Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt berättande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett lägenhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska idén, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver känslan i trapphuset. Materialet utgör en del av min portfolio och förhoppningsvis kommer detta projekt öka mina möjligheter att få skriva musik till rörlig bild i framtiden. Min kollega Markus Eriksson och jag har under detta projekt utvecklat vårt samarbete och utformat rutiner så att vi vet hur lång tid saker tar att göra, hur arbetet ska fördelas och hur musiken ska skapas tillsammans. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Med den här uppsatsen vill vi undersöka vilka förutsättningar, samt vilka hinder och möjligheter, som finns för multimediala presentationsformer av journalistik på svenska tidningars webbplatser. Vi har undersökt vilka attityder som finns kring multimedia, på vilka sätt de undersökta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har också undersökt hur de tänker kring själva utformningen av de multimediala presentationsformerna.</p><p>Vi har använt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har nära anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifrån Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E. Mayer och Julianne H. Newtons teorier om den mänskliga hjärnans betydelse i inlärning och journalistik. De medieföretag vi besökt är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Svenska Grafikbyrån.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att attityderna kring multimediala presentationsformer är positiva och att respondenterna ser ljust på framtiden, men alla är överens om att Sverige ligger långt efter exempelvis USA och Spanien när det gäller hur mycket multimedia som används. Faktorer som har bromsat utvecklingen i Sverige är, enligt våra resultat, att man inte riktigt vet hur produktionen ska organiseras, vem som ska producera multimedia. Bristen på inspiration och goda svenska exempel är det kanske största hindret. Goda exempel och inspiration finns utomlands och i nöjes- och reklamindustrin, men traditioner och journalistiska ideal hindrar journalister från att hitta dem. Klart är också att journalisterna inte har reflekterat djupare kring utformning och inlärning ur ett teoretiskt perspektiv, utan går mest på magkänsla – en magkänsla som kanske ännu inte finns på redaktionerna.</p>

Med den här uppsatsen vill vi undersöka vilka förutsättningar, samt vilka hinder och möjligheter, som finns för multimediala presentationsformer av journalistik på svenska tidningars webbplatser. Vi har undersökt vilka attityder som finns kring multimedia, på vilka sätt de undersökta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har också undersökt hur de tänker kring själva utformningen av de multimediala presentationsformerna. Vi har använt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har nära anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifrån Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E. Mayer och Julianne H. Newtons teorier om den mänskliga hjärnans betydelse i inlärning och journalistik. De medieföretag vi besökt är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Svenska Grafikbyrån. Resultatet av vår undersökning visar att attityderna kring multimediala presentationsformer är positiva och att respondenterna ser ljust på framtiden, men alla är överens om att Sverige ligger långt efter exempelvis USA och Spanien när det gäller hur mycket multimedia som används. Faktorer som har bromsat utvecklingen i Sverige är, enligt våra resultat, att man inte riktigt vet hur produktionen ska organiseras, vem som ska producera multimedia. Bristen på inspiration och goda svenska exempel är det kanske största hindret. Goda exempel och inspiration finns utomlands och i nöjes- och reklamindustrin, men traditioner och journalistiska ideal hindrar journalister från att hitta dem. Klart är också att journalisterna inte har reflekterat djupare kring utformning och inlärning ur ett teoretiskt perspektiv, utan går mest på magkänsla – en magkänsla som kanske ännu inte finns på redaktionerna.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Åbo : Åbo Akademi, 2005.

En undersökning av Bayeuxtapetens (BT) språkliga struktur. Undersökningen avser berättandetsorganisering och fördelning mellan huvudfris, bårder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad förlorad text. Särskild fokus läggs på den s.k. indexnumreringen och föreställningen om den som en indelning av BT i ett antal scener. Undersökningen problematiserar begreppet ”scen” och följer också traderandet av föreställningen om BT som indelad i ett antal scener., där två skolor utkristalliserar sig: en om 58 scener, en om ca.70. Den senare visar sig förlora sig i en rad av källhänvisningar som ingen längre känner ursprunget till. ”58”-skolan menar att indexnumreringen är en scenindelning.Undersökningen avvisar indelningen i scener som en konstruktion som inbjuder till missförstånd i tolkningen. I stället hävdas att index syftar på en postulerad, sedan länge försvunnen text, påminnande om Rolandsången. Analysen pekar på att det är den textens språkliga struktur som bestämt utformningen av hela BT, och att forskningen hittills tenderat att tolka fr.a. mittfrisens bilder allt för mycket som utsagor om konkreta skeenden. Bilderna bör istället i högre grad förstås metaforiskt; som direkta avbildningar av de språkliga metaforerna i den postulerade texten.

The intention of my research is to increase understanding of what teaching with genre pedagogy, with focus on narrative texts, can look like. Through previous research and literature, I describe the emergence of genre pedagogy, why genre pedagogy is used, what a narrative text is and how it can be evaluated. The empirical material of the study consists of qualitative research interviews with teachers, as well as document analyses of the teachers’ educational plans with the purpose to gain a broader view of teaching with narrative texts. I have deliberately chosen the school I carried out my survey on. From my own experience, I know that this school work with genre pedagogy, which made it easier for me and the teachers as they knew the concepts, methods and terminology behind my questions. The results of the survey show that genre pedagogy promotes students’ learning, regardless of whether teachers choose to follow the structured circle model or focus on the creative personal writing. Both former researches and my teacher informants believe that the genre pedagogical teaching helps the students’ to develop subject language and their strategies for reading and writing texts in different genres. Nevertheless, as the results display, extra support is sometimes needed to further enhance students’ writing performance. The result also shows that the assessment of narrative texts usually has the best effect if it is written and formative. / Intentionen med min undersökning är att öka förståelsen för hur undervisning med genrepedagogik med fokus på berättande texter kan se ut. Genom att utgå från tidigare forskning och litteratur beskriver jag bland annat genrepedagogikens uppkomst, varför genrepedagogik används, vad den berättande texten är, samt hur denna kan bedömas. Undersökningens empiri består av kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med lärare, samt dokumentanalyser av lärarnas pedagogiska planeringar med syfte att få en bredare bild av undervisning av berättande texter. Skolan jag valt att utföra min undersökning på har jag medvetet valt då jag sedan tidigare vetat om att de arbetar genrepedagogiskt, vilket underlättade både för mig och lärarinformanterna då de kände till begreppen i mina frågeställningar. Resultaten av undersökningen visar att genrepedagogisk undervisning främjar elevernas lärande, oavsett om lärarna väljer att följa den strukturerade cirkelmodellen eller om de fokuserar på det kreativa personliga skrivandet. Både tidigare forskare och mina lärarinformanter menar att den genrepedagogiska undervisningen gör att både elevernas ämnesspråk och strategier att läsa och skriva texter inom olika genrer utvecklas. Trots detta framgår dock i resultatet att extra stöttning ibland behövs för att stärka elevernas skrivutveckling ytterligare. I resultatet framgår även att bedömningen av berättande texter oftast har bäst effekt om den är skriftlig och formativ.

Denna studie undersöker hur minnen av folkmord och brott mot mänskligheten artikuleras, förvaltas och kommer till uttryck. Traumatiska erfarenheter av folkmord och brott mot mänskligheten gör avtryck på en människas minne och minnena traderas och ärvs över generationsgränser. Omfattande studier har gjorts om berättande, folkmord och minne, där flertalet fokuserar på efterdyningarna av Förintelsen och effekterna för överlevande såväl som deras barn. Detta har lämnat ett kunskapsglapp kring minnesprocesser från folkmord och brott mot mänskligheten utanför Europa, vilket osynliggör de som har sådana erfarenheter. Med intervju som metod undersöker denna studie egna och ärva minnen från skilda geografiska och historiska skeenden. Berättelser om minnen från dessa händelser analyseras med hjälp av tidigare minnesforskning samt narrativanalys. Materialet visar på att smärtsamma minnen ärvs tillsammans med strategier för att förvalta dem, att de positioneras i relation till gängse historiografi och binds till andras minnen, samt att minnen kommer till uttryck genom minnesbärarnas identitetsprocesser och vägval. Genom att undersöka detta hoppas författaren ge bredare kunskap om minnesprocesser kring folkmord och brott mot mänskligheten, synliggöra dess förekomst i Sverige samt dess inverkan på människors livsvillkor.

Visualizing information is a large field focussed on using a visual display of information to change or facilitate the user’s thinking. However, creating and interpreting data visualizations is still seen as a task for experts and can even be seen as a daunting task by the general public. Techniques like storytelling with data aim to make visualization more accessible for these users. A fitting application of this approach is to eParticipation, which are processes during which citizens get involved in society and governmental decision making, through a digital medium. In order to enhance the access that all groups have to the progress and results of these participations, an interesting lead is the visualization of the eParticipation processes and results. This would provide participants with insights towards the effect their participation had. Additionally, it would provide decision makers with deeper insight into the opinions and views of the people that will directly be affected by their decisions. This project used the power of information visualization and storytelling with data, to design a concept that achieves this deeper insight into eParticipation results. This report describes the design, usability test and evaluation of a tool that shows the results from an eParticipation in a dashboard, while using a story format to help communicate the key insights. The goal was to accomplish a higher level of accessibility for this type of data for non data analysis experts, i.e., making the visualization easier to understand by everyone. / Att visualisera information är ett stort fält fokuserat på att använda en visuell presentation av information för att ändra eller underlätta för användarens tänkande. Att skapa och tolka datavisualiseringar ses dock fortfarande som en uppgift för experter och kan även ses som en svår uppgift för allmänheten. Tekniker som berättande med data strävar efter att göra visualisering mer tillgänglig för dessa användare. Ett passande tillämpning av denna metod är e-deltagande, som är processer under vilka medborgare engagerar sig i samhället och regeringars beslutsfattande, genom ett digitalt medium. För att öka alla gruppers tillgång till framsteg och resultat av sitt deltagande, är ett intressant spår visualisering av e-deltagande processer och resultat. Detta skulle ge deltagarna insikter om effekterna av sitt deltagande. Dessutom skulle det ge beslutsfattare fördjupad insikt i åsikter och synpunkter från människor som direkt kommer att påverkas av deras beslut. Detta projekt använde kraften i informationsvisualisering och berättande med data för att utforma ett koncept som uppnår denna djupare insikt i resultat av e-deltagande. Denna rapport beskriver design, användartester och utvärdering av ett verktyg som visar resultaten från ett e-deltagande i en instrumentpanel, när en berättelse formad för att kommunicera viktiga insikter används. Målet var att åstadkomma en högre grad av tillgänglighet för denna typ av data för icke-experter, vilket gör visualisering lättare att förstå för alla.