6 ABSTRACT IN ENGLISH The International Adoption has been introduced to the Czech law in a greater extent, in 2000, when the Czech Republic acceded to the Hague Convention on Protection of Children and Co-operation in Respect of intercountry Adoptions (1993). The Czech Republic currently provides a relatively large number of children each year for intercountry adoption to another contracting state. Nonetheless, no complex scientific publication on intercountry adoption does not exist in the Czech Republic so far, as most of the authors of expert's articles, textbooks or commentaries continue to perceive the intercountry adoption only as a marginal complement to adoption on national basis. International adoption pursues the same objective as adoption on national, namely, to find suitable new parents for the child, always in accordance with the child's best interests. However, international adoption is much more complex, as cooperation between several administrative authorities in the Czech Republic is not sufficient to effectively protect the rights and interests of the adopted child, but it is necessary to ensure mutual cooperation between administrative authorities in two sovereign states. This thesis contains a brief explanation of the institute of intercountry adoption, and its legal regulation,...

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur barnets bästa framställs i förvaltningsrättens domar av upphörande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, samt att analysera hur socialnämnd, förvaltningsrätt, föräldrar och barnet själv argumenterar för barnets bästa. Studien syftar även till att undersöka hur föräldraförmåga sätts i relation till barnets bästa. I vår studie har 43 domar granskats med hjälp av tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit barndomssociologi samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att barnets bästa inte framställs begreppsligt, utan i relation till den goda barndomen och det goda föräldraskapet. Den goda barndomen innefattar i det här sammanhanget att barn ska växa upp under trygga förhållanden som präglas av stabilitet, kontinuitet och känslomässig omsorg. Det goda föräldraskapet kännetecknas av insikt, samarbete och mottaglighet för förändring. Ett gott föräldraskap kännetecknas också av föräldrar som har förmågan att tillgodose barnets behov och kan sätta barnets behov i första hand. Föräldrar i domarna konstrueras av socialnämnd och förvaltningsrätt som föräldrar som saknar föräldraförmåga, och därmed inte har förmåga att tillgodose barnets bästa. Föräldrar argumenterar ifrån att föräldrarna själva erhåller ett gott föräldraskap. Både barn och föräldrar påtalar återföreningsprincipen och framför vikten av att barnet bor med sin biologiska familj. Barnets uppfattning av vad som är bäst för barnet kopplas till känslor av trygghet till barnets omsorgspersoner.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys. Den valda analysmetoden bygger på Laclau och Mouffes diskursteori. Vi har sedan vidare analyserat vårt resultat utifrån teorier om makt samt med hjälp av tidigare forskning. Vi har utifrån vårt material identifierat tre stycken nodalpunkter, kring vilka diskursen centreras. Detta har vi kunnat göra genom att vi samlat alla utsagor, brutit ner dessa och hittat gemensamma nämnare som i sin tur hjälpt oss att identifiera nodalpunkterna. De funna nodalpunkterna är barnet i fokus, barns perspektiv samt vuxnas ansvar för barns bästa. Nodalpunkterna visar tydligt på vad som anses vara viktigt och därmed hur utredarna talar kring barnperspektivet och dess innehåll. Vi har även sett att utredarna skiljer på begreppen barns bästa respektive barns vilja och att barns vilja ses som en del av barns bästa. De funna nodalpunkterna kan även säga något om både utredarnas syn samt arbete med barns bästa och barns vilja.

Studiens syfte är att undersöka hur familjerättssekreterares tolkar och beaktar barnets bästa i vårdnadstvistutredningar. Studien baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studien kommer att behandla barnets bästa, föräldraförmåga och risker för barnet. I resultatet framkommer att begreppet “barnets bästa” är svårt att definiera men att familjerättssekreterarna ser till barnets utsatta situation. Forskning och studiens resultat pekar på att barn i vårdnadstvistutredningar är i en utsatt situation och offer för föräldrars konflikt. Resultatet visar att familjerättssekreterare ser att föräldrar i en vårdnadstvist uppvisar bristande föräldraförmåga i jämförelse med föräldrar som inte är i vårdnadstvist och de kan därför inte tillgodose barnets behov av trygghet och stabilitet. I diskussionen kopplas studiens resultat samman med tidigare forskning samt systemteorin och handlingsteorin. Det visar sig att systemteorin kan ses som en utgångspunkt i familjerättssekreterares arbete även om det inte uttrycks som så. Det framkommer att familjerättssekreterare känner en frihet i sitt handlingsutrymme och att de utför målinriktade handlingar. / The study aims to investigate how family secretaries interpret and consider the child's best interests in custody investigations. The study is based on nine qualitative, semi-structured interviews. The study will address the child's best interests, parental ability and risks for the child. The result shows that the term "best interests of the child" is difficult to define, but that the family secretaries look to the child's vulnerable situation. Research and study results indicate that children in child custody disputes are in a vulnerable situation and victims of parental conflict. The result shows that family secretaries see that parents in a custody dispute show a lack of parental ability compared to parents who are not in custody disputes and therefore cannot meet the child's need for security and stability. In the discussion, the results of the study are linked to previous research as well as system theory and action theory. It turns out that the system theory can be seen as a starting point in the work of family secretaries, even if it is not expressed as such. It shows that family secretaries feel freedom in their room for maneuver and that they carry out targeted actions.

Esta pesquisa objetivou estudar o princípio do melhor interesse da criança tanto em seu viés teórico quanto prático, na tentativa de se concluir se é possível ou não adotar-se critérios predeterminados para serem seguidos na tomada de decisões em questões envolvendo crianças e adolescentes. Na primeira parte, teórica, estudou-se o conteúdo do melhor interesse, e se poderia ele ser entendido como regra de interpretação, direito fundamental ou princípio. Já a segunda parte, prática, buscou analisar como os tribunais vêm decidindo algumas questões que resvalam no melhor interesse. Para tal, alguns institutos foram selecionados (guarda, adoção, parto anônimo, visitas e educação). A análise da guarda passou pela sua diferenciação entre colocação em família substituta e atribuição a um dos pais em caso de separação. Discutiu-se a possibilidade de atribuição a terceira pessoa e de imposição da modalidade compartilhada. Estudou-se o direito de visitas para o caso de a guarda ter sido atribuída a somente um dos pais. Estendeu-se a pesquisa para a hipótese de garantir-se esse direito a amigos, padrastos, madrastas e padrinhos. A adoção foi estudada nas modalidades à brasileira, intuitu personae e internacional. Ainda, analisou-se a possibilidade de adoção por casal homoafetivo. Embora inexistente no direito brasileiro, o parto anônimo foi analisado para se observar se viável e necessário em nosso ordenamento. Por fim, estudou-se o direito à educação, realçando-se alguns aspectos como a possibilidade de o ensino ser realizado fora de estabelecimentos oficiais, transporte de crianças até suas escolas e a possibilidade de exigirem-se vagas em creches. / This research aimed to study the principle of the best interest of the child, both in theory and in practice, in an attempt to conclude whether it is possible or not to adopt predetermined criteria to be followed in making decisions on issues involving children and adolescents. In the first part, theoretical, the content of the best interest was studied, as well as the possibility of understanding it as a rule of interpretation, fundamental right or principle. The second part, practical, sought to analyze how the courts have been deciding issues involving the best interest. In doing so, some institutes were selected (guardianship, adoption, anonymous childbirth, visits and education). The analysis of the guardianship passed by differentiating between placement in foster family and its assignment to one of the parents in case of separation. The possibility of assigning it to a third person and the imposition of shared custody were discussed. The visitation rights in case when the custody has been awarded to only one parent was studied. The research was extended to the hypothesis of granting this right to friends, stepfathers, stepmothers and godfathers or godmothers. The research studied Brazilian, intuitu personae and international adoptions, as well as the possibility of adoption by homosexual couples. Although non-existing under Brazilian law, the anonymous childbirth was analyzed to observe if it is viable and needed in our system. Finally, the right of education was studied, and aspects such as the possibility of homeschooling, transportation of children to their schools and the requiring of vacancies in childcare facilities were highlighted.

As the divorce rate in the United States remains steady at 50%, the last few decades have shown an increase in child custody disputes. Within these litigations, interparental conflict can reach high levels and incite behaviors that wreak havoc on the children who are caught in the middle. When considering custody arrangements, judges and other evaluators use the Best Interest of the Child Standard (BICS), a jurisdictionally-specific framework that examines several factors that contribute to a child’s health and well-being. Parents who allow their resentments to get the better of them sometimes engage in behavior that encourages their child to become alienated from the other parent, known as Parental Alienation (PA) —a form of psychological abuse that can result in emotional and behavioral consequences for the child. While some states investigate components relevant to PA during a BICS evaluation, none include criteria that directly addresses this construct. Therefore, to achieve the intended outcome of BICS, which is to create a custody arrangement that will best meet a child’s needs, recognizing and addressing the presence of PA within a family system is required.

I denna uppsats undersöks begreppet ”barnets bästa” med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116. Genom denna textanalys framkommer både likheter och skillnader mellan samhällets syn på barnets bästa. Det kan konstateras att föreställningarna kring vad barnets bästa innebär har förändrats sedan början av 1900-talet. Utvecklingen av barnets bästa hänger samman med en mängd faktorer såsom synen på barn, rådande kultur, normer, värderingar, kunskap, ekonomi, politiska idéer, reformer och genusföreställningar. Slutsatsen är att vuxna såg till barnets bästa även i början av 1900-talet, men att begreppet då hade en annan innebörd. Därmed kan det konstateras att barnets bästa har varit, är och förblir ett begrepp i förändring. / In this paper the conception “the best interest of the child” examines with the starting-point to study which different ideas that exists and have existed about what this means. This conception is not new for today, but it has been debated more frequently after the creation of the United Nations Children’s Convention which was accepted in 1989. However, the best interest of the child is a social construction and therefore the meaning of the conception changes constantly. The method that lays the foundation of this paper is partly an exposition of literature and also a text analysis of two historical sources consisting of a government bill from 1924, prop. 1924:150, and one of the States official reports from 1997, SOU 1997:116. Through this text analysis emerges both similarities and differences between the society’s views on the best interest of the child. The statement is that the conceptions of what the best interest of the child mean have changed since the beginning of the twentieth century. The development of the best interest of the child is connected to many factors such as the view of the child, existing culture, norms, values, knowledge, economy, political ideas, reforms and gender conceptions. The conclusion is that grown-ups tried to fulfil what was best for the children even in the beginning of the twentieth century, but the conception had a different meaning at the time. Therefore the conclusion is that the best interest of the child has been, is and will be a conception in change.

<p>I denna uppsats undersöks begreppet ”barnets bästa” med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt.</p><p>Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116. Genom denna textanalys framkommer både likheter och skillnader mellan samhällets syn på barnets bästa.</p><p>Det kan konstateras att föreställningarna kring vad barnets bästa innebär har förändrats sedan början av 1900-talet. Utvecklingen av barnets bästa hänger samman med en mängd faktorer såsom synen på barn, rådande kultur, normer, värderingar, kunskap, ekonomi, politiska idéer, reformer och genusföreställningar. Slutsatsen är att vuxna såg till barnets bästa även i början av 1900-talet, men att begreppet då hade en annan innebörd. Därmed kan det konstateras att barnets bästa har varit, är och förblir ett begrepp i förändring.</p> / <p>In this paper the conception “the best interest of the child” examines with the starting-point to study which different ideas that exists and have existed about what this means. This conception is not new for today, but it has been debated more frequently after the creation of the United Nations Children’s Convention which was accepted in 1989. However, the best interest of the child is a social construction and therefore the meaning of the conception changes constantly.</p><p>The method that lays the foundation of this paper is partly an exposition of literature and also a text analysis of two historical sources consisting of a government bill from 1924, prop. 1924:150, and one of the States official reports from 1997, SOU 1997:116. Through this text analysis emerges both similarities and differences between the society’s views on the best interest of the child.</p><p>The statement is that the conceptions of what the best interest of the child mean have changed since the beginning of the twentieth century. The development of the best interest of the child is connected to many factors such as the view of the child, existing culture, norms, values, knowledge, economy, political ideas, reforms and gender conceptions. The conclusion is that grown-ups tried to fulfil what was best for the children even in the beginning of the twentieth century, but the conception had a different meaning at the time. Therefore the conclusion is that the best interest of the child has been, is and will be a conception in change.</p>

The aim of the study was to examine collaboration and professional perspectives on the best interest of the child in regards to working with unaccompanied asylum seeking children. Firstly, our result show that counselling is available for the unaccompanied children from case workers, staff, school counsellors and emergency psychiatric care. All of the participants in this study describe the need for long-term counselling for unaccompanied children, however, providing the long-term counselling is not the primary purpose of the organisations in question. Therefore an additional service-provider working with counselling is a necessity. Secondly, the study explores the participants’ professional perspectives on the best interest of the child. The participating professionals work with the best interest of the child in accordance with their level of education and professional role. At the same time, they stress the fact that time, resources and other factors have an influence on their ability to keep the best interest of the child in focus. Finally, the study addresses collaboration between the service providing organisations. Collaboration does exist, but the participants wish for a development and transparency in the collaboration in order to clarify the responsibilities of each organisation. / Studiens syfte var att undersöka samverkan och professionellas perspektiv på barnets bästa i arbetet med ensamkommande barn genom besvarandet av tre frågeställningar. Den första frågeställningen rör de möjligheter till psykosocialt stöd som finns för ensamkommande barn. Vårt resultat visar att möjligheter finns i form av stöd hos handläggare, personal och skolkurator samt BUPs akutmottagning. Verksamheternas primära syfte är dock inte långsiktigt behandlande stödsamtal, vilket är något som samtliga respondenter anser att många ensamkommande barn är i behov av. Det behövs alltså ytterligare en aktör vars syfte är att arbeta med psykosocialt stöd för dessa barn. Den andra frågeställningen undersöker hur respondenterna ser på begreppet barnets bästa utifrån sitt professionella perspektiv. Samtliga respondenter har uppgett att de arbetar efter bästa förmåga i relation till sin yrkesroll och utbildningsnivå. Respondenterna påtalar samtidigt att tid, resurser och andra omgivningsfaktorer påverkar deras möjligheter att arbeta för barnets bästa. Studiens sista frågeställning berör samverkan mellan de verksamheter som tagit del i studien. Resultatet belyser att samverkan mellan verksamheterna existerar, men att respondenterna önskar en utveckling och transparens i samverkan för att tydliggöra samtligas uppgifter.

The purpose of this qualitative sociological law study is to examine the relationship between the social services and civil court to apprehend if knowledge about the child's best interest is transfered from social workers to the legal system. This have been done by investigating civil court cases concerning custody transition from biological parents to foster parents according to 6 chapter 8 paragraph in the law of parenting, built upon the legal principle of the best interests of the child. Eight cases has been examined by using a method of qualitative text analysis and categorised into five primary categories and three concepts linked to sections of the law. The material has been analysed through a sociological law perspective, social constructionist theory and attachment theory. The study shows that a variety of factors interacts when it comes to determining what’s in the best interest of the child . Moreover, the civil court refers in all eight cases to social services assessments of the child's situation. This suggests that social services have an informal power position when it comes to decisions on custody transition in accordance with the child's best interests.