No description available.

Syftet med studien var att undersöka de ekonomiska vinster som kan erhållas vid byte av belysningsarmaturer i en byggnad. Studien omfattar de energi- och ekonomiska besparingar som möjliggörs via ett byte från gamla T8-armaturer till LED-armaturer. Dessutom skulle kunskap kring armaturernas påverkan på elnätet i form av övertoner tas fram. Målet var därmed att ta fram en tydlig redogörande jämförelse mellan de två armaturtyperna. Studien ”Energieffektivisering av belysningsarmaturer” utfördes på uppdrag av Caverion Sverige AB men i B&B-Tools vägnar och dess lokal belägen i Ulricehamn. För att uppfylla syftet krävdes information om armaturtyperna och hur de fungerar och därmed också god kunskap kring det berörda ämnet. Armaturerna som jämförs i denna studie är en lysrörsarmatur med T8-lysrör som installerades för ca 25 år sedan samt en modern LED-armatur från leverantören Waldmann med produktnamnet Taureo. Med hjälp av ett elkvaltitetsinstrument från företaget Metrum, som är anpassat för att utföra tillförlitliga kontroller av olika elkvalitetsparametrar, bestämdes armaturernas effekt. Dessutom uppmättes armaturernas övertonshalter som visade betydligt högre övertonshalter hos lysrörsarmaturen än för LED-armaturen. Eftersom övertoner kan medföra negativa konsekvenser på såväl enskilda komponenter som på självaste elnätet, eftersträvas så låga övertonshalter som möjligt. Genom de mätningar av effekt som gjordes under studien påvisas att ett armaturbyte skulle innebära en kraftig effektminskning motsvarande en tredjedel av det nuvarande effektuttaget. Därigenom kan större energimängd sparas, cirka 52 000 kWh/år, vilket innebär en årlig kostnadsbesparing på cirka 43 000 kr. Enligt de gjorda beräkningarna erhålls en återbetalningstid på cirka 8,5 år vilket kan bedömas som god lönsamhet i och med LED-armaturernas långa livslängd.

<p>Att endast mäta synskärpa i en vanlig synundersökning är oftast inte tillräckligt för att få en komplett bild på synfunktionen av en patient. Kontrastkänslighet är en viktig del i synen som ofta utelämnas ur dagens rutin undersökningar. Detta är i undersökarens ögon en viktig del av en synundersökning eftersom enbart synskärpa inte ger en helhetsbild på patientens synfunktion.</p><p>Syftet i denna studie var att se om ljusets frekvens påverkar vårt kontrastseende. I studien har undersökaren jämfört kontrastseende vid hög- och lågfrekvent belysning och försökt att ta reda på om dessa två förhållanden har en påverkan på patientens kontrastseende.</p><p>I studien mättes kontrastkänslighet i lågfrekvent (50 Hz) och högfrekvent belysning (25 000 – 70 000 Hz). Ljusinstallationen som användes var en egen design av undersökaren. Antal försökspersoner som inkluderades i studien var 33 med en medelålder av 63 år. Alla undersökningar utfördes med en dubbel blind princip, undersökaren hade ingen kunskap om vilket ljus som var hög – eller lågfrekvent.</p><p>I resultatet kom det fram att den allra största delen av provet fick ett betydligt högre testresultat under de lågfrekventa belysningsförhållandena. I några fall hittades ingen skillnad mellan de olika belysningsförhållandena och endast ett fåtal läste bättre vid högfrekvent belysning.</p><p>I dagens arbetsmiljö används allt oftare högfrekventbelysning eftersom det är flimmerfritt, men är det också bättre? Denna studie visar att lågfrekventbelysning ger bättre kontrast än högfrekvent belysning, det visar även att kontrastkänslighet minskar vid stigande ålder.</p>

Att endast mäta synskärpa i en vanlig synundersökning är oftast inte tillräckligt för att få en komplett bild på synfunktionen av en patient. Kontrastkänslighet är en viktig del i synen som ofta utelämnas ur dagens rutin undersökningar. Detta är i undersökarens ögon en viktig del av en synundersökning eftersom enbart synskärpa inte ger en helhetsbild på patientens synfunktion. Syftet i denna studie var att se om ljusets frekvens påverkar vårt kontrastseende. I studien har undersökaren jämfört kontrastseende vid hög- och lågfrekvent belysning och försökt att ta reda på om dessa två förhållanden har en påverkan på patientens kontrastseende. I studien mättes kontrastkänslighet i lågfrekvent (50 Hz) och högfrekvent belysning (25 000 – 70 000 Hz). Ljusinstallationen som användes var en egen design av undersökaren. Antal försökspersoner som inkluderades i studien var 33 med en medelålder av 63 år. Alla undersökningar utfördes med en dubbel blind princip, undersökaren hade ingen kunskap om vilket ljus som var hög – eller lågfrekvent. I resultatet kom det fram att den allra största delen av provet fick ett betydligt högre testresultat under de lågfrekventa belysningsförhållandena. I några fall hittades ingen skillnad mellan de olika belysningsförhållandena och endast ett fåtal läste bättre vid högfrekvent belysning. I dagens arbetsmiljö används allt oftare högfrekventbelysning eftersom det är flimmerfritt, men är det också bättre? Denna studie visar att lågfrekventbelysning ger bättre kontrast än högfrekvent belysning, det visar även att kontrastkänslighet minskar vid stigande ålder.

Projektets fokus var att anpassa en armatur (från LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gång utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning. Två koncept togs fram, en väggarmatur och en bordsarmatur, båda med teleskopfunktion och flexibelt ställbar arm. Armaturen kan placeras på nattduksbordet och har Luxos stilrena drag där formen följer funktionen med dekorativa detaljer. Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sängarmatur som har goda utsikter att bli den första Svanenmärkta belysningsarmaturen i Sverige. / The main goal was to develop an armature with the new Light Emitting Diode technique. During the process different solutions for flexibility of placement and light adjustment were created. Two concepts were developed, one with the armature placed on the wall and one placed on the night stand, both with telescopic function and a flexible tube arm. The result of this project was an armature intended to be placed on the night stand. This product could be the first in Sweden to be environmental labeled with the Swan label. The armature has the typical shape of Luxos products. The form follows the function with decorative details and unusual functions, as for example a USB-contact

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv. Frågeställningarna är följande: Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering? Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering? Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta? För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar. Vi intervjuade tre belysningsplanerare i vardera land, totalt sex belysnings-planerare. De två saker som belysningsplanerarna i Italien främst fokuserar på i sina projekt är brukaren och rummet. Deras fokus är tydligt medan de svenska belysnings-planerarnas fokus varierar mer mellan projekten och styrs mer av beställaren. De svenska belysningsplanerarna liksom de italienska belysningsplanerarna har ett starkt brukarfokus. Skillnaderna mellan de svenska och italienska belysningsplanerarna finns inom följande områden; huruvida man gör underhållsplaner för projekten, hanteringen av vandalism, val av färgtemperatur, hur man arbetar utifrån lagar och standarder. Vi har utifrån vår undersökning dragit slutsatsen att det inte finns särskilt stora skillnader i arbetsätt och tankar kring belysning mellan Sverige och Italien. Det visade sig vara lika mycket variation mellan belysningsplanerarna i samma land som länderna emellan.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><ol><li>Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?</li><li>Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?</li><li>Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?</li></ol><p>För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar. Vi intervjuade tre belysningsplanerare i vardera land, totalt sex belysnings-planerare.</p><p>De två saker som belysningsplanerarna i Italien främst fokuserar på i sina projekt är brukaren och rummet. Deras fokus är tydligt medan de svenska belysnings-planerarnas fokus varierar mer mellan projekten och styrs mer av beställaren. De svenska belysningsplanerarna liksom de italienska belysningsplanerarna har ett starkt brukarfokus.</p><p>Skillnaderna mellan de svenska och italienska belysningsplanerarna finns inom följande områden; huruvida man gör underhållsplaner för projekten, hanteringen av vandalism, val av färgtemperatur, hur man arbetar utifrån lagar och standarder.</p><p>Vi har utifrån vår undersökning dragit slutsatsen att det inte finns särskilt stora skillnader i arbetsätt och tankar kring belysning mellan Sverige och Italien. Det visade sig vara lika mycket variation mellan belysningsplanerarna i samma land som länderna emellan.</p>

I och med att mörkret tränger sig på blir utevistelsen och dagarna allt kortare. Det bidrar till att trädgårdarna finns där ute men de syns inte. För att råda bot på dagens mörka trädgårdar har jag i och med detta arbete gjort en inspirationsstudie. Syftet med studien är att visa hur man kan använda sig av belysning i en trädgård och att inspirera läsaren genom att ge förslag på belysning i två olika trädgårdsmiljöer, en skogstomt samt en modern stadstomt. Jag har studerat litteratur och tagit fram fakta om hur olika delar i en trädgård kan belysas. Därtill har jag gjort två exempelträdgårdar som visar metoder på belysning i olika trädgårdsmiljöer med hjälp av skisser och foton som förhoppningsvis väcker en nyfikenhet hos läsaren.

Uppsatsen är dels en skriftlig dokumentation av en konstnärlig process i sökande av design genom begreppen fast och följsamt samt gestaltandet, dokumenterat genom fotografi, av ett experimenterande av kontrasterande material.

<p>Projektets fokus var att anpassa en armatur (från LUXO Sverige AB) till den nya LED­tekniken (Ljusemitterande dioder). Under processens gång utvecklades olika funktioner för att öka armaturens flexibilitet i placering och ljusstyrning.</p><p>Två koncept togs fram, en väggarmatur och en bordsarmatur, båda med teleskopfunktion och flexibelt ställbar arm. Armaturen kan placeras på nattduksbordet och har Luxos stilrena drag där formen följer funktionen med dekorativa detaljer.</p><p>Dessutom finns ovanliga funktioner i belysningssammanhang som exempelvis en USB-kontakt. Resultatet av projektet blev en sängarmatur som har goda utsikter att bli den första Svanenmärkta belysningsarmaturen i Sverige.</p> / <p>The main goal was to develop an armature with the new Light Emitting Diode technique. During the process different solutions for flexibility of placement and light adjustment were created. Two concepts were developed, one with the armature placed on the wall and one placed on the night stand, both with telescopic function and a flexible tube arm.</p><p>The result of this project was an armature intended to be placed on the night stand. This product could be the first in Sweden to be environmental labeled with the Swan label. The armature has the typical shape of Luxos products. The form follows the function with decorative details and unusual functions, as for example a USB-contact</p>