För det första så visar resultaten att det inte finns en exakt beskrivning av begreppet särskild begåvning men det går att urskilja vissa egenskaper och personlighetsdrag för dessa elever. För det andra så visar resultaten att framgångsfaktorer i arbetet med särskilt begåvade elever är att arbeta med differentiering och specialklasser samt att lärare jobbar med problemlösning och kreativt problemskapande på olika sätt i matematikundervisningen. Slutligen visar resultaten även att lärares främsta utmaning i arbetet med särskilt begåvade elever är att lärare inte har tillräckligt med tid för att stimulera dessa elever.

Denna studie undersöker hur lärare uppfattar och arbetar med elever med långt framskriden matematikutveckling. Sex lärare intervjuades för att få deras perspektiv. Resultaten visar att lärarna anser att social interaktion och relationsbyggande är viktigt för att identifiera fungerande arbetssätt för dessa elever. Det framkom att lärarna använder olika arbetssätt, men endast några av dessa sätt stöds av forskning för elever med långt framskriden matematikutveckling. Slutsatsen visar att lärare tenderar att märka högpresterande elever men hanterar dem inte enligt rekommenderad forskning. Det kan därför vara bra att inkludera denna forskning som ett led i lärares fortbildning.

Enligt granskningar som Skolinspektionen utfört framkommer det att utmanande och stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling inte prioriteras i mellanstadiet. Granskningarna påvisar att problematiken kring ledning och stimulans kan kopplas till rektorernas organisatoriska arbete kring resursfördelning. Det finns därmed ett syfte att undersöka rektorers inställning till särbegåvade elever samt vilka strategier som övervägs. Det empiriska underlaget grundas i semistrukturerade intervjuer med N=8 grundskolerektorer. Analysen utfördes med en deduktiv ansats utifrån Dai och Chens tre praktikparadigmen och fyra paradigmfrågor som resulterade i fem dimensioner: Vad är särbegåvning, varför ska särbegåvade ges stöd, vem är särbegåvade genom identifikation, hur kan särbegåvade ges stöd och hinder i den sociokulturella kontexten. Resultatet i studien visar att rektorer uppvisar ett varierat synsätt utifrån de tre praktikparadigmen. Resultatet visar att rektorer har strategier förankrade i differentieringsparadigmet. Dessutom visar resultatet att hinder i den sociokulturella kontexten begränsar strategier för stimulerande undervisning gentemot särbegåvade elever i matematik. Slutsatsen i studien är att rektorers synsätt och strategier kan förändras beroende av vilken strategi som används för att identifiera särbegåvade elever; när identifikation sker medför det ett förändrat val av undervisningsstrategier och följaktligen det matematiska innehållet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera forskningen kring strategier och metoder för att undervisa begåvade elever inom matematik. Genom att sammanställa befintlig forskning är målet att utforska de effektiva strategierna och metoderna för att möta behoven hos särskilt begåvade elever inom matematikundervisningen. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyseras. Studien identifierar tre huvudteman: pedagogiska strategier, differentierad undervisning samt specifika program och metoder inklusive berikningsprogram, acceleration och komprimering. Resultaten visar att en kombination av dessa strategier är avgörande för att möta begåvade elevers behov. Dessutom framhävs vikten av läroplanutveckling och fortbildning för lärare för att effektivt implementera dessa metoder. Studien betonar också betydelsen av samverkan mellan lärare, skolledare och skolans organisatoriska nivå för att skapa en inkluderande och utmanande lärmiljö. Bidraget från sammanställningen kan ge indikationer om hur undervisningen kan organiseras för att optimera lärandet och skapa en mer stimulerande lärmiljö. / The purpose of this thesis is to investigate and analyze research on strategies and methods for teaching gifted students in mathematics. By compiling existing research, the aim is to explore effective strategies and methods to address the needs of gifted students in mathematics education. The methodology employed is a systematic literature review, analyzing eight scientific articles. The study identifies three main themes: pedagogical strategies, differentiated instruction, and specific programs and methods, including enrichment programs, acceleration, and compression. The results indicate that a combination of these strategies is essential to meet the needs of gifted students. Additionally, the importance of curriculum development and professional development for teachers is highlighted to effectively implement these methods. The study also emphasizes the significance of collaboration between teachers, school leaders, and the organizational level of schools to create an inclusive and challenging learning environment. The findings from this review can provide insights into how teaching can be organized to optimize learning and create a more stimulating educational environment.

The study aims to shed light on what strategies special needs education teachers in some primary schools use to detect gifted students and what support these students can receive in education. I have collected material through semi-structured interviews with four special needs education teachers and one special education teacher from the central student health care.  The theoretical approach in the study is based on Dewey's moral theory since it focuses on how all persons have a function in a democratic society.  The study shows that there is an increased need for strengthened management support in the work with gifted students in primary school. There is a need for a strategy plan for how gifted students are going to be discovered and their needs to be met. The results show that staff in primary schools need extensive competence development in the area of gifted students and that school management/municipality need to take the lead. The informants mean that the subject is important, but often neglected in everyday education. / Syftet med studien är att belysa vilka strategier specialpedagoger och speciallärare i några grundskolor använder för att upptäcka elever med särskild begåvning och vilken stöttning dessa elever kan få i undervisningen. Jag har samlat in ett material genom semistrukturerade intervjuer från fyra specialpedagoger/speciallärare och en specialpedagog från en central elevhälsa. Studiens teoretiska ansats utgår från Deweys moralteori eftersom den fokuserar på hur alla människor har en funktion i ett demokratiskt samhälle. Av resultatet framgår att det finns ett ökat behov av stärkt ledningsstöd i arbetet med särskilt begåvande elever. Det behöver dessutom utarbetas en grundlig plan för hur dessa elever upptäcks av personal i grundskolor. Vidare framgår av studien att personal i grundskolor är i behov av en omfattande kompetensutveckling inom området elever med särskild begåvning. Detta då studiens informanter är eniga i att ämnet är viktigt men tyvärr även åsidosatt.